DÖDSBRAND OFFRENS HÄMND Det var en gång… Kvinnlig KANNIBAL i DÖDSBRAND OFFRENS HÄMND Vilken är sagan som fått denna löpsedel? Nog känner du igen bröderna Grimms gamla klassiker om de två små barnen som överges av föräldrarna i skogen för att snart råka i klorna på en äldre dam med något speciella kulinariska intressen. Det är en historia som finns i många exemplar på bibliotekets barnavdelningar, trots att dess innehåll om kidnappning, kannibalism, tortyr och mord. Varför berättar man sådana här ruskiga historier för barn? Förutom att de är spännande?   Och är det bara barn som är fascinerade av dem? Nog skulle även vuxna slänga sig över senaste numret av Aftonbladet med en sådan rubrik! Vad är det som lockar?

UPPGIFT: Sagoartikeln INSTRUKTIONER Skriv en nyhetsartikel Välj en välkänd klassisk saga Din tolkning Behåll kärnan i historien – ”sensmoralen” Realistisk Följ reglerna för genren nyhetsartikel Din uppgift är att skriva en nyhetsartikel som bygger på en välkänd klassisk saga. Valet av saga är ditt, men ska godkännas av Clara. Som skribent har du stor frihet i tolkningen av den valda berättelsen, men den ska vara ”realistisk” och det vara tydligt för en oinsatt läsare av din text vilken saga artikeln bygger på och du måste följa reglerna för hur en nyhetsartikel är uppbyggd. Du kan arbeta enskilt eller i par. Välj även en passande bild att illustrera din artikel med.

Planering 4/10 genomgång om hur man skriver artiklar 5/10 skriva artikeln i datasal 12/10 skriftlig kamratrespons 16/10 bearbetning av artikeln utifrån respons Efter bearbetning ska artikeln publiceras i nätupplagan av klassens tidning. Årets upplaga är tillägnad sagornas värld.

Övrigt: Arbeta enskilt eller i par Välj en bild Omfång: 200- 500 ord

MÅL: Att utforma texter som fungerar väl i sitt sammanhang.   Språkriktighet dvs. vilka egenskaper som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Ex. språkriktighet – veta när det ska vara punkt och stor bokstav, särskrivningar, meningsbyggnad.

Betyget… …beror på kvalitén på din text. Med kvalité avses här; hur väl texten fungerar i sitt sammanhang, hur väldisponerad den är hur välformulerat språket är hur väl den fungerar i sitt sammanhang, dvs. om den är anpassad till genren nyhetsartikel. hur väldisponerad texten är, dvs. finns det en tydlig struktur i texten, hänger de olika delarna av texten samman. hur välformulerat språket är, dvs. språket varierat ex. att inte upprepa några ord för mycket, inte och-och-och.

Genrer Tidningsartiklar Det finns genrer inom en mängd områden, som musik, film och litteratur. Det vi kommer att titta på i svenska är olika texttyper. Det finns olika skönlitterära texttyper, som deckare, romaner, dikter etc. Men det är inte den typen av texter ni förväntas producera nu, utan det är andra typer av texter – tidningsartiklar. Fokus kommer att ligga på HUR man skriver tidningsartiklar, men vi kommer först att titta lite på VAD-frågan, alltså… Tidningsartiklar

GENRER Recension Reportage Nyhetsartikel Krönika Insändare och debattartikel Många av dem har ni säkert skrivit i grundskolan. Fokus ligger på vad som är typiskt för respektive genrer. Ni ska helt enkelt visa när ni skriver att ni kan skilja dem åt och skriva genreanpassat. Här kommer jag att gå igenom tre typer av texter, nyhetsartikel, reportage och argumenterande text (insändare och debattartiklar). Men först lite mer övergripande.

Olika syften: informera notis, nyhetsartikel, reportage påverka roa/underhålla Kommentera notis, nyhetsartikel, reportage ledare, debattartikel, insändare krönika krönika, recensioner Olika typer av artiklar har olika syfte, men det finns inte alltid solklara gränser mellan olika typer av syften, en krönika kan både syfta till att kommentera sin samtid och underhålla, ett reportage kan både ha som syfte att informera och påverka.

VAD: saklig information om dagsaktuellt VAR: dagstidningar NYHETSARTIKEL VAD: En artikel som sakligt informerar om dagsaktuella händelser, företeelser och personer Sakligt = neutralt, värderingsfritt VAD: saklig information om dagsaktuellt VAR: dagstidningar

HUR skriver man en nyhetsartikel? dagsaktuellt – ”här och nu” översiktligt – ingen fördjupning kort lite bakgrund saklig nyanserad opersonlig korrekta fakta En nyhetsartikel är dagsaktuellt, ”det finns inget så gammalt som går dagens nyheter” I nyheterna strävar man efter en ”här och nu”-känsla Relativt kort 200-500 ord Bakgrund i nyhetsartikeln är så mycket som behövs för att läsaren ska kunna förstå nyheten, men för mycket bakgrund gör att artikeln ”stannar upp” nyhetsartikeln strävar efter att vara opersonlig, nyanserad och saklig. Saklig – hålla sig till korrekta fakta OBS! centralt Nyanserad – visa på olika sidor av saken och inte bara lyfta fram en version i historien. Ex. interjuva så att man får fram olika sidor. Opersonlig – du som författare ska inte märkas av i artikeln. Inget ”jag” eller ”tyckanden”

6 journalistiska frågorna När? Var? Hur? Vad? Vem? Varför? Vad (har hänt)? När (hände det)? Vem (gjort eller drabbaTs av något)? Var (hände det)? Hur (gick det till)? Varför (hände det)? Kortfattat kan man säga att en nyhetsartikel har en fast struktur så det är relativt ”enkelt” att skriva. Här följer några av hållpunkterna. 1. De sex journalistiska frågorna. Obs! Väldigt användbara i alla möjliga sammanhang.

trattmodellen det viktigaste först, därefter det näst viktigaste osv. 2. Trattmodellen, typiskt för just nyhetsartiklar. Det viktigaste kommer först, artikeln slutar med det minst viktiga. Så när du har samlat in din information och gjort ditt urval, innan du börjar skriva. Se över din valda information. Sätt en etta vid det du ser som viktigast, en tvåa vid den näst viktigaste etc. Då får du din prio-ordning. Därefter skriver du din artikel utifrån den principen.

artikelns olika delar rubrik ingress brödtext

brödtexten dvs. den ”riktiga” texten brödtexten, dvs. huvuddelen av artikel, den ”riktiga texten”. Den som ska besvara de sex journalistiska frågorna och organiseras enligt trattmodellen.

Dela upp brödtexten i i stycken med hjälp av mellanrubriker som: sammanfattar och lyfter fram det viktigaste i texten som följer består av flera ord, gärna nyckelord från texten ger en översikt av vad artikel handlar om för den som skumläser brödtexten, dvs. huvuddelen av artikel, den ”riktiga texten”. Den som ska besvara de sex journalistiska frågorna och organiseras enligt trattmodellen.

Rubrik högst sex ord intresseväckande nyckelord och fakta känslor lockar fråga eller uppmaning brainstorma högst sex ord Syfte: locka läsaren = intresseväckande innehåller nyckelord och fakta från brödtexten, men inte om det som är själva poängen rubriker som väcker känslor lockar; ex. citat från texten utforma rubriken som en fråga eller en uppmaning spåna fram en rubrik (skriva många förslag, gärna lite galna)

Ingress VAD? inledning sammanfattning första meningen lockande svar max 30-40 ord Ingressen är det sista du skriver, när artikeln är färdig. VAD? en kort inledning En sammanfattning av innehållet Första meningen bör handla om det viktigaste Syftet är att locka läsaren till vidare läsning, så ta t.ex. upp en intressant detalj i artikeln eller börja med ett citat svara på någon av de 6 frågorna – vanligtvis VAD-frågan redan i första meningen. Därefter kanske även vem, när och var… Max 30-40 ord

VAD: Sammanfattning VAR: som en del av alla typer av texter Referat REFERAT är en genre som ingår i de flesta andra genrer och är därför viktigt att behärska, så här kommer en repetition. VAD: Ett referat är en sammanfattning. Det kan vara en sammanfattning av en längre text eller ex. ett händelseförlopp. VAR: många olika typer av texter. Ex: Recension Debattartiklar Nyhetsartiklar VAD: Sammanfattning VAR: som en del av alla typer av texter

HUR skriver man REFERAT? Välj ut det viktigaste Använd egna ord Plagiat Värderingsfritt Källor – citera och referera Övergångar Skilj på referat och kommentar Referatmarkörer = kopiera/klipp och klistra HUR: skriver man ett referat? Välj ut det viktigaste Använd egna ord och formuleringar Plagiat = kopiera/Klipp och klistra Var neutral och saklig – värderingsfritt, objektivitet Citera och referera till källor – KORREKT – NP – extremt petiga med detta. Vanligaste skälet till att man kör på NP är att man inte gör detta. Referat ingår som EN del i en text, så det är viktigt att tänka på smidiga övergångar mellan olika delar av texten. Läsaren behöver veta när du refererar och när du kommenterar, vilket du visar genom att använda referatmarkörer.  

REFERATMARKÖRER visar var du fått informationen ifrån, tydligare än en källförteckning Ex. författaren/journalisten/ skribenten/artikelförfattaren etc. Ex. skriver/beskriver/berättar/ säger/återger/skildrar/belyser/ hävdar/anser/påstår/menar/ förklarar/visar/framhåller/ utreder etc. Författaren skriver att… Journalisten framhåller vikten av… Referatmarkörerna kan varieras i det oändliga, men ni förstår principen. Författaren skriver att… Journalisten framhåller vikten av… Enligt Snorre Sturlasson, representant för … Som skribenten hävdar…

Uppgift: Identifiera texttypen Efter dådet i Grimmsby i helgen är polisen förtegen om omständigheterna kring den misstänkta mordbranden där en äldre kvinna från orten omkom. Enligt Grimmsbybladets källor ska två barn i 10-årsåldern setts lämna platsen vid den misstänkta tidpunkten. Spekulationerna om eventuellt rånmord har väckt vrede på orten. Oppositionsledaren Aurora Törn kräver krafttag av kommunledningen: ”Något måste göras för att komma åt det växande problemet med ungdomskriminaliteten så att äldre ska kunna känna sig trygga....     Uppgift: Identifiera texttypen Här bredvid ser du en fiktiv inledning på en artikel om sagan Hans och Greta. Ge exempel på genretypiska drag i text.    Vad kommer du ihåg?! Testa din förmåga att identifiera textypen nyhetsartikel. Ge exempel på genretypiska drag för nyhetsartiklar i texten. Utifrån det vi hitintills gått igenom.

Lycka till!