Hur optimera ordination hantering användning?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
…..och nu Dirigenter finns!!
Advertisements

Läkemedelssymboler i Cosmic
Elektroniskt expert-stöd, EES Handledarmaterial
Äldreknappen Ny tjänst, i beslutsstödet Janusfönster
Vårdprevention- ett långsiktigt förbättringsarbete
Viktiga utgångspunkter
Läkemedelsrelaterade problem vid MAVA
Läkemedel - nytta och risk hos äldre
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
Resultat Projekt Läkemedelsavstämning Avdelning 17, Infektion t.o.m
Demens – förnuftig användning av psykofarmaka
Läkemedelsbehandling
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Läkemedelstämma 2013 Carina Träskvik.
Nyttobeskrivning för pågående gemensamma IT-insatser i VG
Vital i Norr Bättre liv för våra äldre Läkemedel och äldre Lena Andersson.
Varför patientsäkerhet?
Äldre och läkemedel Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset
SKL och Socialstyrelsen ger årligen ut ”Öppna jämförelser” där kvaliteten i vården i olika landsting och kommuner jämförs. I dessa ”Öppna jämförelser”
Ragnhild Tunehag, distriktsläkare, Vårdcentralen Nygatan
Samlad Läkemedelslista (NOD/Pascal)
Säkrare vård och omsorg
Läkemedel i eget boende
Brister i vården, fokus de äldre Efter 35 år i sjukvården, 17 på sjukhus och med ansvar för äldre förvånas jag av att: 1. Inget gjorts för att korrigera.
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Förbättrad hemsjukvård för Primärvårdens mest sjuka äldre
Handledare: Rebecka Arman FoU i Väst
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Tillsammans för världens säkraste vård
Äldresatsningen Äldresatsningen Läkemedel –Olämpliga läkemedel –D-interaktioner –Utsättning av neuroleptika Återinläggningar inom 30 dagar.
Resultat för Mål och mått hösten 2014 Det goda livet för sjuka äldre i Skaraborg 2014.
Läkemedelsbehandling Botande – sällan Prognosförbättring Ökad livskvalitet och minskade symtom Minskat sjukvårdsbehov.
LIMM -Lund Integrated Medicines Management
SOSFS 2012:9 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Föreskrifter är bindande regler.
Registrering av vårdkontakter och åtgärder i Primärvården Gunilla Siltberg Lindqvist, Margareta Högström, Utvecklingsavdelningsavdelning.
Uppdraget - juni 2007 Uppdraget är att utarbeta en strategi och efterföljande handlingsplan för området äldre och läkemedel i regionen.
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Läkemedelsgenomgång som verktyg för kvalitetsarbete på äldreboende
Hemuppgift LS2 Färdigställ hemuppgift från LS1
Läkemedel i hemsjukvård Kartläggning av läkemedelsanvändning och identifiering av läkemedelsrelaterade problem i Nässjö PVO Christina Nielsen Jörn Frank.
Ledningskraft för god och säker vård - Fortsatt arbete hemma
Rätt läkemedel till rätt patient vid rätt tillfälle !
En ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling Byavången Tomelilla kommun 2007/2008.
Kvalitetsarbete inom läkemedelsområdet
Patientens läkemedelsinformation Projektet Stockholms läns landsting samarbetar med Region Skåne och Västra Götalands regionen för att ta fram ett stöd.
Linnea 9 En säkrare medicinering med Warfarin för Linnea Patientnära analys med CoaguChek xs pro i hemsjukvården Linda Strand- sjuksköterska i hemsjukvården.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Linda Macke Processledare Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland.
Uppdaterad Elektroniskt expertstöd – EES Kundfall.
Rätt insats, i rätt tid vid kognitiv svikt PROJEKT VITAL I NORR. PROJEKTLEDARE: ANETT WUNSCH.
Äldre Bikupediskussion. Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning på allas läppar men ännu inget genomslag i praxis Data samlas i mängd, men systemet agerar inte.
Diabetes Sammanfattning Förbättrade värden av HbA1c Syfte/Mål Metod
Janusmed äldre ett kunskapsstöd i Janusmed integrerad
Rapport Q angående sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén.
Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén
Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.
Läkemedelsgenomgångar primärvården
COSMIC läkemedelsmodul
Läkemedelsgenomgångar – (nya) riktlinjer i Stockholm
LÄR-UT Bättre läkemedelsanvändning för äldre
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Rapport Q Sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Vilka tankar väcker filmen hos dig?
Rapport Q Uppföljning av e-dosmålen för äldre personer i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
SPF, PRO, Apoteket Farmaci
Rapport kvartal Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Utskrivningsinformation i Intygsmodulen
Rapport första halvåret (H1) 2019 Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Presentationens avskrift:

Hur optimera ordination hantering användning? Läkemedelsprocessen Hur optimera ordination hantering användning?

Följsamheten till läkemedelsordination Över-, under och felanvändning Biverkningar Interaktioner Indikation saknas Patient vet ej varför den tar läkemedlen Medicinlistan stämmer ej

FÖLJSAMHETEN VID LÅNGTIDS-BEHANDLING ÄR HÖGST 50%! Sämre hälsa och minskad livskvalitet Minskad livslängd Onödiga sjukvårdskostnader Läkemedelskassation Ekonomiska förluster för samhället

Läkemedelsavstämning Läkemedelsberättelse (ta läkemedelsanamnes) Läkemedelsberättelse (skriva orsak till läkemedelförändringar i epikrisen) Vid varje vårdkontakt, där en läkemedelsförändring skett, ange VARFÖR förändringen skett. Vid varje vårdkontakt där patienten har fler än tre läkemedel och förändring skett, erbjud patienten en läkemedelslista.

Bakgrund läkemedelsavstämning Läkemedelsavstämning är översatt från Medication Reconciliation Syftar till så hög överensstämmelse som möjligt mellan de läkemedel som patienten är ordinerad, är i behov av och använder vid det aktuella vårdtillfället Säkra kommunikationen mellan patient och vårdgivare samt informationsöverföringen

Varför skiljer sig listorna åt hos 56 % av patienterna? Huvudsaklig anledning bristande kommunikation Felaktiga/dubbla ordinationer hänger kvar Patienter som fått vissa men inte alla läkemedel ordinerade i Cosmic Läkemedel som hämtats ut men ej längre aktuella Läkemedel som inte används Apodos – bristande följsamhet till rutiner.

Bakgrund läkemedelsberättelse På US i Lund ingår rutinmässigt en sk Läkemedelsberättelse tillsammans med aktuell läkemedelslista i utskrivningsinformationen till patienten. Läkemedelsberättelse upptar i punktform under vårdtiden genomförda medicinförändringar samt motiveringar till dessa. Hösten 2008 drevs projektet "Läkemedelsberättelse" Akutvårdsavdelningen, VIN på uppdrag av Läkemedelsråd NSÖ.

Hur kan de se ut hos oss? Utskrivning/avslutning (Cosmics mall) Diagnos Vårdförlopp Status Planering Läkemedelsrelaterad information T.ex. Byte från Sertralin till Venlafaxin pga kvarvarande depressionssymtom samt besvär av diarré. Tillagt Zopliklon för insomningsbesvär. Ska utvärderas om två veckor. Regelbunden Panodilbehandling insatt pga smärtproblematik i rygg och axlar.

Arbetsprocess med flest avvikelser inom NSÖ (totalt 4321 avvikelser under 2010) Läkemedelshantering (872) Vårddokumentationshantering (642) Omvårdnad (582) Besök (227) Adminstration (210)

Typ av avvikelser hela NSÖ Ej fått läkemedel 53% Signering saknas, ej aktiverad signeringslista eller signerad men ej utdelat läkemedel 17% Feldelad dosett eller fel läkemedel utlämnat 16% Recept eller apodos ej utlämnat 4% Cosmic strul, e-recept strul 4% Narkotikabrister 3%

Stimulansbidragsprojekt 2011 Vidareutveckling av läkemedelshantering i ordinärt boende med hemtjänst. Projekt 2009 på Kungsgatan VC och hemtjänstområden Tuppen och Järven Gemensam modell tas fram för östra länsdelen utifrån samtligas bästa varianter Samt…

Läkemedelsgenomgångar för äldre personer i ordinärt boende med hemtjänst (Stimulansbidrag 2011)

Vad är en läkemedelsgenomgång? En metod för analys, omprövning och uppföljning av en individs läkemedelsanvändning i syfte att upptäcka, åtgärda och förebygga läkemedelsrelaterade problem.

Läkemedelsgenomgång forts. Att det bakom varje läkemedelsordination finns en välgrundad och aktuell indikation Läkemedelsbehandlingen är individanpassad efter ålder, kön, njurfunktion, aktuell sjukdomsbild m.m. Läkemedelsbehandlingen uppvisar god kvalitet med avseende på läkemedelsval, doser och preparatkombinationer Läkemedelsbehandlingen följer aktuella rekommendationer

Definition av Socialdepartementet Läkemedelsgenomgångar Målet med stimulansbidraget är att öka antalet läkemedelsgenomgångar. Multiprofessionella läkemedelsgenomgångar där bl.a. farmaceuter ingår, ska vid bedömt behov av läkare, genomföras för personer 65 år och äldre som bor i särskilt boende eller har hemsjukvårdsinsatser samt för personer 80 år och äldre som bor i ordinärt boende och har hemtjänstinsatser.

Vad bygger kvalitetsindikatorerna på? Grunderna för en god läkemedelsanvändning hos äldre är: Att indikation för behandlingen finns Att sjukdomen/symptomen påverkas av behandlingen Att behandlingen ger så få biverkningar, eller annan slags olägenhet, som möjligt.

De nya kvalitetsindikatorerna för god läkemedelsterapi hos äldre Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Preparat för vilka korrekt och aktuell indikation är av särskild stor betydelse Olämplig regim Olämplig dosering Polyfarmaci Läkemedelskombinationer som kan leda till interaktioner av klinisk betydelse Läkemedel och njurfunktion Läkemedel och vissa symtom Psykofarmaka

Exempel 1 på indikator Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Andel (procent) personer som använder Långverkande bensodiazepiner Läkemedel med antikolinerga effekter Tramadol Propiomazin

Optimal läkemedelsbehandling Att undvika onödig läkemedelsbehandling Att överväga”icke-farmakologiska” behandlingsalternativ Att beakta den äldres livskvalitet, bland annat väga risken för biverkningar mot den förväntade effekten av behandlingen Att överväga i vad mån läkemedelsbehandlingen kan bli framgångsrik d.v.s. patientens förmåga till följsamhet, att förstå information, behov av hjälp med dosering / intag

Forts. Att utvärdera effekten av nyinsatt medicinering med tidsbegränsad behandlingstid och uppföljning, och därefter ta ställning till fortsatt behandling Att, när ett nytt läkemedel behöver ordineras, ställa sig frågan om något annat kan tas bort Att ge tydligt läsbar skriftlig information om aktuell läkemedelsordination vid varje läkarbesök eller utskrivning från sjukhus utöver muntlig information. Att patienten själv får vara delaktig i behandlingen