Stress – organismens sätt att reagera på hot och på psykisk och fysisk belasting

Stress – bra eller dåligt? En kortvarig stress är nästan enbart positivt - > höjer prestationsförmågan, man blir mera alert och kroppen funkar effektivt Kamp och flykt-reaktioner Man har samma sorts reaktion när man ska t.ex. ha ett uppträdande och är nervös Långvarig stress tär på kroppen, svårt att återhämta sig

Hans Selyes stadier av stress I Första stadiet i en stressreaktion är alarmstadiet Det finns ett hot om en uppsägning: Först aktiveras det sympatiska nervsystemet, pulsen blir hög, musklerna spänns och blodtrycket stiger När hotet går över återvänder kroppsfunktioner till det normala

Selyes stadier av stress II Om kroppen har gått på övervar i en längre tid följer MOTSTÅNDSSTADIET Organismen försöker anpassa sig, stresshormoner utsöndras rikligt Effekten kan vara sömnlöshet eller att man sover för mycket Det blir svårare att t.ex. fatta beslut

Selyes stadier av stress III Det sista stadiet är UTMATTNINGSSTADIET Som en följd kan man drabbas lättare av olika STRESSRELATERADE sjukdomar som: Infektioner Ledvärk Muskelvärk Ämnesomsättningsproblem En stress som pågår i åratal lämnar spår i hjärnan

Utmattninges psykiska symtom Irritation Ångest Individen har inget ork för några extra hobbyer eller social samvaro Depression

Stressful life events Death of spouse or child Divorce Marital Separation Detention in jail or other institution Death of a close family member (eg parent or sibling)‏ Major personal injury or illness Marriage Being fired from work Marital reconcilitation Retirement

Hur behandlar man utmattning? Vila och regelbundna levnadsvanor Motion Andras stöd och hjälp Terapi Om det gäller utmattningsdepression även läkemedel

Psykisk självreglering Kontroll är centralt i mänskligt liv, dels för att överleva och utvecklas, dels för att påverka sig själv och sin omgivning. Vår strävan efter att kontrollera olika livsomständigheter genomsyrar nästan allt vi människor gör. Strävan efter att bibehålla den psykiska jämnvikten och öka känslan av kontroll kassa psykisk självreglering

Vad gör vi när vi blir arga? Fysiska metoder: att städa, att gå och slå nånting Sociala metoder: vi kan prata om vår vrede tillsammans med en kompis Vi kan göra något omedvetet eller medvetet Det finns två huvudsakliga metoder för självreglering: COPING STRATEGIER FÖRSVARSMEKANISMER

Copingstrategier Medvetna -> man försöker att rätta till sina uppfattningar, förändrar sitt sätt att tänka eller tolka Ditt parförhållande har just spruckit. Hur kan du komma över detta med hjälp av copingstrategier? Vad räknas som konstruktiva sätt att komma över förhållandet?

Copingstrategier Uppgifsorienterade: T.ex. Om man har förlorat någon, kam man aktivt sörja genom att ta hand om begravningsarrangemang, att söka kunskap om sorg, att diskutera Känsloorienterade: Mera utrymme för känslor. Man gråter, man låter sorgen svämma över en. Båda strategier är bra.

FÖRNEKANDE Att förneka att något har hänt T.ex. Man hör att någon har dött – man vill inte tro det först ”Det kan inte vara sant” ”Det måste ha skett ett misstag”

RATIONALISERING Misslyckanden beror på yttre omständigheter eller ett ointresse för att lyckas med uppgiften. Exempel kan ett misslyckande på ett prov bero på att man var förkyld, eller om en konstnär får sitt konstverk förstört så säger han : Den var ändå inte ens fin.

KOMPENSATION En person som upplever sig svagare på ett område kan istället ägna sig åt att bli starkare på ett annat område. Exempel: En person som i det undermedvetna kan ha homosexuella tendenser, kan kompensera detta genom att vara överdrivet heterosexuell.

FÖRSKJUTNING när en person upplever konflikt med eller ilska gentemot någon annan så kan den istället ta ut sin frustration på en annan part. Exempel: Dålig-dag syndromen , en mamma skriker på sina barn att lägenheten är stökig fast den inte är det, för att hon har haft en dålig dag på jobbet.

BORTTRÄNGNING Ångestframkallande tankar, minnen och erfarenheter trängs undan. Exempel: En kvinna som har fött ett barn använder sig automatiskt av bortträngning för att inte komma ihåg smärtan.

REAKTIONSBILDNING En människa som har oacceptabla känslor för andra kan vända dessa till sin raka motsats. Ett vuxet barn som tvingas vårda sina gamla föräldrar, kan till exempel hävda att det är en väldigt liten uppoffring och att barnet älskar sina föräldrar, även om det undermedvetet upplever det som mycket ansträngande, och samtidigt har förbjudna önskningar om föräldrarnas frånfälle.

PROJEKTION Att lägga över förbjudna känslor och egenskaper på andra. Lisa säger att Anna är så elak jämt, fast i själva fallet så är Lisa elak. Denna försvarsmekanism är oftast i själviska syften för att kasta bort skulden från oss själva genom att beskylla någon annan för det vi själva egentligen är.

IDENTIFIKATION Motsatsen till projektion. Identifiation kan också kallas för introjektion. Det innebär att man smälter in det gestaltens "jaget" med den jagbilden som man vill efterlikna. Man tar känslor eller egenskaper som finns hos någon annan och införlivar dessa med sig själv. Kort sagt så vill man likna någon annan och det brukar oftast vara föräldrar eller olika kändisar.

REGRESSION Man går tillbaka till ett tidigare stadium.En person kan handskas med en kris genom att "gå i barndom". Exempel: Vuxna personer vid onyktert tillstånd kan bli flamsiga och barnsliga , apatiska flyktingbarn blir som bebis igen och kan inte tala eller äta själv.

ISOLERING Man håller borta alla jobbiga känslor från tankeverksamheten, Man isolerar alltså det känslomässiga och har då byggt upp en mur mellan tanke och känsla. T.ex en änka fokuserar på att planera makans begravning, bearbetar saker förnuftsmässigt innan man kan bearbeta dem på ett känslomässigt plan.

DAGDRÖMMERI, ESKAPISM Verklighetsflykt eller dagdrömmeri. Man skyddar sig från den obehagliga verkligheten genom att tränga bort den under en längre eller kortare period.

HUMOR Freud ansåg att sinne för humor är den största av alla försvarsmekanismer. Vi skämtar bort det mesta som är jobbig. Vi kan ju inte skratta och gråta sorgsenhet samtidigt. Skrattet gör att vi upplever en tillfällig frigörelse från ångesten och fruktan. Det är mycket ångestdämpade att kunna skratta i trängda lägen.