Retoriska knep

Retorik ”Talandets konst”, ”Konsten att övertyga” Retorik handlar främst om att få så många som möjligt att lyssna och förstå Aristoteles (300-talet f.kr) Retorisk pondus skapas genom ethos (karaktär), logos (kunskap) och pathos (känsla) Gammal vetenskap, skapades av grekerna, användes av romarna under antiken. Aristoteles – Platons elev. Man brukar säga att retorisk pondus/skicklighet skapas genom att man behärskar och kombinerar Ethos (karaktär, personlighet hos talaren), Logos (förnuft, kunskap) och Pathos (Känsla som talaren framträder med men också framkallar hos åhörarna)

Skickliga retoriker: Aristoteles, Sokrates, Cicero, Platon, Adolf Hitler, Martin Luther King (Medborgarrättstal ”I have a dream 1963), Margaret Thatcher (fd. brittisk premiärminister, ”järnladyn”), Fidel Castro, Indira Gandhi (fd. indisk premiärminister). Även: Emma Goldman – anarkist och känd för sin politiska aktivism

De 5 huvudmomenten Inventio – finna, och inventera argument och stoff Dispositio – disponera talet, ordna argumenten Elocutio – formulera språket och den stilistiska utsmyckningen Memoria – sättet att hantera koncept och hjälpmedel (memorera) Actio/pronuntiatio – Kroppsspråk, framförande, uttal

Planering Planering i form av en arbetsprocess Dispositionen – ”Säg vad du tänker säga, säg det, säg vad du har sagt” Vem? Vad? När? Var? Hur? Varför? Igår – Idag – Imorgon Position. Problem. Possibilities. Proposal. 1. Inledning (F) 2. Fakta (E) 3. Motargument (D) 4. Argument (C) 5. Lösning, mål (A) 6. Lösningskonsekvens, effekt (B) 7. Avslutning (G) Överraskningsmoment, börja med slutet, börja mitt i Viktig fas. Använd er av en tydlig disposition. 1. Klassiska dispositionsmodellen, passar informativa och tydliga presentationer – slå fast vad du ska säga, styr och ställ upp, ordna argument, håll dem i minnet, framför effektfullt och på ett fängslande sätt. Bra med särskild Inledning och Avslutning. 2. Journalistiska modellen. Besvarar frågorna i vilken ordning som helst, alla behöver ej ingå. Ger god effekt om man ställer frågorna och besvarar dem. 3. Bra vid förklaring av komplicerade skeenden. Automatisk inledning och avslutning. Bakåt i tiden – nuet – framtidssynen. 4. De fyra P:na. Bra vid idéförsäljning och strukturbeskrivning. Nuläget – Redogör för problem med anledning av nuläget – möjligheter att lösa problemen – Avsluta med förslag. 5. Bra vid tänkbara presentationer och argumentationstillfällen, även tal. Ger en tydlig effekt eftersom man hela tiden följer en röd tråd. Man förbereder helt enkelt presentationen utifrån bokstavsordningen och sen framför det enligt siffrorna. Fördelen är att man vet vad man vill med sin presentation. Man förbereder inledning och avslutning sist då man vet argument. Alla dispositionsmodeller passar bra till såväl muntlig som skriftlig kommunikation och är tilll för att ge konstruktiv hjälp.

Ordna argumenten i enlighet med stilen Håll dem i minnet Slå fast vad du ska säga Styr och ställ upp anförandet, inte bara på ett organiserat sätt utan också med avseende på varje arguments exakta vikt Ordna argumenten i enlighet med stilen Håll dem i minnet Framför dem effektfullt och på ett fängslande sätt En klassisk modern dispositionsmodell

Vad är målet med presentationen? Vilka ska lyssna? Vid vilken tid på dagen ska presentationen ske och hur lång tid får den ta? Hur ser lokalen ut? Behövs manuskript? Unga, äldre? Experter, noviser? Se till så lokalen är väl anpassad till ändamålet.

Inledning Kort och slagkraftig Väcka åhörarnas nyfikenhet och intresse Vänta tills tyst Paus efter inledningsorden Öppningsdrag: Pang på Fråga Händelse Överraskning Chockerande påstående Viktig fas – ska förberedas med stor omsorg. En förhandsbeskrivning av talet. Vänta tills tyst – viktigt att inledningsorden når fram. Paus efter inledningsorden för att lyssnarna ska smälta första intrycket. Tips på öppningsdrag: Pang på – ”Jag ska tala med er om …” Fråga – ”Hur många av er…?” Avgörande händelse – ”När jag var i Bolivia stötte jag på…” Överraskning – ”75 %, så mycket minskade …” Chockerande påstående – ”Visste ni att hela 48,6 % av Bolivias barn lever i extrem fattigdom?”.

Avslutningen Förstärker och fördjupar ditt budskap Markering + avrundning Kort och effektiv Tala om i god tid att avslutningen kommer Le och va avslappnad Avslutningsdrag: Som man började Tips! Sammanfatta huvudinnehållet Byt stil Vässa poängen Uppmana till handling Markering att talet är slut + en avrundning som stannar kvar hos lyssnarna. Åhörarna ska reagera på talet & få goda idéer. Tala om i god tid att avslutningen kommer (slutligen …). Le och va avslappnad – gäller både inledning och avslutning – inger förtroende och skapar ett bra första och sista intryck. Tips på avslutningsdrag – Som man började – ”Att 48,6 % av Bolivias barn lever i extrem fattigdom är oroväckande”. Sammanfatta huvudinnehållet – ”Sammanfattningsvis …” Byt stil – ex. ett annat tonfall. Vässa poängen – Ett slagord för resonemanget (slagkraftig formulering). Uppmana till handling – ”Genom att sluta ignorera problem kan vi tillsammans …” Inledning och avslutning är svåra men ska förberedas noga. Knep: ställ frågor. Skaffa dig kunskap om dina lyssnare. Klart och enkelt språk. Var personlig – då kan lyssnarna identifiera sig lättare med dig som talare.

Argumentation ”Bevisföring” – försöker få andra att förstå ditt logiska resonemang Beskåda tekniken i andras tal God argumentationsteknik = för- och motargument, relevanta & irrelevanta argument, personargument, sakargument Väl underbyggda av bevis eller förklaringar Den idé du vill argumentera för är huvudtanken (tesen) Genom att argumentera försöker man få andra att förstå ditt logiska resonemang. En god argumentationsteknik kännetecknas av att du både kan ge argument för och emot sakförhållande, ge relevanta och irrelevanta argument, personargument respektive sakargument (hänvisning till information, ex. lag).

Tesen En enda mening Ex. ”Våra matvanor idag är helt felaktiga”. ”Latinamerikagrupperna värvade flest medlemmar av alla organisationer under 2012”. ”Språkundervisningen på gymnasiet kan bli bättre”.

Argument 3-5 st. som förstärker och stödjer din tes Tydlig koppling mellan tesen och argumenten Viktigt med exempel från verkligheten Inledning Tesen Stöd tesen med argument Sammanfattning Trovärdighet, ställa frågor, relevanta uppgifter, olika synvinklar & engagerad Klart språk + engagerad framställning ”Ett argument är bra om publiken tycker att det är bra” Personligt engagemang och utstrålning Färre argument om de är verkligt starka. Man kan lyckas med sin argumentation genom förmedla trovärdighet, ställa frågor, relevanta uppgifter, olika synvinklar & genom att vara engagerad. En skicklig argumentation kännetecknas av ett klart språk och en engagerad framställning. Om publiken tycker argumentet är bra genom att man förklarar med ex. bevis, exempel – då är argumentet bra. Hela tiden vädja sig till publiken.

Referera andra sakligt och neutralt Håll dig till ämnet Referera andra sakligt och neutralt Yttra dig klart, tydligt och kunnigt Tillägna inte motståndarna uppfattningar som de inte har Ge inte en skev bild av fakta Se till att den ena parten inte ges speciella fördelar För/till vem? Vad? Varför? När? Var? Hur? Med hjälp av vad? Ethos, Pathos, Logos 6 bra saker att tänka på inför en argumentation. Genom att arbeta med frågeställningen …. Kan man hitta argument och motargument för sin tes. Väljer sedan om man vill vädja till lyssnarens Ethos, Logos eller Pathos.

”Troper” för att ge liv och färg åt orden Ironi/sarkasm Upprepning (anafor) Liknelse (metafor) Citat Jämförelse/kontrast Konkreta exempel Överdrift Känslor Humor Ordlekar Aktuella händelser Retoriska figurer som tydliggör budskapet och fäster uppmärksamheten på det man vill ha sagt

Aktivt lyssnande Åhörarna har ett eget ansvar Samspel mellan talaren och lyssnaren ”Se efter” så åhörarna hänger med Förutsättning: god disposition! Sammanhängande lyssnande ca. 7 minuter Efter 40-60 min = paus Låt åhörarna medverka + demonstrera saker Lyssna efter idéer inte bara fakta Viktigt att känna till vilka man ska tala inför Bästa talaren = expert med god kommunikativ förmåga Konkreta exempel För att ta reda på om åhörarna lyssnar på dig måste man LÄRA SIG att ta reda på det. Åhörarna har också ett eget ansvar – Genom att lyssna intensivt kan man lära sig nya saker. Se efter om lyssnarna hänger med – ex. genom att ställa frågor. Förutsättning bra lyssnarsituation: en god disposition + talarens personlighet. Intressant redan från början och anpassa taltakt och innehåll till lyssnarna. Få aktiva lyssnare genom att låta dem medverka (ex, genom medverka på scen) eller demonstrera saker.

Kroppsspråket, rösten och hållningen Balanserad och god kroppshållning Öppet och inbjudande kroppsspråk 7 % ord, 38 % rösten & 55 % kroppsspråket Engagemang, energi & inlevelse Rösten bär bättre och du ser mindre nervös ut. Känner du själv obehag kan du räkna med att åhörarna märker det. Arbeta bort omedvetna gester genom att bli medveten om dem. När vi talar är det 7 % meningsinnehållet som överförs med ord, 38 % med rösten, 55 % med kroppsspråket. Innehållet påverkar mindre än utstrålningen. En god talare utstrålar engagemang, energi och inlevelse, vilket vidarebefordras till åhörarna.

Händerna Naturliga gester kommer automatiskt Ovanför midjan Nervösa rörelser Ingen anledning att öva in gester. Kommer automatiskt. Över midjan – syns bra. Undvik nervösa rörelser – ex. knäppa på pennan.

Fötterna Lätt åtskilda, stadigt på golvet Stå still (Inledning, avslutning) Publiken rakt framför dig

Ögonen Titta i åhörarnas ögon Intensiv och märkbar ögonkontakt Når ett aktivt lyssnande genom ett avspänt kroppsspråk och en koncentrerad ögonkontakt En bortvänd blick signalerar avståndstagande, blyghet, nonchalans eller dåligt humör Genom ögonkontakt skapar du gemenskap och engagemang.

Mimiken Öppen och inbjudande Visa ett leende! Huvudrörelser, nick eller huvudskakning Ansiktsuttrycket ska passa till det budskap du framför Huvudrörelser kan understryka det du säger. Ett konstant ansiktsuttryck gör åhörarna trötta. Anpassa ansiktsuttryck, gester och kroppsspråk då helheten hör ihop med budskapet.

Rösten Spela in dig själv Kvinnor – högre röstläge än män Variera röststyrkan – kraftfullt och lågmält genom att ändra tempo + pauser Va inte rädd för tystnaden! Andas med magen Lika mycket HUR du säger någonting som VAD du säger. Återspeglar personlighet och engagemang. Analysera om rösten ligger rätt- Röstarbete i kroppen och inte i halsen: tröttsamt både för dig och lyssnarna. Va inte rädd för tystnaden – fyll inte ut med ”öh” och liksom. Tystnaden ska vara medveten och effektiv. Andas med magen – rösten bästa tänkbara position. Träna på rösten – antagligen bäst så som du talar avspänt med en vän

Kroppshållningen Rak i ryggen och slappna av i axlarna Gå nära åhörarna och visa att du är trygg Klä dig efter situationen och målgruppen, men också bekvämt Luta huvudet lätt framåt – titta på åhörarna. Visa att du är trygg och vågar synas och höras.

Nervositet och stress Helt naturligt Lära sig känna igen sina egna nerver och hantera nervositeten Försök stå emot Gå närmare åhörarna och fäst blicken i andras ögon Förberedelser Måttlig nervositet är en tillgång och ingenting farligt Gå långsamt fram, bra kroppstyngd, titta på åhörarna, samla dig Alla är nervösa! Genom erfarenhet och träning. Stressar du fram är det fritt fram för de nervösa symptomen. Andas med magen. Drabbas ej av panik om något oväntat sker – tänk på dispositionen. Nervositeten känns bara hos dig själv – nämn aldrig att du är nervös. Ej förberett tal = avstå!

Tänk på följande: Tänk positivt Acceptera dina nervösa symptom Ha ögonkontakt med åhörarna Tänk på och lär ordagrant in inledning och avslutning. Drick vatten eller tugga tuggummi innan du talar. Att bita sig lätt i tungan ökar också salivproduktionen Andas långsamt, massera magen Slappna av. Träna på avslappningsövningar hemma Kom ihåg: Nervositet är helt naturligt! Ta hjälp av hjälpmedel – någonting att luta sig tillbaka på.

Tekniska hjälpmedel Till för att ge omväxling och klargöra Används med förnuft och med måtta Du är huvudperson, inte tekniken! Powerpoint Film Overhead Whiteboard Blädderblock Tabeller och diagram Svart penna bäst på whiteboard. Tårtdiagram visar proportioner bra. Stapeldiagram & kurvor visar utveckling. Bra som exempel och bakgrundsfakta. Va tydlig och ge åhörarna tid att titta i diagrammen.

Uttryck du ej bör använda: ”Jag är medveten om att bilden syns dåligt, men som ni ser här…” ”Här borde jag haft en bild…” ”Jag hoppas ni kan se framför er hur jag menar…” ”Jag skriver som en kråka, men…”

Konkreta tips Vad är syftet med din presentation: informera, övertyga eller underhålla? Inledning och avslutning! Konkret och begränsat Gör pauser Undvik ironi Framför inte ursäkter Informera – utforma talet så du förklarar och undervisar. Övertyga – Utforma så du påverkar, motiverar och stimulerar till handling. Underhålla – utforma så du roar, inspirerar och skapar minnesvärda bilder. Pauser – effektiva och startar tanke. Undvik ironi – kan missuppfattas. Framför inte ursäkter – framstår som oproffesionellt.

Rekommenderad läsning Tala & Engagera - populär presentationsteknik (2002), Barbro Fällman, Studentlitteratur Lund Tala så alla lyssnar och förstår -retorikhandboken (2008), Lena Josefsson & Mona Sahlin, Hjalmarson & Högberg bokförlag Retorik inför publik – konsten att övertyga (2007), Peter Haraldsson, Liber University Press http://www.youtube.com/watch?v=2gm9q8uabTs ”Who the hell do you think you are” Nigel Farage – Brittisk partiledare i United Kingdom Independence Party. Mot EU