Repetition inför NP i biologi Lektion 2 Del B Ekologi, konkurrens, anpassning och biologisk mångfald

Ekologi Ekologi = läran om samspelet mellan organismer och deras omgivning. Ekosystem = alla organismer inom ett större eller mindre stycke natur tillsammans med den icke levande omgivningen, ex en sjö, äng, ö mm. Population = flera individer av samma art inom ett ekosystem, ex alla granar i ett skogsparti.

Ekologi Biotiska delen = den ”levande” delen omfattas av växter, djur, svampar och mikroorganismer. Abiotiska delen = den ”icke levande” delen såsom berggrund, jordart, ljusförhållanden, vatten, temperatur mm.

Ekologi Producenter= är växter som med hjälp av solenergi omvandlar koldioxid och vatten från omgivningen till socker och syre. Konsumenter= är organismer som utnyttjar andra organismer för att få energi och material för sina livsprocesser. Nedbrytare = sk destruenter, ex svampar och bakterier som till föda utnyttjar döda organismer.

Konkurrens Antal individer inom en art förändras ofta, beroende på hur mycket mat som finns. Naturen kan beskrivas som allas kamp mot alla för att överleva. Äta eller ätas. Det är en ständig konkurrens mellan individer både inom arten och mellan arten. De tävlar om ljus, vatten, mat, boplats och partners för att skaffa ungar med.

Naturligt urval De individer som klarar bäst konkurrensen har störst chans att överleva, ex ett träd som växer högre än andra. De egenskaper som gjorde att trädet klarade sig i konkurrensen kommer därför att föras vidare och vara vanliga i nästa generation. På det sättet ”väljer naturen ut” de individer som är bäst anpassade. Detta fenomen benämns naturligt urval.

Anpassning När konkurrensen är hård tvingas arterna att specialisera sig. De anpassar sig till de rådande förhållanden. Ex med granen och tallen Granen lever på den näringsrika marken. Tallen har därför specialiserat sig för att leva på både torrare och blötare marker och på så sätt slipper tallen konkurrens.

Anpassning Växtätare som äter samma mat kan t.ex. undvika konkurrens genom att äta blad på olika höjd. Alla organismer måste ständigt anpassa sig. Växternas anpassning handlar om att spara energi, vatten och förhindra uttorkning.

Den känsliga balansen Varför kan inte en population bli oändligt stor? När populationen växer blir det allt fler och fler individer som konkurrerar om mat och utrymme så att populationen inte längre kan växa. Då inställer sig balansen där antalet födda är lika med döda. Balansen kan förändras av helt naturliga orsaker ex parasiter, skogsbränder, naturkatastrofer. Människan stör balansen i ekosystem genom utsläpp av bland annat diverse miljögifter.

Biologisk mångfald Biologisk mångfald kan definieras på flera olika sätt. Det kan definieras som variationsrikedomen bland levande organismer som återfinns i samtliga miljöer såsom terrestra och akvatiska. Förenklat kan det definieras som allt liv på jorden och är ett mått på hur många olika levande organismer det finns. Den biologiska mångfalden omfattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.

Biologisk mångfald Man brukar tala om biologisk mångfald på tre nivåer. 1)Mångfald av arter inklusive samspelet mellan arter. 2)Genetisk variation inom och mellan enskilda beståndspopulationer. 3)Mångfald av ekosystem och naturtyper. Biologisk mångfald grundar sig på skillnader på både mikro- och makronivå såsom skillnader i genotypen, fenotypen, morfologin mm.

Varför skall vi bevara biologisk mångfald 1)Försörjning och välstånd - Biologisk mångfald erbjuder oss en uppsjö av möjligheter att på olika sätt utnyttja biologiska resurser. Näringslivet är i allra högsta grad beroende av biodiversiteten. All föda vi äter härrör ifrån växt- och djurriket. Dessutom innehåller 40% av läkemedlen ämnen som ursprungligen påträffats i växtvärlden men framställs syntetiskt idag.

Varför skall vi bevara biologisk mångfald Ekosystemtjänster - Ekosystemen ombesörjer flertalet naturliga processer som vi tar för givet och som inte kan värderas i pengar. Atmosfärens sammansättning, jordmånsbildning, temperaturen, nederbörden, strålningsförhållanden och andra livsbetingelser påverkas direkt eller indirekt av biologiska processer såsom fotosyntes och mikroorganismernas nedbrytning av dött organiskt material och frigörelse av näringsämnen. Dessa processer påverkar även kolets -, kvävets -, syrets -, fosforns -, svavlets – och många andra ämnens kretslopp mellan luft, mark och vatten. Biologisk mångfald är en förutsättning för såväl människans som alla andra levande organismers överlevnad.

Varför skall vi bevara biologisk mångfald Estetiska värden - Människan har väsentliga behov av florans och faunans variationsrikedom för sitt välbefinnande, sinnesro, inspirationskälla men även för att befrämja god hälsa.

Varför skall vi bevara biologisk mångfald Etiska och existentiella värden - Biologisk mångfald är ett resultat av miljarder år av evolution. Vi människor har inte rätt att utarma/ utrota resultatet av den långa utvecklingshistoria och därigenom inskränka på framtida generationers existens och överlevnad.