Teorier/modeller/problemlösning:

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
Advertisements

Kemilärares reflektioner kring användning av visuella representationer
Syror, baser och indikatorer
Intermolekylära krafter
Olika typer av bindningar DEL 1
Syror och baser Syror och baser.
Fasövergångar och Löslighet
ELLÄRA Kapitel 3. Efter avsnittet ska du:  veta vad som menas med att ett föremål är elektriskt laddat  kunna förklara vad elektricitet är  veta vad.
Mattebanor År 5-6. Affären Skanna priset för 5 päron. Skanna priset för 4 lime. 5 päron kostar lika mycket som 4 lime och 1 guldpaket. Hur mycket kostar.
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
Lektion 1 Hur kommer det sig att man kan bestämma massan på en kork genom att släppa ner den i ett mätglas innehållande vatten?
Mattebanor År 2-3.
Kemisk bindning del 2 Kovalenta bindningar Niklas Dahrén.
Introduktion till kemisk bindning
Kolets olika allotroper (kristallina former)
Genomgång av tentamen Biologisk kemi del 1 9 feb 2010
Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2010 Märit Karls
Unika egenskaper hos kol
Tre demonstrationer... 1.”Skiftnyckel”-gem 2.Magneter i kopparrör 3.Gausskanon Bilda grupper 3-5 pers, välj en demontration, diskutera er fram till en.
Atomens byggnad Joner Bindningar
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Kemisk Bindning Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Periodiska systemet.
Metaller Jonföreningar Minsta enhet Bindning inom minsta enhet Fe-Fe
Mat, myter och molekyler
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Atomens inre Förra veckan lärde vi oss att atomen bestod av tre partiklar. Protoner, neutroner och elektroner.
Föreningar.
The Big 5 ANALYSFÖRMÅGA KOMMUNIKATIV FÖRMÅGA METAKOGNITIV FÖRMÅGA
Grundämne byggnad.
- Atommodellen & periodiska systemet
Biologisk kemi Medicinsk Teknik vt 2010 Märit Karls
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Organisk kemi Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Margareta Örtegren.
Syror.
Repetition.
Estrar, syraanhydrider, aminer, amider
DePiep.
Organisk kemi Kap 3.
Mål för kursmomentet Ellära-Magnetism i ämnet Fysik år 8.
Kovalent bindning: orbitaler
Vad menas med ett ämnes egenskaper?
Kemisk Bindning.
Fasta ämnen (solidus) + Metaller 2. Jonföreningar 3. Nätverk
Joner En jon är en lika vanlig partikel som atomer.
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Framkalla fingeravtryck med ninhydrin
Joner Li+ F-.
Dipol eller ej-verktyget Här är en metod för att ta reda på om en molekyl är en dipol eller om molekylen inte är en dipol. Vi använder verktyget på vattenmolekylen.
Lässtrategier. 1. Före läsningen- strategier 1.1 Sätt upp mål med läsningen.
Salter och metalloxider Kap 5
Elektronskal Igår lärde vi oss att atomerna har flera elektronskal. De hade namnen k, l och m.
Kemisk bindning Stationsförsök.
betyder odelbar är så liten att man inte kan se den
Värme Vad är egentligen värme, när blir du varm? Allting runt omkring oss består av molekyler som hänger ihop. Molekylerna i ett material står aldrig helt.
Gasolbrännare.
Löslighet och lösningsmedel. Lösning En blandning där ämnena som ingår har delats upp i små bitar att vi inte kan se dem. En lösning är klar och genomskinlig,
Att rita en funktion i ett koordinatsystem
Kemisk bindning Ke1 Kap 9.
Unika egenskaper hos kol
Respons från förra lektionen
Teorier/modeller/problemlösning:
Joner -är alltid laddade!.
Teorier/modeller/problemlösning:
Joner Li+ F-.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Bindningar mellan molekyler Intermolekylära bindningar
ÄMNESHJUL MATEMATIK ÅK 3
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Presentationens avskrift:

Teorier/modeller/problemlösning: Begrepp: Teorier/modeller/problemlösning: Dipoler, dipol-dipolbindning, symmetriska molekyler, osymmetriska molekyler, tetraedrisk form, vätebindning, partiell laddning, elektronegativitet, fria elektroner, Hydro-FON-regeln, van der Waalsbindning, Londonkrafter. Kunna redogöra för vad som krävs för att en molekyl ska bli en dipol. Kunna avgöra om en molekyl är en dipol eller inte. Kunna rita elektronformler för olika molekyler och sedan kunna avgöra om dessa är dipoler eller inte. Kunna förklara hur vätebindningar uppkommer och vad som krävs för att ett ämne som kunna bilda vätebindningar. Kunna förklara varför vätebindningar är starkare bindningar än dipol-dipolbindningar och van der Waalsbindning om vi jämför molekyler som är ungefär lika stora. Kunna avgöra vilka ämnen som kan bilda vätebindningar. Kunna förklara varför van der Waalsbindningen är den svagaste intermolekylära bindningen om vi jämför molekyler med ungefär samma storlek. Kunna förklara varför van der Waalsbindningar kan bli mycket starka bindningar om molekylerna är tillräckligt stora. Kunna förklara sambandet mellan olika ämnens intermolekylära bindningar och deras kokpunkt resp. löslighet i olika lösningsmedel.