Alice Danielsson Johan Orbe

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pensionsbarometern September-oktober 2003 Projektnummer Sifo Research & ConsultingSE StockholmTel: +46 (0) Secondary.
Advertisements

Innehållsförteckning
Inferens om en population Sid
Om undersökningen Läsanvisningar för resultatdiagrammen
Novus Allmänheten om dryck på påskbordet 10 februari 2010 David Ahlin Annelie Åström.
TIMBRO 17 december 2012 TIMBRO Timbro Landsbygd, politik och reformer.
Allmänhetens attityder till studieförbunden 2013
© RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB 1. 2 Undersökning om högkostnadsskyddet för läkemedel Christer Boije, Projektnummer:
Fornuddens skola Föräldrar år 2 - Våren svar, 65%
1 © TNS SIFO 2011 Spårbunden trafik 2011 En undersökning bland allmänheten år Johan Orbe & May-Britt Bergström Projektnummer:
1 © TNS SIFO 2011 Miljöpåverkan 78 procent bland de svarande anser att produktionen av läkemedel har en ganska eller mycket stor miljöpåverkan. En större.
1 Allmänheten om bonus och vinstdelning Rapport från opinionsundersökning 9 april 2009 Arne Modig Viktor Wemminger.
© RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN ABPROJEKTNAMN / PROJEKTNUMMER 1.
Novus Opinion Allmänheten om vinster i välfärden 21 maj 2010 David Ahlin.
Novus Opinion Förvärvsarbetande i Västra Götaland och Halland om arbetstider 3 februari 2010 David Ahlin Arne Modig.
YouGov Omnibus, april 2014 Omnibus Zoonoser ERV Försäkringsaktiebolag.
Kultur- och fritidsvaneundersökning Kultur- och fritidsvaneundersökning Norrtälje kommun 2016 Uppdragsgivare: Kultur- och fritidskontoret, Norrtälje.
© RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB SwedSec, P
HALMSTAD KULTURFÖRVALTNING - KULTURUNDERSÖKNINGEN 2015 Anna Ragnarsson Senior Consultant Tel: Kontakt: Maria Gellert.
Sida 1 Så ser svensken på fritidshus 2007 Synovate Temo för Nordea Anna Bäcklund
Solna stad Skolundersökning 2015 December Om undersökningen Bakgrund Solna stad genomför regelbundet en brukarundersökning i förskola, och grundskola.
Undersökning om svenskarnas inställning till digitalisering i välfärden Genomförd av TNS Sifo våren 2016 på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting.
Klimatfrågan – en undersökning bland börsföretag Världsnaturfonden Christer Boije P
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Lokalt företagsklimat Värmland 2017
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Solna stad Skolundersökning 2015
Toivo Sjörén Mikaela Ekblad
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Rapport Nya postrutiner
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Novus Opinion Allmänhetens inställning till ROT-avdrag
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Frågor om skyddad natur
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Allhelgonaundersökning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Applåd och Hjärtefrågor
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Johan Orbe Mikaela Ekblad Projektnummer:
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Byten och attityder på den svenska elmarknaden
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Presentationens avskrift:

Alice Danielsson Johan Orbe 1535874 2016-11-14 Naturskyddsföreningen – Attityder till flygskatt Sifos Telefonbuss vecka 45, 2016 Alice Danielsson Johan Orbe 1535874 2016-11-14

Kommentarer angående inställning till att låta flyget betala sin klimatpåverkan genom skatt Gällande förslaget att låta svenskt flyg att betala sin klimatpåverkan genom en ny skatt är majoriteten positiv till förslaget. Män samt personer i åldrarna 30-49 år uppger dock att de är negativa till förslaget i signifikant större utsträckning än övriga komplementgrupper. Kvinnor är i allra störst utsträckning positiva till förslaget. Respondenter som uppger att de skulle rösta på Moderaterna eller Sverigedemokraterna om det vore riksdagsval idag är i signifikant högre grad negativt inställda till förslaget. Sympatisörer till Mp, S, V och Fi däremot ställer sig i större utsträckning positiva till förslaget om flygskatt jämfört med de som sympatiserar med andra partier. Vi kan även se vissa skillnader i inställning beroende på sysselsättning och anställning. Egenföretagare samt privatanställda tycks vara mer negativt inställda till förslaget om flygskatt än arbetare, tjänstemän och offentligt anställda. Respondenter anställda inom offentlig sektor är i högst grad positivt inställda.

I dagarna kommer ett förslag om en ny skatt på svensk flyg som är till för att minska flygets klimatpåverkan. Hur ställer du dig till att låta flyget betala sin klimatpåverkan genom en ny skatt? Är du… Baser inom parentes Negativ andel Positiv andel 20 % 73 % 28 % 67 % 13 % 79 % 11 % 77 % 25 % 71 % 22 % 75 % 21 % Signifikanta skillnader jämfört med övriga komplementgrupper, grön = signifikant högre, röd = signifikant lägre

I dagarna kommer ett förslag om en ny skatt på svensk flyg som är till för att minska flygets klimatpåverkan. Hur ställer du dig till att låta flyget betala sin klimatpåverkan genom en ny skatt? Är du… Resultat nedbrutet på partisympati Signifikant lägre Signifikant högre

Kommentarer beträffande intäkternas användningsområden Tre av fyra är positivt inställda till att intäkterna från en klimatskatt används för att förbättra villkoren för tåg. Män är dock negativt inställda i signifikant högre grad än övriga komplementgrupper medan kvinnor är mest positivt inställda. Gällande inställning beroende på ålder ser vi inga signifikanta skillnader, dock verkar yngre 15-29 samt 30-49 år vara något mer positivt inställda än övriga åldersgrupper. Respondenter som uppger att de skulle rösta på M, KD eller Sd om det vore riksdagsval idag är i signifikant större utsträckning negativa till att intäkterna från klimatskatt används för att förbättra villkoren för att förbättra villkoren för tåg. Sympatisörer med Mp, S och V däremot är i störst utsträckning positivt inställda. Respondenter boende i södra Sverige uppger i högre grad än boende i Mellansverige och norra Sverige att de är positivt inställda. Boende i Mellansverige är i signifikant lägre utsträckning positiva till att intäkterna används för att förbättra villkoren för tågen.

Hur ställer du dig till en klimatskatt på flygresor om intäkterna används för att förbättra villkoren för tågen, till exempel att tågen går i tid, bättre tillgänglighet samt bättre underhåll av spår och signalsystem? Är du… Baser inom parentes Negativ andel Positiv andel 21 % 75 % 28 % 69 % 14 % 81 % 16 % 80 % 76 % 25 % 72 % 20 % Signifikanta skillnader jämfört med övriga komplementgrupper, grön = signifikant högre, röd = signifikant lägre

Hur ställer du dig till en klimatskatt på flygresor om intäkterna används för att förbättra villkoren för tågen, till exempel att tågen går i tid, bättre tillgänglighet samt bättre underhåll av spår och signalsystem? Är du… Resultat nedbrutet på partisympati Signifikant lägre Signifikant högre

Kontaktuppgifter Johan Orbe Johan.orbe@tns-sifo.se Telefon: 070 – 791 84 48 Alice Danielsson Alice.Danielsson@tns-sifo.se Telefon: 070 – 184 23 52 www.tns-sifo.se www.opinion.se

Appendix Publiceringsregler (1/3) Rapporten som innehåller resultaten från en undersökning utförd av Kantar Sifo på klientens uppdrag, är klientens egendom. Copyrighten tillfaller Kantar Sifo om ej annat överenskommits. Om annat ej skriftligen överenskommits, förblir frågeformulär, data, och annat material till samtliga undersökningar Kantar Sifos egendom. Kantar Sifo skall ge sitt skriftliga samtycke till publicering av undersökningsresultat till allmänheten. Samtycke lämnas rutinmässigt om ej särskilda motskäl finns. När uppdragsgivaren publicerat resultat från en undersökning av Kantar Sifo, kan Kantar Sifo lägga upp resultaten på sin hemsida, så att alla som så önskar kan ta del av resultaten. I Kantar Sifos intresse ligger att förhindra felaktigheter i faktaredovisningen och missledande tolkningar av undersöknings-resultaten. Om en klient publicerar missvisande siffror eller gör ett missvisande urval av undersökningsresultat, förbehåller sig Kantar Sifo rätten att publicera korrekta och kompletterande delar av samma undersökning för att redovisa en mer rättvisande och avvägd tolkning. Följande information skall alltid medtas i all publicering till allmänheten: frågornas exakta lydelse den intervjuform som använts i undersökningen, t.ex. telefonintervjuer, besöksintervjuer eller postala enkäter undersökningspopulation, t.ex. intervjupersonernas ålder antal intervjupersoner tiden för fältarbetet urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg. Undersökningsresultat som publiceras till allmänheten skall normalt ej vara baserade på mindre än 1.000 intervjuer. När en klient publicerar resultat från en undersökning av Kantar Sifo, skall den information som ges i första hand gälla klientens egna produkter och/eller tjänster. Information om undersökningsresultatet rörande konkurrenters produkter och tjänster kan innefattas, men skall komma i andra hand vid presentationen. Undantag och variationer i dessa regler tillåts då särskilda skäl föreligger och beviljas av Kantar Sifo. För att gälla skall sådana undantag och ändringar lämnas skriftligen.

Appendix Metodbeskrivning av Kantar Sifos Telefonbuss (2/3) Fältarbete SIFOs Telefonbuss är en regelbunden telefonundersökning som genomförs med ett slumpmässigt urval av den vuxna befolkningen. Intervjuerna görs med personer 15 år och äldre från SIFOs telefonintervjucentral i Ronneby. Urval Urvalet är slumpmässigt i alla steg och riksomfattande. Om rätt person i hushållet ej anträffats har han eller hon ersatts av annan intervjuperson. I det första steget är urvalet framtaget genom SIFOs urvalsprogram för telefonundersökningar (KATURV). I det andra steget väljs enligt en slumptabell den person i hushållet som skall intervjuas. Om den personen inte är hemma väljs i första hand annan intervjuperson i hushållet enligt slumptabellen, i andra hand person i annat hushåll. SIFO respekterar de utvaldas integritet och rätt att vägra svara på enstaka frågor eller vägra att medverka i en intervju. De utvalda är anonyma för SIFO. Tabellernas uppbyggnad Tabellrapporten består av dataskrivna tabeller. Tabeller betecknade "procent vertikalt" (anges i övre högra hörnet) innehåller procentberäkning kolumnvis. Sifferraden "vägt bastal" visar de siffror på vilka de procenttal som står därunder är baserade. I vissa fall ändras bastalen för procentberäkning mitt i tabellsidan. Då har en ny bastalsrad, betecknad "nytt bastal", lagts in och de efterföljande procenttalen är baserade på dessa bastal. Bastal för procentberäkning anges alltid i absoluta tal. Ett + eller ett - efter procenttal markerar statistiskt signifikant avvikelse inom gruppen. Ibland kan smärre avvikelser uppstå vid avrundningar i procentberäkning och vägning. Om flera svar tillåtits i en fråga, dvs. att respondenten fått avge mer än ett svar, summerar inte de olika svarsalternativens delsummor nödvändigtvis till 100 procent. 10

Appendix Metodbeskrivning av Kantar Sifos Telefonbuss (3/3) Poststratifiering Före framtagningen av tabellerna genomförs en s k poststratifiering. Den utjämnar fluktuationer i urvalet. Vägning har dels gjorts enligt hushålls-storlek och dels genom kombinationer av celler bildade av ålder, kön och yrkesklass. Tabellerna redovisar bastal före och efter vägning. Procenttalen är alltid vägda. Osäkerhetsmarginaler Vid analys av tabellmaterial från intervjuundersökningar gjorda med stickprov är det väsentligt att komma ihåg att de angivna procentsatserna är ungefärliga värden. Förekomsten av en felmarginal innebär att det är felaktigt att tro att siffrorna från ett stickprov är exakt desamma som skulle erhållits om hela befolkningen besvarat frågan. Det som kallas felmarginal är egentligen en osäkerhetsmarginal. Smärre avvikelser ligger i alla procenttal i tabellerna och de är av något större storleksordning närmare mitten av procentskalan. Så exempelvis har ett "ja"-svar på 50% en något större osäkerhet än ett "ja"-svar på 10% eller 90%. Den osäkerhet som urvalsfel kan medföra beror också på bastalets storlek. Med felmarginal för ett procenttal (p) menar vi här längden av ett halvt 95%-igt konfidensintervall för procenttalet. Ett 95%-igt konfidensintervall skall tolkas så att sannolikheten är att i 95 fall av 100 ligger resultatet inom felmarginalen. I tabellen anges felmarginaler för skattningar av procenttal i storleksordningarna 50%, 30% och 10%. p% n=1000 n=750 n=500 50 3,1% 3,6% 4,4% 30 (eller 70) 2,8 3,3 4,0 10 (eller 90) 1,9 2,1 2,6 Som alltid i stickprovsundersökningar bör man komma ihåg att siffrorna är närmevärden, inte exakta. 11