Kristendomen

Vem var Jesus?

Romerska/judiska historieskrivare Talmud Källor Bibeln Romerska/judiska historieskrivare Talmud

Jesus… föddes ca år 7 fvt i Betlehem levde i Palestina under romersk ockupation var jude började sin religiösa aktivitet i 30-årsåldern, var bara verksam under ett par år samlade anhängare – lärjungar. Predikade och utförde under

Jesus centrala budskap ” När Jesus får frågan vilket som är det viktigaste budet svara han ”Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela ditt förstånd. Du skall älska din nästa som dig själv” (Matt 22:37-39), Det dubbla kärleksbudet.  Tanken på att alla var lika inför Gud gav människorna nytt hopp. Fattiga, sjuka, tiggare, kvinnor – samhällets understa skikt såg nu en framtid i Guds rike.

Gud är kärlek  Gud vill människan väl ” Mi­na kära, låt oss äls­ka varand­ra, ty kärle­ken kom­mer från Gud, och den som äls­kar är född av Gud och känner Gud. Men den som in­te äls­kar känner in­te Gud, ef­tersom Gud är kärlek.” (1 Joh. 4: 7-8)

Gud räddar människan.  blir människa (Jesus) Gud räddar människan  blir människa (Jesus) och offras/segrar/upprättar människan på korset Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh. 3:16) ”Så uppenbarades Guds kärlek hos oss: han sände sin ende son till världen för att vi skulle få liv genom honom. Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin son som försoningsoffer för våra synder.” (1 Joh. 4:9-10)

Anden – kraften GUD ÄR TRE – I EN! Treenighetsläran Finns inte beskriven i Bibeln – formulerades på 300-talet GUD ÄR Fader – skaparen Sonen – frälsaren Anden – kraften GUD ÄR TRE – I EN! Bildkälla: http://gertoveliw.files.wordpress.com/2013/02/treen.gif

Kristen etik - Jesus etik – hur vill Gud att människan ska leva? Påminn dig själv: vad innebär - konsekvensetik - pliktetik/regeletik - sinnelagsetik

Påskens händelser Palmsöndagen Jesus rider in i Jerusalem på en vit åsna. Folk samlas runt honom och viftar med palmblad och ropar ”Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn!”. Händelsen är mycket symbolisk, den hänvisar till en profetia i gamla testamentet som säger att Messias ska komma ridande på en åsna. Skärtorsdagen Judas (en av Jesu lärjungar) förråder Jesus, han får trettio silvermynt i betalning för att berätta var översteprästerna kan gripa Jesus. Jesus samlar sina lärjungar till påskmåltid. De delar vin och bröd med varandra (till minne av detta firas nattvard i kyrkan). Jesus grips

… påskens händelser Långfredagen Jesus förhörs och döms till döden för hädelse (att ha vanhedrat Gud). Jesus korsfästs (en vanlig tortyrmetod på den tiden) och dör. När Jesus dör sägs jorden skaka, klippor brista och döda resa sig ur sina gravar. Förhänget rasade ner – alltså det stora tyg som hängde i templet och hindrade människor för att se templets heligaste del föll. Jesus lades i en grav i en urgröpning i ett berg, och en stor sten rullades för öppningen. Påskdagen Kvinnor som varit anhängare till Jesus kom till graven för att smycka den med blommor. De ser att stenen är bortrullad, vakterna som vaktat graven ligger på marken och graven är tom. En ängel säger till kvinnorna att Jesus har uppstått. Senare samma dag visar sig Jesus för lärjungarna.

Efter Jesu död och uppståndelse – vad hände sen? Jesus stannade hos lärjungarna i 40 dagar efter påskens händelser. Därefter togs han upp till himlen (till minne av det firar vi Kristi himmelsfärds dag 40 dagar efter påsk) Ytterligare tio dagar senare grundas kyrkan när guds ande kommer till lärjungarna och den första församlingen bildas (till minne av det firar vi pingst 50 dagar efter påsk) Bildkälla: http://herregudochcompany.blogg.se/2007/may/kristi-himmelsfard-hur-det-egentligen-gick-till.html

Den tidiga kyrkan Den första församlingen räknade sig inte som en ny religion utan som en gren av judendomen. Man kan kalla dem en judisk sekt. Den som ville ansluta sig till församlingen var tvungen att vara jude eller först konvertera till judendomen. År 49 hålls det första kyrkomötet. Vid det beslutas att konversion inte längre ska krävas – det räcker att bekänna Jesus som Messias. Nu blir alltså de kristustroende en egen religion. Under de första hundra åren efter Jesu liv pågår en intensiv missionsverksamhet runt om i det romerska riket. Apostlarna + Paulus reser runt och grundar församlingar och omvänder människor till kristendomen (finns berättat i Bibeln: Apostlagärningarna + breven)

…den tidiga kyrkan Under denna tid färdigställs också Nya Testamentet. De kristna möter starkt motstånd i det romerska riket eftersom de inte vill delta i den obligatoriska kejsardyrkan. Tidvis är förföljelsen av de kristna mycket svår och de kristna anklagas för allehanda brottslig verksamhet. Trots det fortsätter de kristna församlingarna växa.

Från förföljd minoritet till romersk statsreligion På 300-talet förändras villkoren för de kristna. Den romerska kejsaren Konstantin byter strategi för att hantera den allt större gruppen kristna i sitt rike. Istället för att försöka utrota den ansluter han sig själv till den. År 313 införs religionsfrihet i det romerska riket och förföljelserna av de kristna upphör År 391 gör kejsar Theodosius I kristendomen till officiell statsreligion och förbjuder alla andra religioner. På mindre än 100 år går alltså kristendomen till att vara en förföljd religion till att bli förföljarnas religion. Bildkälla: http://en.wikipedia.org/wiki/In_hoc_signo_vinces

Den kristna läran växer fram Vartefter de kristna församlingarna växer uppstår också lokala idéer och riktningar. Det blir allt viktigare för kyrkan att avgränsa sig och enas kring sin tro. År 325 hålls ett stort kyrkomöte i Nicea med anledning av konflikter inom kyrkan om hur man ska förstå Jesus (var han människa eller gud eller både och?). Resultatet blir den Nicenska trosbekännelsen som fastslår treenighetsläran och att Jesus både var sann Gud och sann människa. Alla andra tolkningar (till exempel Arianismen) tolkades som hädiska och belades med dödsstraff.

Kyrkan delas Under 400-talet växer den romerska biskopens makt – titeln blir påve och han blir överhuvud över hela kyrkan. Detta möter kritik i den östliga delen av kyrkan, de håller inte med om påvens särställning.

Den första stora delningen: - den stora schismen Konflikterna mellan den östliga och västliga delen av kyrkan fortsätter under de kommande århundradena. Konflikten gäller politik – vem ska leda kyrkan? Men också teologiska skillnader växer fram och skapar konflikt, till exempel synen på den helige Anden och på helgon. Konflikten kulminerar 1054 i ”den stora schismen” – kyrkan delas i en östlig och en västlig del. Den östliga leds av patriarken med säte i Konstantinopel, den västliga av påven i Rom.

Den andra stora delningen - reformationen Den katolska kyrkans makt växer under medeltiden. Kyrkan blir alltmer svärtad av korruption och maktfullkomlighet. Olika proteströrelser växer fram. En tysk munk vid namn Martin Luther kritiserar bland annat kyrkan för sin handel med avlatsbrev –dvs. möjligheten att köpa sig fri från sina synder och därmed garanteras en plats i himlen. Luther menade att enbart tron på Jesus kan rädda människan – inte gärningar. Luther kritiserade också påvens auktoritet, Luther menade att den enda källan till kunskap om Guds vilja är Bibeln. Bildkälla: http://www.logosmappen.net/?page_id=141

… Reformationen Reformationen kan anses ta fart 1517 när Luther spikar upp sina 95 teser på dörren till domkyrkan i Wittenberg. Reformationen sprider sig som en löpeld genom norra Europa och ger upphov till en brytning med katolska kyrkan. En ny riktning i kyrkan skapas: Protestantismen. Många kungar och furstar (bland annat Gustav Vasa) ser den protestantiska läran som en möjlighet att stärka sin makt gentemot kyrkan och ansluter sig till protestantismen. Reformationen ser olika ut i olika länder och det finns fler reformatorer än Luther (bland annat Calvin och Zvingli). Kontentan av reformationen blir en protestantisk gren av kyrkan som i sin tur har tre grenar: den lutherska, den reformerta och den anglikanska.

1800-talets väckelserörelser Under 1800-talet växer de sociala problemen runt om i Europa i samband med urbaniseringen och industrialiseringen. Alltfler kräver att kyrkan gör större insatser för de fattiga och utsatta. Kritiken mot de etablerade kyrkorna växer, människor börjar bilda egna församlingar med fokus på omvändelse till ett kristet liv fritt från synd och stort socialt ansvarstagande. I Sverige var det till en början förbjudet att genomföra kristna samlingar utanför statskyrkan (Svenska kyrkan). 1858 avskaffades denna lag vilket öppnade för bildandet av ett stort antal frikyrkor (till exempel Missionskyrkan och Pingstkyrkan).

Tvåtusen års kristendom… Från 12 fattiga fiskare som slog följe med en fattig predikant från Nasaret… …till världens största religion med 1,2 miljarder anhängare världen över. Från en förföljd judisk sekt… … till en maktfaktor som påverkar livet för en stor del av jordens befolkning. Bildkällor: http://www.csmonitor.com/World/Europe/2013/0315/Will-Jesuit-identity-help-Pope-Francis-repair-fractured-church http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=416&artikel=5004108 http://www.saaparish.com/images/stories/saap-recommitment-2012.jpg

- katolska kyrkan Inriktningar - Ortodoxa kyrkan - Protestantismen

Katolska kyrkan Centrum i Rom – Vatikanstaten med Petruskyrkan Högste ledaren är Påven (ofelbar och närmast Gud) Sju sakrament (dop, konfirmation, nattvard, bikt, äktenskap, prästvigning, De sjukas smörjelse Prästen lever i celibat Helgon – människa som varit övergod i sitt liv och gjort under kan bli helgon Gudstjänst – från början på latin men nu på landets språk

Ortodoxa kyrkan

Ortodoxa kyrkan Ingen Påve, patriarker Sju sakrament, kallas mysterier Prästen bör vara gift Ikoner – ”fönster mot himmelen” Tron på den helige anden central Gudstjänst – hyllning till Jesus (segraren)

Protestantismen

Protestantismen Bröt med Rom på 1500-talet genom Martin Luther som protesterade mot kyrkans makt Två sakrament (Dop och nattvard) Prästen får gifta sig. Ingen helgondyrkan eller ikoner Enklare kyrkor och inredning – ”fokus på tron” Gudstjänst – hyllning till Jesus. Gudstjänsten ska firas – mycket sång.

Frikyrkor i Sverige Från 1800-talet och framåt (amerika), bröt mer eller mindre med Svenska kyrkan och bildade egna församlingar. Fria från staten och bygger på frivilliga insatser från medlemmarna. Störst idag är Pingströrelsen och Svenska Missionskyrkan. Gemensamt är att de betonar betydelsen av varje individs tro och frälsning.

Tre sätt att se på Bibeln Bibeln är Guds ord - bokstavstro / fundamentalistisk bibelsyn Bibeln handlar om Gud - existentiell bibelsyn Bibeln är en bok som alla andra - historisk bibelsyn

Bibeln – totalt 66 böcker

Bibeln – totalt 66 böcker Gamla testamentet 39 böcker Skrevs mellan 900-160 f.Kr. Hebreiska Lagsamlingar, legender, poesi, psalmer.. Nya testamentet 27 böcker Skrevs mellan 50-100 e.Kr. Grekiska Jesus, kristendomens uppkomst, brev

Nya testamentet De fyra första böckerna kallas evangelium = budskap Matteus De tre första är Synoptiska = Markus de är så lika så att de kan Lukas jämföras Johannes Evangelierna handlar om Jesu liv

Sakrament = heliga handlingar. ”Yttre manifestationer av gudomlig nåd” Katolska kyrkan Dop Bot (bikt) Nattvard (mässa) Konfirmation Äktenskap Prästvigning De sjukas smörjelse Ortodoxa kyrkan Dop Bot (bikt) Nattvard (mässa) Konfirmation Äktenskap Prästvigning De sjukas smörjelse Protestantiska kyrkan Dop Nattvard

Vad är ett kristet liv? Gå i gudstjänst regelbundet? Döpa sina barn? Försöka leva efter Jesu budskap? Jobba i kyrkan? Ta emot nattvarden? Skänka pengar till välgörenhet? Läsa Bibeln? Gifta sig i kyrkan? Bikta sig? Tro på Gud? Missionera – berätta om sin tro för andra? Hålla sig ifrån alkohol och droger? Be till Gud? ...? Det finns lika många svar som antal kristna. Vad kan man ta bort och fortfarande kalla sig kristen? Finns det någon ”minsta gemensamma nämnare”?

Högtider Advent = Kyrkoåret startar. ”ankomst”. Julen = 24:e/25:e december. Jesus föds Trettonhelgen = 6 januari – firar de tre vise männens ankomst. Tre gåvor – tre världsdelar. Långfredagen – Jesus korsfästs. Påsken = Firas den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Jesus återuppstår Kristi himmelsfärd = 40 dagar efter påsk – Jesus återförenas med Gud Pingst = 50 dagar efter påsk - Lärjungarna börjar predika.

Andra högtider

Andra högtider Midsommar – firar Johannes döparens födelse 6 månader innan Jesus födelse. Enligt Lukas 1 var Johannes redan vid födseln menad att bereda väg för Jesus. Fettisdagen – innan påsk är det 40 dagars fasta. Tog farväl från ”köttet” genom karnevaler och frosseri. Ordet semla – latinets Si´mila – fint vetemjöl. Våffeldagen – 25 mars firas ”Jungfru Marias Bebådelse”. Vår-fru-dagen hette det länge = ordförvrängning. Alla helgons dag – firas den lördag som är mellan den 31 oktober och 6 november. Firas till minne av alla kristna helgon. Söndagen efter = alla själars dag.