Introduktion till halvledarteknik. Innehåll –4 Excitation av halvledare Optisk absorption och excitation Luminiscens Rekombination Diffusion av laddningsbärare.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Allmänna gaslagen Hur varierar tryck, temperatur och volym i en gas
Advertisements

KEMISK BINDNING Krafter som håller samman materia.
E n e r g i.
De tre aggregationsformerna
Elektrokemi What???.
Meteorologi Läran om vädret.
Speciella Relativitetsteorin
Kondenserade faser Vätskor och fasta ämnen har mycket gemensamt. Smältentalpin för is är 334 J/g, ångbildningsentalpin är 2257 J/g. När vatten har kondenserat.
Cellen.
Föreläsning 12 Sammanfattning
Kontinuerliga system: Differentialekvationer
Stratosfärens ozon.
Fermi - Dirac fördelning vid olika temperaturer Fermi-Diracstatistiken vid olika temperaturer Hög T Låg T T=0 FF  F = Fermienergin.
Atomer och isotoper I en atomkärna finns neutroner och protoner
För att förstå hur batterier fungerar behöver vi veta följande:
För vävnad med hög specifik ledningsförmåga t ex muskulatur (med ledningsförmågan 0,2 S/m) Blir vid fält med dB/dt = 1 T/s de inducerade.
Fk3002 Kvantfysikens grunder1 Föreläsning 6 Amplituder Kvanttillstånd Fermioner och bosoner Mer om spinn Frågor Tentan.
Elektricitet Vad är det egentligen?.
Atom och kärnfysik.
Gibbs energi vid blandning
Atom- och kärnfysik.
KNÄCKNING STELA BALKAR INSTABILITETSFENOMENET
Nätaggregat(stationär) batteri (bärbar)
William Sandqvist Optokomponenter Alla halvledarkomponenter har optiska egenskaper och detta utnyttjas numera i en rad viktiga komponenter.
Repetition.
Lagen om rörelsemängdens bevarande
Vad är elektricitet? Vad är elektricitet?
IH1611 Halvledarkomponenter VT 2013, period 4 Gunnar Malm
Mål för kursmomentet Ellära-Magnetism i ämnet Fysik år 8.
Institutionen för matematik, KTH Mats Boij 5B1200 Differentialekvationer och transformer 13 maj B1200 Differentialekvationer och transformer I, 4.
Energi Var kommer energin ifrån Vad är energiprincipen
Förra föreläsningen: Gauss sats Konservativt kraftfält, rotationsfria fält Energipotential Elektrostatisk potential och fältstyrka Spänning Kondensatorn,
Förra föreläsningen: Demonstrationer av interferens Modbegreppet Vågledare, optisk fiber Rektangulär hålrumsvågledare Dispersion Koaxialledare Dämpning.
Info om laborationer I interferens/diffraktionslabben räcker det med att redogöra för ANTINGEN interferensexperimentet eller för ALLA diffraktionsexperimenten.
Arbete, energi och effekt
Elektromagnetiska vågor
Atomfysik Rutherford spridning Linje spektra Bohrs väteatom
Föreläsning 5 – Fälteffekttransistor II
Förra föreläsningen: Gauss sats Konservativt (kraft)fält, rotationsfria fält Energipotential Elektrostatisk potential och fältstyrka Spänning Kondensatorn,
Labbregler En förutsättning för att göra en laboration är att man läst laborationshandledningen (finns för nedladdning på kurshemsidan
Kemisk bindning Stationsförsök.
Nano lithography Anders Elfwing. Vilka alternativ finns? Förfina existerande teknologi Skrivande tekniker (E-beam/ion beam) Nanolitografi mfl.
En inledning till pararbete i åk 8
Introduktion till halvledarteknik. Innehåll –6 Övergångar (pn och metal-halvledare) 2:a ordningens effekter Metal-halvledar övergångar –6 Fälteffekttransistorer.
Termodynamikens huvudsatser De fyra huvudteserna.
Reaktioners riktning och hastighet
Föreläsning 5 – Fälteffekttransistor II Föreläsning 5, Komponentfysik 2016 Fälteffekt Fälteffekt Tröskelspänning Tröskelspänning Beräkning av.
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Introduktion till halvledarteknik
Sönderfall.
Hållbara energilösningar
Introduktion till halvledarteknik
Introduktion till halvledarteknik
Första huvudsats, värme och arbete
Atom och kärnfysik.
Mekanik Kinematik.
Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Föreläsning 1, Komponentfysik 2014
Föreläsning 9 – Bipolära Transistorer II
Allmän strålningsfysik
Grundläggande signalbehandling
Föreläsning 11 – Fälteffekttransistor II
Föreläsning 6: Opto-komponenter
Föreläsning 4 – pn-övergången
Föreläsning 12 – Fälteffekttransistor II
Föreläsning 13 – Fälteffekttransistor III
Föreläsning 3 – Extrinsiska Halvledare
Föreläsning 4 – pn-övergången
Föreläsning 13 – Fälteffekttransistor III
Föreläsning 7 – pn-övergången III
Presentationens avskrift:

Introduktion till halvledarteknik

Innehåll –4 Excitation av halvledare Optisk absorption och excitation Luminiscens Rekombination Diffusion av laddningsbärare

Optisk absorption och excitation h v >E g för generering av ett ehp, energin som överstiger E c blir till kinetisk energi. För fotonenergier med storleksordningen Eg genereras ett ehp. När fotonenergin ökar får elektronen som bildas en kinetiskenergi som resulterar i stötjonisation dvs fler än ett ehp skapas. När elektronen relaxserat i ledningsbandet kan den rekombinera tillbaka till valensbandet (c). EkEk

Optisk absorption och excitation För fotonenergier lägre än bandgapet är halvledaren transparent. Mätning av optisk absorption är ett sätt att bestämma bandgapet. h v <E g α är då absorptionkoefficienten

Optisk absorption och excitation

Luminiscens Fotoluminiscens (snabb emission)

Luminiscens Fosforluminiscens (fördröjdprocess via en fälla i bandgapet) Elektroluminscens injektion av minoritetsbärare, krävs en pn- övergång, LED

Direkt rekombination ( i direkt bandgap) Generation termisk rekombination Generation av ehp med exempelvis en kort ljuspuls p o och n o är koncentrationerna vid jämvikt

Direkt rekombination ( i direkt bandgap) P-typ mtr har p 0 >>n 0 och ekvationen blir då Med lösningen Kallas för minoritets bärarelivslängd Då n 0 >>p 0

Direkt rekombination ( i direkt bandgap) P-typ mtr med dopning cm -3 GaAs med n i =10 6 cm -3 resulterar i n 0 = cm -3 !!

Indirekt Rekombination (indirekt bandgap) Direkt rekombination är osannolik process i indirekta halvledare exempelvis Si och Ge I stället sker rekombination (hål och elektron förintas) via störnivåer i bandgapet En störnivå som tar upp en elektron temporärt och sedan emitterar elektronen igen utan rekombination kallas ”trap” nivå

Indirekt Rekombination (indirekt bandgap) Halvledaren exciteras med ljuspuls och ledningsförmågan mäts upp som fkn av tiden för bestämning av en effektiv rekombination

Kvasi Fermi nivåer Kvasi Fermi nivåer används då halvledaren ej är i jämvikt. Kvasi Fermi nivåer beskriver då elektron och hål koncentrationer vid exempelvis fotogeneration och injektion av minoritetsbärare (PN-övergång) 0 borta då koncentration ej är I jämvikt

Diffusion av laddningsbärare En ljuspuls skapar en koncentrationsgradient av ehp. Drivkraften är att laddningsbärarna rör sig I riktning mot lägre koncentration för att jämna ut skillnaderna, vilket benämns diffusion

Diffusion av laddningsbärare Flödet av elektroner Diffusions koefficient Diffusionströmtätheten x Konc (hål,elektroner) Rörelse riktning i gradient

Diffusion och drift av laddningsbärare Totala strömtätheten Drift och diffusions komponenter, för elektron resp. hål strömtäthet

Diffusion och drift av laddningsbärare Dopprofil med fosfor, nettoladdningen är 0 Vi har en dopgradient,elektronerna vill diffundera för att jämna ut gradienten Men elektronerna lämnar efter sig fasta positiva joner i gittret som resulterar I ett elektrisktfält, vilket balanserar diffusionen x * + * * * * ExEx =0

Diffusion och drift av laddningsbärare V(x) Potentiell energi per enhetsladdning Vid jämvikt gäller

Diffusion och Rekombination, Kontinuitetsekvationen Partiell differentialekvation

Diffusion och Rekombination, Diffusionsekvationen Utan drift ”försumbart elektriskt fält” Vid stationärt tillstånd ”tidsderivatan=0” Diffusionslängd för elektroner

Diffusion och Rekombination, Diffusionsekvationen

Haynes-Shockley Experimentet Medger mätning av minoritets bärare mobilitet och diffusions koefficient

Haynes-Shockley Experimentet Partiell differentialekvation med lösning

Haynes-Shockley Experimentet ∆x/2 medför att gaussfördelningen sjunkit till e -1

Haynes-Shockley Experimentet