Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Välkommen! Gruppliv, en introduktion Kurslitteratur: Svedberg, Lars (2007) ”Gruppsykologi” Jan Jonsson Fikapaus 10.45-11-15 2015-10-27.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Välkommen! Gruppliv, en introduktion Kurslitteratur: Svedberg, Lars (2007) ”Gruppsykologi” Jan Jonsson Fikapaus 10.45-11-15 2015-10-27."— Presentationens avskrift:

1 Välkommen! Gruppliv, en introduktion Kurslitteratur: Svedberg, Lars (2007) ”Gruppsykologi” Jan Jonsson Fikapaus

2 ”Att lära sig saker handlar om att plötsligt förstå något man alltid har förstått, men på ett nytt sätt” Doris Lessing

3 God kommunikation är lika stimulerande som starkt kaffe, och det är precis lika svårt att sova efteråt. Anne Morrow Lindberg

4 Grupplivet som en flygresa med innehåll relationuppgift en startett slut ”starten är havande med slutet” ”starten är havande med slutet”

5 I genuin kommunikation råder alltid en genuin osäkerhet. Jag vet inte vad jag har sagt innan du har svarat och du vet inte vad du har sagt innan jag har svarat. Du visar mig vad jag har sagt och jag visar dig vad du har sagt. Johan Asplund, ur ”Det sociala livets elementära former”

6 Vad är en grupp? Prata med grannen 2 minuter

7 Vad är en grupp?  Individer som står i växelspel med varandra utgör en grupp (Bonniers lexikon 1964)  Individer som står i växelspel med varandra utgör en grupp (Bonniers lexikon 1964)  En grupp är två eller flera ömsesidigt beroende individer som påverkar varandra i ett socialt samspel (Forsyth 1990)  En grupp är två eller flera ömsesidigt beroende individer som påverkar varandra i ett socialt samspel (Forsyth 1990)  En grupp existerar när två eller flera människor definierar sig själva som gruppmedlemmar och när denna grupps existens erkänns av åtminstone en annan individ. ( Brown 1988)  En grupp existerar när två eller flera människor definierar sig själva som gruppmedlemmar och när denna grupps existens erkänns av åtminstone en annan individ. ( Brown 1988)  Med en grupp menar vi ett antal personer som kommunicerar med varandra under en viss tid och är tillräckligt få för att varje person skall kunna kommunicera med alla övriga, inte hand i hand, utan ansikte mot ansikte. (Homans 1974)  Med en grupp menar vi ett antal personer som kommunicerar med varandra under en viss tid och är tillräckligt få för att varje person skall kunna kommunicera med alla övriga, inte hand i hand, utan ansikte mot ansikte. (Homans 1974)  En grupp är inte en samling individer; den är snarare en mängd relationer mellan individer. Det ömsesidiga beroendet i dessa relationer utgör gruppen, inte de enskilda medlemmarnas egenskaper (Shellenberg 1984)  En grupp är inte en samling individer; den är snarare en mängd relationer mellan individer. Det ömsesidiga beroendet i dessa relationer utgör gruppen, inte de enskilda medlemmarnas egenskaper (Shellenberg 1984)  n x (n-1) 

8

9 FIRO-modellen, Fundamental Interpersonal Relations Orientation, en relationsteori, Will Schutz 1958 Gruppen liv – gruppens fem faser  Inkluderande (tillhörandefasen)  den omogna gruppens relationer, att tillhöra eller inte.  präglas av artighet, acceptera och att bi acceptera.  Individen vill känna sig betydelsefull.  JAG tar mycket tid, kraft, energi.  Övergångsfas 1 (konstlat gemyt)  kort andhämtningspaus, vila innan den mer krävande  rollsökningsfasen inträder. JAG känns mera hemvant,  ett engagemang ett VI i gruppen börjar ta form. forts

10 FIRO-modellen, forts  Rollsökningsfasen/kontrollfasen  Gruppens relationer, positioner i gruppen.  Konfrontation, bevakande vem är jag, vem är du?  Den egna positionen.  Individen vill känna mig kompetent ha/få inflytande  för att kunna påverka gruppen. Vem är ledare?  Jag? Nån annan?  Övergångsfas 2 (idyll)  Innan nästa stadium, en kortare fas som upplevs som en befrielse. Konflikter lyfts och blir synliggjorda.  Gruppen får en identitet. En ”gruppens personlighet” börjar ta form.  Gruppens medlemmar börjar förstå sina roller.forts

11 FIRO-modellen, forts  Öppenhetsfasen  Gruppen fungerar och medlemmarna kan ägna sig åt  uppgiften och de gemensamma målen.  Kännetecknas av närhet, öppet klimat.  Problem kan lättare hanteras. men……  Medlemmarna börjar fundera på vad de andra tycker om  dem, hur stor öppenhet och närhet som egentligen är tillåten…  utvecklingen sker med näst intill lagbundenhet (cykliskt)  förändras gruppen (medlemmarna) regredierar den, tar ett litet kliv tillbaka. jmf jag vi det i olika faser jmf jag vi det i olika faser

12 Nybildad grupp  En samling människor som träffas för att utföra något som deltagarna inte kan göra ensamma, var och en för sig.  En samling människor som träffas för att utföra något som deltagarna inte kan göra ensamma, var och en för sig.  Gruppen är på detta stadium beroende av en ”stark” ledare, en ”mamma” eller ”pappa”  Gruppen är på detta stadium beroende av en ”stark” ledare, en ”mamma” eller ”pappa”  Här undersöker medlemmarna hur de själva passar in i gruppen och om gruppen svarar mot deras egna förväntningar och behov.  Här undersöker medlemmarna hur de själva passar in i gruppen och om gruppen svarar mot deras egna förväntningar och behov.  Gruppnormer testas, man prövar sin makt och sina värderingar  Gruppnormer testas, man prövar sin makt och sina värderingar  Här går mycket tid åt till individuelle behov  Här går mycket tid åt till individuelle behov  Om man inte tillmötesgår de individuella behoven i början kan de på ett smygande sätt lägga beslag på större delen av tiden under det fortsatta arbetet.  Om man inte tillmötesgår de individuella behoven i början kan de på ett smygande sätt lägga beslag på större delen av tiden under det fortsatta arbetet.  De dyker upp som problem och konflikter i arbetet och fokuseras kring besvärliga personer  De dyker upp som problem och konflikter i arbetet och fokuseras kring besvärliga personer JAAAAAAAAAAAG VIIIIIII DET

13 Tonårsperioden  Nu har de viktigaste individuelle behoven mötts.  Regler för kommunikation och samarbete utvecklas och en gruppstruktur växer fram.  Här tar medlemmarna och får olika roller i det fortsatta samarbetet.  Under denna period (de flesta grupper befinner sig där) Tar själva grupprocessen det mesta av tiden.  När arbetet blir tidsödande och förvirrat kommer kravet på ordning och en stark ledare och det blir lätt att falla tillbaka i det tidigare stadiet. JAAAAG VIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII DET

14 Den mogna gruppen Den mogna gruppen Ett stadium som sällan uppnås, ett idealtillstånd för en grupp Alla i gruppen känner sig tillfreds och kan och får bidra med den kunskap och kreativitet de besitter I en väl fungerande (mogen) grupp använder man lika mycket tid till individens behov som till gruppens och uppgifterna JAAAAAG VIIIIIIII DEEEET JAAAAAG VIIIIIIII DEEEET

15 Grundfrågor i lagarbete  blir alla i gruppen sedda och uppmärksammade?  vad gör var och en engagerad för uppgiften?  tas allas kompetens och förmågor tillvara?  vilka personligheter är vi?  möjligheterna att utvecklas som individ?

16 Primärgrupp  Nära relationer, samverkan mellan människor.’  Face to Face Referensgrupp  Står för ideal och värderingar eller den livsstil  vi eftersträvar ”Vi och Dom”  ”Dom” gruppen/grupperna blir viktiga för att  definiera vilka ”Vi” är och hur ”Vi” är Socio- psykogrupp  Psykogruppen har ingen formell struktur.  Kännetecken: intimitet och känslor.  Relationsinriktad.  Viktigast hur vi mår inte vad vi gör… Sociogruppen har en formell struktur och finns till ”för sakens skull”. Det viktiga blir vad som presteras inte hur vi mår. Uppgiftsorienterad

17

18 Läraren som ledare  Ledarskap är de handlingar som utförs av en utsedd person för att gemensamma mål ska uppnås.  De är delar i en process som involverar själva uppgiften men även relationsfrågor. (hur man har det tillsammans och de känslor som uppstår när ledarskapet utövas)  Prata med grannen/arna om vad du tycker är ett bra ledarskap 2 minuter  Prata med grannen/arna om vad du tycker är ett bra ledarskap 2 minuter  Lyttkens ger en enkel och spännande definition ”en persons förmåga att minska andra människors osäkerhet”  Wiberg menar att ”ledarskap är att tillvarata och utveckla mänskliga resurser för att nå mål. Detta görs genom att tillhandahålla stöd och struktur”  Wiberg menar att ”ledarskap är att tillvarata och utveckla mänskliga resurser för att nå mål. Detta görs genom att tillhandahålla stöd och struktur”

19 Följande två frågor kan spegla det centrala när det gäller etiken i arbete med och tillsammans med andra människor Med vilken rätt lägger jag mig i en annan människas liv? och Med vilken rätt ingriper jag inte? Ta med dessa frågor och reflektera kring i ditt basgruppsarbete liksom i ditt arbete med barn / elever (VFU) Ta med dessa frågor och reflektera kring i ditt basgruppsarbete liksom i ditt arbete med barn / elever (VFU)

20

21 Vad vet jag? Vad vill jag? Vad gör jag om?

22 Vad kännetecknar ett lyckat samtal? Vilka komponenter ingår?  ömsesidig respekt  ömsesidig ärlighet  ömsesidig öppenhet  ömsesidig åsiktsfrihet

23

24 Samtal om samtalet Frågor för samtal efter t.ex. ett gruppsamtal, erfarenhetssamtal. Frågorna kan även användas för egenreflektion  Vilken plats tar eller får jag i gruppen?  Vänder jag mig ofta till någon särskild?  Lyssnar jag på andra?  Lyssnar andra på mig?  Är alla i gruppen delaktiga i samtalet? Om inte, gör jag något åt det?  Hur är klimatet i gruppen?  Finns det en öppenhet för det som sägs och sker?  Finns det allianser inom gruppen?  Hur vet jag om andra förstår vad jag säger och menar?  Förstår jag vad andra säger och menar och hur visar jag det?  Hur hanteras tystnad i gruppen?  Vad innehåller en eventuell tystnad?  Vilka slags frågor ställer vi i gruppen? Slutna frågor ja-nej eller öppna processfrågor? IPD Specialpedagogik JJ

25


Ladda ner ppt "Välkommen! Gruppliv, en introduktion Kurslitteratur: Svedberg, Lars (2007) ”Gruppsykologi” Jan Jonsson Fikapaus 10.45-11-15 2015-10-27."

Liknande presentationer


Google-annonser