Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Börja kursen Epilepsivak på ESU Enheten för Epilepsi- och SömnUtredning Neurologiska kliniken, Lund.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Börja kursen Epilepsivak på ESU Enheten för Epilepsi- och SömnUtredning Neurologiska kliniken, Lund."— Presentationens avskrift:

1 Börja kursen Epilepsivak på ESU Enheten för Epilepsi- och SömnUtredning Neurologiska kliniken, Lund

2 Om kursen Tillbaka Förkunskaper Epilepsivaket ansvarar för övervakning och omvårdnad av patienter som utreds på grund av svårbehandlad epilepsi. Den här kursen har skapats för att de sjuksköterskor och undersköterskor som sitter vak ska få information om arbetsuppgifterna. Kursen ger information och kunskap om: - Varför du sitter vak - Uppgifter vid kontrollbordet - Omvårdnad för hög kvalitet och patientsäkerhet - Testning i samband med anfall

3 Innan du går kursen För att optimera din inlärning är det bra om du har suttit bredvid någon inne på ESU-salen innan du genomför denna utbildning. Tillbaka Hur ser det ut på vaksalen?

4 Så här ser det ut på ESU-salen Innehåll i kursen Tillbaka Patienterna på ESU övervakas dygnet runt. Arbetspassen varierar mellan 2-6 timmar med tillfälliga vakbyten under pauser Patienterna får aldrig lämnas ensamma.

5 Det här kommer du att lära dig Ta reda på varför du sitter vak! Tillbaka 1 Varför du sitter vak 2 Uppgifter vid kontrollbordet 3 Omvårdnad och patientsäkerhet 4 Testning under anfall 5 Testning efter anfall

6 Steg 1 Vet du varför? Tillbaka 1 Varför du sitter vak 2 Uppgifter vid kontrollbordet 3 Omvårdnad och patientsäkerhet 4 Testning under anfall 5 Testning efter anfall

7 Varför behöver vi sitta vak på ESU? TillbakaFRÅGA För att underhålla patienten För att testa patienterna samt ur säkerhetssynpunkt Ingen betydelse

8 FRÅGA FEL Försök igen Försök igen Vi sitter vak för att testa patienterna samt för deras säkerhets skull.

9 TillbakaFRÅGA FEL Försök igen RÄTT Fortsätt Vi sitter vak för att testa patienterna samt för deras säkerhets skull.

10 Varför du sitter vak Steg 2 Tillbaka Patienternas epilepsimediciner minskas för att framkalla anfall. Vi utsätter patienterna för en ökad risk vilket ställer höga krav på patientsäkerheten. Steg 1: Varför du sitter vak Vakets arbetsuppgifter är därför att: Se till att utrustningen fungerar och att kameran är rätt inställd Snabbt upptäcka när patienten får anfall Förhindra skador i samband med anfall Testa patienten under anfall tills dess att han/hon är helt återställd

11 Steg 2 Kontrollbordet Tillbaka 1 Varför du sitter vak 2 Uppgifter vid kontrollbordet 3 Omvårdnad och patientsäkerhet 4 Testning under anfall 5 Testning efter anfall

12 Kontroll av utrustning Kontroll av EEG Tillbaka Steg 2: Arbetsuppgifter vid kontrollbordet Detta ska göras när du börjar ditt arbetspass: Checklistan på kontrollbordet ska gås igenom och signeras Kontrollera grindar med grindskydd. De ska alltid vara uppe på ena sidan av sängen dagtid, nattetid skall sänggrindarna vara uppe på båda sidorna. Kontrollera att sug och syrgas fungerar och att grön förlängningsslang är kopplad. Kontrollbordet är din arbetsplats. Innan du sitter ep-vak får du utbildning och träning i hur den tekniska utrustningen fungerar.

13 Kontroll av EEG Mer om EEG Tillbaka Steg 2: Arbetsuppgifter vid kontrollbordet EEG registrerar hjärnaktiviteten. Från elektroder fästa på huvudet går informationen via kablar till neurofysiologens laboratorium. Här ser du ett EEG på vaken patient. Bruna linjer registreras från elektroder på vänster sida och blå från höger. Röd linje längst ned visar EKG från elektroderna på vänster och höger axel.

14 Kontroll av EEG Mer om EEG Tillbaka Steg 2: Arbetsuppgifter vid kontrollbordet Göra funktionskontroll genom att trycka på ”Quick Select” på bildskärmens underkant minst en gång i timmen. Detta görs om du använder enbart videobild. Ser du EEG samtidigt som video på patienten räcker det att kontrollera att EEG rullar och ser normalt ut. Kontrollera EEG extra noga vid varje omkoppling, dvs. när patienten byter rum. För att EEG ska bli bra måste du under arbetspasset:

15 Kontroll av EEG Kan du detta nu? Tillbaka Steg 2: Arbetsuppgifter vid kontrollbordet Be patienten att blunda 5 minuter varje förmiddags- och eftermiddagspass. Tidpunkten dokumenteras i anfalls- protokollet och signeras på checklistan. Här ser vi ett EEG med ögonrörelser i början, därefter blundar och slappnar patienten av. Vidare skall du under ditt arbetspass:

16 Om EEG inte rullar på skärmen - vad gör du då som vak? TillbakaFRÅGA Låter det vara tills Neurofysiologens personal kommer upp för nästa elektrodomläggning. Försök gå över till kamerabild genom att trycka på ”quick select”. Försök gå över till kamerabild genom att trycka på ”quick select”. Kontrollera kablar. Om det inte hjälper - kontakta Neurofysiologiska kliniken. Kontrollera kablar. Om det inte hjälper - kontakta Neurofysiologiska kliniken.

17 FRÅGA FEL Försök igen! Du skall kontrollera kablarna och ta kontakt med Neurofysiologen!

18 TillbakaFRÅGA FEL Försök igen RÄTT Kablar m.m. Om EEG inte fungerar när du har EEG-bilden framför dig så får du kontrollera kablarna och kontakta Neurofysiologen om felet inte hittas!

19 Kablar och mikrofon Kameran Tillbaka Steg 2: Arbetsuppgifter vid kontrollbordet I dagrummet ska patienten alltid ha en mikrofon på sig, en ”mygga” som kopplas till svart kabel. Vaket ansvarar för omkoppling av kablar vid förflyttning mellan patientrum och dagrum.

20 Kamerabild Mer om kameran Tillbaka Steg 2: Arbetsuppgifter vid kontrollbordet Ingen får stå framför kameran och skymma patienten. Andra personer i rummet ska därför stå vid huvudändan eller nere vid fotändan vid besök hos patienten. Be den som står i vägen att flytta på sig, det är vakets ansvar att bilden blir optimal. För en bra registrering måste kameran vara rätt inställd: Så här ser kameran ut

21 Kamerabild EEG störningar Tillbaka Se till att patienten syns i både närbild och helbild hela tiden. - En kamera filmar helkroppsbild - Den andra kameran filmar ansiktet i närbild rakt framifrån Steg 2: Arbetsuppgifter vid kontrollbordet För att inget ska skymma kameran måste dörren till patientrummet vara helt öppen alternativt helt stängd. Det är vakets ansvar att patienten syns bra på bild!

22 EEG-störningar Kommer du ihåg allt? Tillbaka Steg 2: Arbetsuppgifter vid kontrollbordet Ibland kan EEG störas av annan teknisk utrustning eller elektrodfel. Elektroder som lossnat från huvudet eller bröstkorgen trycks fast igen (se elektrodskiss i blädderblocket) Mobiltelefoner eller mobila bredband vara helt avstängda på ESU. Kontakten till sängen ej sitta i vägguttaget när patienten är på rummet. Sängen laddas när patienten sitter i dagrummet. För att undvika EEG-störningar ska:

23 Varför skall vi dokumentera om kameran ändå spelar in allt som händer? TillbakaFRÅGA Hjälper läkaren granska EEG, samt som komplement om kameran går sönder Onödigt dubbelarbete, behövs ej! Onödigt dubbelarbete, behövs ej! På grund av patientjournallagen På grund av patientjournallagen

24 FRÅGA FEL Försök igen Försök igen Hjälper läkaren på neurofys vid EEG granskning att snabbt hitta rätt. Dokumentationen behövs även som säkerhet om kameran går sönder.

25 TillbakaFRÅGA FEL Försök igen RÄTT Fortsätt Hjälper läkaren på neurofysiologen vid EEG granskning att snabbt hitta rätt. Dokumentationen behövs även som säkerhet om kameran går sönder.

26 Hur var det nu med sänggrindarna? TillbakaFRÅGA De ska alltid vara uppe på bägge sidor. Uppe på en sida på vaken patient och bägge på natten när patienten sover Bara uppe på natten.

27 FRÅGA FEL Försök igen Försök igen Vaken patient: en sida uppe. Sovandes patient: bägge uppe. Naturligtvis med patientens samtycke.

28 TillbakaFRÅGA FEL Försök igen RÄTT Steg 3 Vaken patient: en sida uppe. Sovandes patient: bägge uppe. Naturligtvis med patientens samtycke.

29 Steg 3 Olika anfallstyper Tillbaka 1 Varför du sitter vak 2 Uppgifter vid kontrollbordet 3 Omvårdnad och patientsäkerhet 4 Testning under anfall 5 Testning efter anfall

30 Anfallstyper och postiktal fas Tillbaka Epilepsianfall kan se mycket olika ut: 1.Fokalt anfall 2.Generaliserat anfall Titta på de följande två filmerna som visar hur dessa anfall ser ut. Steg 3: Omvårdnad och patientsäkerhet Filmer

31 Film 1 Generaliserat krampanfall Tillbaka Steg 3: Omvårdnad och patientsäkerhet Filmen börjar med ett fokalt anfall där patienten blir frånvarande och smackar med munnen (automatism). Anfallet generaliseras efter en minut till anfall med medvetslöshet och kramper. Klicka på bilden för att sätta igång filmen!

32 Film 2 Vad gör du då? Tillbaka Steg 3: Omvårdnad och patientsäkerhet Filmen visar ett anfall som börjar med att patienten blir medvetslös och får kramper i hela kroppen. Klicka på bilden för att sätta igång filmen!

33 Vad gör du när patienten får ett anfall? Inopererade elektroder Tillbaka Steg 3: Omvårdnad och patientsäkerhet Behåll lugnet. Stanna hos patienten och larma vid behov. Den första som kommer in tar då över kontrollbordet, övriga hjälper vak/patient. Se till att patienten inte skadar sig, ex. genom att lägga kudde mellan huvudet och hård kant vid kramper. Håll INTE fast patienten, varken vid kramper eller postiktalt. Sätt 7 liter syrgas på mask vid generaliserade kramper med cyanos. Postiktalt medvetslös patient med snarkande andning ska ligga i framstupa sidoläge för att ha fria luftvägar. Tillkalla sjuksköterska om: - anfallet inte går över inom 1 minut - patienten inte vaknar upp inom 5 minuter efter anfallet

34 Efter anfall (postikalt) kan patienten bli orolig, vad bör du göra? TillbakaFRÅGA Hålla fast patienten Hålla fast patienten Gå undan men fortsätt att observera patienten och se till att han/hon inte skadar sig Trycka en extra gång på knappen på dosan Trycka en extra gång på knappen på dosan

35 FRÅGA FEL Försök igen Försök igen Viktigast är att se till så att patienten inte skadar sig.

36 TillbakaFRÅGA FEL Försök igen RÄTT Mer om vad du gör vid anfall Viktigast är att se till så att patienten inte skadar sig

37 Olika utredningssteg Fortsätt Tillbaka Steg 3: Omvårdnad och patientsäkerhet Patienten kan läggas in på ESU av olika anledningar För att säkerställa diagnosen epilepsi 1.För anfallsregistrering vid epilepsikirurgiutredning i flera steg: Anfallsregistrering med EEG Anfallsregistrering med EEG och samtidig blodflödesmätning, IKTAL SPECT. För att spela in anfall efter en operation där EEG-elektroder lagts under skallbenet, på hjärnan eller i hjärnparenkymet.

38 Inopererade EEG-elektroder Fortsätt Tillbaka Steg 3: Omvårdnad och patientsäkerhet Patienten flyttas till ESU ett dygn efter operation. Intrakraniella elektroder innebär en ökad risk för infektion och blödning i hjärnan. Under de första vårddygnen är patienterna som regel mycket trötta och kan vara smärtpåverkade. Foto: Gunnar Gunnarsson

39 Rutiner vid inopererade EEG-elektroder Kan du detta nu? Tillbaka Steg 3: Omvårdnad och patientsäkerhet Hygien är extremt viktigt. En möjlig smittkälla är överföring av bakterier från hand till såret i huvudet. Patienterna ska därför alltid använda handsprit efter toalettbesök och all personal ska använda handsprit innan kontakt med patienten. Patienten får inte klia sig under förbandet. Kontroller för att identifiera eventuella komplikationer, infektion eller blödning Allmäntillstånd måste observeras fortlöpande. Var uppmärksam på om patienten får: - ökad huvudvärk eller kräkningar - nya neurologiska symtom som till exempel förlamning - talsvårigheter eller sjunkande medvetande Kontrollera temp morgon och kväll. Vid likvor-läckage Förbandet ska kontrolleras regelbundet. Om läckage av likvor syns, kan det följas genom markering på förbandet. Vid kraftigt läckage sker bedömning av neurokirurg.

40 Varför tas temp på patient med intrakraniella elektroder? TillbakaFRÅGA För att de inte ska bli förkylda För att tidigt upptäcka hjärninfektioner Vi behöver inte följa temp på dessa patienter Vi behöver inte följa temp på dessa patienter

41 FRÅGA FEL Försök igen Försök igen Temp följs för att tidigt upptäcka infektioner.

42 TillbakaFRÅGA FEL Försök igen RÄTT Steg 4 Temp följs för att tidigt upptäcka infektioner.

43 Steg 4 Varför testas patienterna? Tillbaka 1 Varför du sitter vak 2 Uppgifter vid kontrollbordet 3 Omvårdnad och patientsäkerhet 4 Testning under anfall 5 Testning efter anfall

44 Vad ska personal göra som först kommer till ESU när vaket larmat vid anfall? TillbakaFRÅGA Gå in till patienten och fråga vad som behöver göras Ta över kontrollbordet och se till så att patienten syns i bild Påbörja testning av patienten

45 FRÅGA FEL Försök igen Ta över kontrollbordet!

46 TillbakaFRÅGA FEL Försök igen RÄTT Varför vi testar Det är viktigt att någon tar över kontrollbordet när vaket testar patienten.

47 Genom testning undersöker vi var anfallsfokus finns. Detta gör vi genom att kontrollera: Filmer Tillbaka Minne Språk Steg 4: Testning under anfall

48 Film : Minne..och språket.. Tillbaka Steg 4: Testning under anfall När minnet blockeras under anfall glömmer patienten bort att hon/han haft ett anfall. Det är vanligt vid anfallsfokus i vänster tinninglob. Vi ber därför patienten att komma ihåg ett ord när anfallet startar. Efter anfallet kontrollerar vi minnet genom att fråga: - Vilket ord skulle du komma ihåg? - När hade du anfall senast? Klicka på den svarta rutan för att sätta igång filmen!

49 Film: Språk Och testschemat… Tillbaka Steg 4: Testning under anfall Om fokus finns i vänster hjärnhalva kan talet blockeras under anfall. Patienten kan då varken förstå uppmaningar eller själv tala. Dysfasin finns delvis kvar under den postiktala fasen. Klicka på den svarta rutan för att sätta igång filmen!

50 När används testschemat? Se film Tillbaka AnvändsAnvänds inte Vid fokala anfall Så tidigt som möjligt efter anfallsstart Testningen upprepas flera gånger tills patienten är återställd Vid generaliserade krampanfall Steg 4: Testning under anfall

51 Film 1: testning under anfall En till film, tack.. Tillbaka Steg 4: Testning under anfall Följande frågor och uppmaningar upprepas till dess att patienten är återställd Vad känner du? Kom ihåg orden (ex. rosa elefant) Lyft vänster/höger hand Säg ordet ”hus” Håll upp något framför patienten (ex. penna, klocka eller sax) Fråga: - Vad är det här? - Vad använder man den till? Klicka på den svarta rutan för att sätta igång filmen!

52 Film 2: testning under anfall Mer att tänka på.. Tillbaka Steg 4: Testning under anfall Följande frågor och uppmaningar upprepas till dess att patienten är återställd: Vad känner du? Kom ihåg orden (ex. rosa elefanter) Lyft vänster/höger hand Säg ordet ”hus” Håll upp något framför patienten (ex. penna, klocka, sax) Fråga: - Vad är det här? - Vad använder man den till? Klicka på den svarta rutan för att sätta igång filmen!

53 Att tänka på under anfall Har du förstått? Tillbaka - Steg 4: Testning under anfall Markera anfall genom att trycka på knappen på patientens dosa om patienten ej gjort detta själv. Stäng av TV:n!! Testa enligt schemaTesta enligt schema Vissa saker syns dåligt på bild och kan behöva sägas högt så att mikrofonen registrerar vad som sagts:Vissa saker syns dåligt på bild och kan behöva sägas högt så att mikrofonen registrerar vad som sagts: - om ögonen är riktade åt ena hållet. Säg till exempel ”ögon åt höger” - om patienten har småryckningar, till exempel i ena handen eller i ansiktet

54 Tillbaka Varför ber vi patienten komma ihåg ett ord? FRÅGA För att testa språket För att testa språket För att testa minnet För att testa minnet Båda alternativen är rätt Båda alternativen är rätt Tillbaka

55 FRÅGA FEL Försök igen! Minnet testas

56 TillbakaFRÅGA FEL Försök igen RÄTT Steg 5 Vi testar minnet.

57 Steg 5 Se film Tillbaka 1 Varför du sitter vak 2 Uppgifter vid kontrollbordet 3 Omvårdnad och patientsäkerhet 4 Testning under anfall 5 Testning efter anfall

58 Film: testning efter anfall Se anfallsprotokollet Tillbaka Steg 5: Testning efter anfall När patienten verkar återställd kontrolleras minnet genom följande frågor: Var är du? Vilka ord skulle du komma ihåg? När hade du senast ett anfall? Klicka på den svarta rutan för att sätta igång filmen!

59 Anfallsprotokoll Vad mer skall dokumenteras? Tillbaka Efter anfall dokumenteras tider och symtom som patienten uppgett eller vaket iakttagit. Steg 5: Testning efter anfall

60 Detta ska dokumenteras Vad mer? Tillbaka Samtliga anfall eller känningar ska dokumenteras i anfallsprotokollet samt rapporteras till ansvarig SSK. Skriv ner: Aura, vad patienten sagt att han/hon själv upplever vid anfallsstart (t.ex. illamående, stark lukt, smak…..). Fråga aktivt efter detta! Motoriska rörelser, muskelryckningar och okontrollerade rörelser så kallade automatismer Ljud/läten som patienten avger Steg 5: Testning efter anfall Illamående

61 Detta ska också dokumenteras Svara på fråga! Tillbaka Autonoma symtom, exempelvis om patienten är blek och kallsvettig Medvetandepåverkan Om patienten upplevde det som ett av sina vanliga anfall Tid för anfallsstart och slut Aktiviteter som toalettbesök, måltider, cykling, TV-spel ger utslag på EEG - anteckna därför sådana händelser i protokollet. Steg 5: Testning efter anfall

62 Efter anfall ska anfallsprotokollet fyllas i. Vilket av svarsalternativen innehåller rätt dokumentation? TillbakaFRÅGA Hur anfallet såg ut, tid för start och hur länge det varade När patienten äter, går på toaletten eller cyklar Båda alternativen är rätt

63 FRÅGA FEL Försök igen Försök igen Båda alternativen är rätt!

64 TillbakaFRÅGA FEL Försök igen RÄTT En till fråga Båda alternativen är rätt!

65 Vad gör du om patienten får ett generaliserat anfall? Tillbaka FRÅGA Testar patienten Larmar och väntar kvar vid kontrollbordet Larmar och väntar kvar vid kontrollbordet Kopplar syrgas, skyddar patienten från skador och larmar på hjälp Kopplar syrgas, skyddar patienten från skador och larmar på hjälp

66 FRÅGA FEL Försök igen Försök igen Vaket kopplar syrgas, skyddar patienten och larmar på hjälp.

67 TillbakaFRÅGA FEL Försök igen RÄTT Sammanfattning av kursen Vaket kopplar syrgas, skyddar patienten och larmar på hjälp.

68 Sammanfattning Under den här kursen har du bland annat lärt dig: Hur ESU fungerar Epilepsivakets arbetsuppgifter på ESU Vad som är viktigt att tänka på vid kontrollbordet Skillnaden mellan fokala och generaliserade anfall Omhändertagande för att skydda patienten vid anfall Rutiner vid intrakraniella elektroder Testning av språk och minne före och efter anfall Hur man fyller i ett anfallsprotokoll Tillbaka Klar för frågorna?

69 Varför sitter vi vak på ESU? TillbakaFRÅGA För att hindra anfallen För att hindra anfallen För att hålla patienten sällskap För att hålla patienten sällskap För att se till så att patienten är säker och för att kunna testa patienten För att se till så att patienten är säker och för att kunna testa patienten

70 FRÅGA FEL Försök igen Försök igen Vi sitter vak för att testa patienterna samt för deras säkerhets skull.

71 TillbakaFRÅGA FEL Försök igen RÄTT Nästa fråga Vi sitter vak för att testa patienterna samt för deras säkerhets skull.

72 Varför ska patienten inte klia sig i huvudet? TillbakaFRÅGA Elektroder kan lossna Elektroder kan lossna Det kan bli missvisande anfallskurvor på EEG Det kan bli missvisande anfallskurvor på EEG Båda alternativen är rätt Båda alternativen är rätt

73 FRÅGA FEL Försök igen Försök igen Båda alternativen är rätt!

74 TillbakaFRÅGA FEL Försök igen RÄTT Nästa fråga Ja, båda alternativen är rätt!

75 Varför ber vi patienten komma ihåg ett ord? TillbakaFRÅGA För att testa språket För att testa språket För att testa minnet För att testa minnet Båda alternativen är rätt Båda alternativen är rätt

76 FRÅGA FEL Försök igen Försök igen Vi testar minnet

77 TillbakaFRÅGA FEL Försök igen RÄTT Nästa fråga Vi testar minnet

78 Om det är störningar på EEG när patienten är på sitt rum, vad kan då vara orsaken? TillbakaFRÅGA En mobiltelefon är på En mobiltelefon är på Sladden till sängen är i väggkontakten Sladden till sängen är i väggkontakten Båda alternativen är rätt Båda alternativen är rätt

79 FRÅGA FEL Försök igen Försök igen Båda alternativen är rätt!

80 TillbakaFRÅGA FEL Försök igen RÄTT Sista frågan! Båda alternativen är rätt!

81 Vad gör du om patienten får ett generaliserat anfall? TillbakaFRÅGA Testar patienten Testar patienten Larmar och väntar kvar vid kontrollbordet Larmar och väntar kvar vid kontrollbordet Kopplar syrgas, skyddar patienten från skador och larmar på hjälp Kopplar syrgas, skyddar patienten från skador och larmar på hjälp

82 FRÅGA FEL Försök igen Försök igen Patientens säkerhet först: koppla syrgas, se till så han/hon inte skadar sig samt larma.

83 TillbakaFRÅGA FEL Försök igen RÄTT FÄRDIG! Patientens säkerhet först: koppla syrgas, se till så han /hon inte skadar sig samt larma.

84 Nu kan du sitta vak Nu kan du sitta vak Skapad av: Kristina Källén, Monica Scharfenort och Jessica Torstensson för neurologiska klinikens utbildningsredaktion. Källa: Kristina Källén, epilepsispecialist, Jessica Torstensson, epilepsisjuksköterska. Tillbaka till föregående först tillsammans med någon och sedan själv Tillbaka till startsidan


Ladda ner ppt "Börja kursen Epilepsivak på ESU Enheten för Epilepsi- och SömnUtredning Neurologiska kliniken, Lund."

Liknande presentationer


Google-annonser