Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Intervjuer: en reflexiv ansats Mats Alvesson Lunds Universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Intervjuer: en reflexiv ansats Mats Alvesson Lunds Universitet."— Presentationens avskrift:

1 Intervjuer: en reflexiv ansats Mats Alvesson Lunds Universitet

2 LU

3 Centrala ståndpunkter i fråga om intervjuer Nypositivism: frågeformulär ger robusta data Romanticism: djupintervjuer ger insiktsfulla och uppriktiga berättelser Lokalism: situationsanpassat, normanpassat prat Om intervjun är ett socialt möte måste den, logiskt sett, analyseras som vilket annat socialt möte som helst. Det som kommer ut av en intervju är resultatet av en socialt situerad aktivitet, där svaren filtreras genom det rollspel och den intrycksstyrning som både intervjuaren och intervjupersonen ägnar sig åt (Dingwall 1997: 56).

4 Ex på komplikationer ”Föreställningen om ”familj” är här förbunden med den process genom vilken intervjuare och intervjuperson förhandlar sig fram till en känsla av ömsesidig förståelse utifrån de ursprungligen mångtydiga frågorna och termerna, och hur de tillsammans åstadkommer denna konstruktion beror, enligt min mening, på hur de kommer att tolka varandra som sociala aktörer” (Jorgenson 1991: 215).

5 Vår tids hjältar? PP

6 Intervjuaren och intervjupersonen som källor till ”problem” Intervjupersonens motiv (vilja) Det knepiga förhållandet mellan ”att veta” och ”att kunna berätta” Intervjusituationen som ”problem”

7 Slutsats: Ta lokalismen på allvar – men inte på alltför stort allvar Om behovet av en teknisk-praktisk syn på intervjun – eller bortom bandspelarteknikvetande Teknik viktigt men …

8 En metaforansats Metaforer : viktiga organiserande verktyg när man tänker och talar om komplexa fenomen. Vi förhåller oss aldrig till verkligheten ”som sådan” utan tar hjälp av metaforer eller bilder av det fenomen vi behandlar. Organisationer ses till exempel som maskiner, organismer, politiska arenor, hjärnor, teaterscener, psykiska fängelser och så vidare; familjer som konsumtionsenheter, emotionella arenor, reproduktionsmekanismer eller spelplatser för neurotisk interaktion; samhällen som kontrakt, förtrycksmekanismer, gemenskaper och så vidare. ”en metafor, vars metaforkaraktär förblir ouppmärksammad och därför framstår som ett pseudo-bokstavligt begrepp, är ett vanskligt ting att tänka med” (Asplund 2002, s 105).

9 Metaforer i och för studier Metaforer för intervjun Tankebilder & referensramar som stödjer planering/förtänk, genomförande och analys/resultatproduktion

10 Intervjun som komplex handling: åtta problem som intervjupersonen ställs inför Det sociala problemet att handskas med en interpersonell relation och komplex interaktion i en icke rutinartad situation. Det kognitiva problemet att ta reda på vad studiet egentligen handlar om. Identitetsproblemet att finna en egen position som är kontextuellt relevant (och/eller behaglig för en själv). Det ”institutionella” problemet att hantera hur man uttrycka sig om olika fenomen (hantering av det normativa trycket och den kognitiva osäkerheten genom att man följa standardiserade uttrycksformer). Det problem (eller den möjlighet) att bevara och förstärka självaktningen som uppträder i varje situation där det handlar om prövning och prestation. Det motivationsmässiga problemet att utveckla ett intresse eller skäl för att aktivt delta i intervjun. Representations/konstruktions-problemet hur man ska redogöra för komplexa fenomen genom språket. ”Autonomi/determinism”-problemet att en kraftfull makrodiskurs verkar i bakgrunden och skapar intervjupersonen.

11 Metaforer 1. Intervjun i sitt sammanhang: berättelsen som lokal prestation 2. Situationen ramas in – intervjun etablerar och håller fast vid en tankelinje (miniparadigm) 3. Att styra in på ämnet – intervjun som identitetsarbete 4. Att följa regler och utnyttja resurser för produktion av berättelser – intervjun som anpassning till ett kulturellt skript 5. Att berätta moraliska historier och bekräfta sig själv – intervjun som intrycksstyrning 6. Intresse och makt – intervjun som politisk handling 7. Att med språkets hjälp snickra till berättelser – intervjun som plats för konstruktionsarbete 8. Språket konstituerar intervjupersonen – intervjun som diskursivt maktspel

12 Exempel Från en studie av ett stort brittiskt industriföretag. Den är gjord med en högre chef, en tidigare ingenjör, som talar om projekt som har avbrutits eftersom ”de försökte göra för mycket”, till för stora kostnader och alltför sent, och skyller på den ”brittiska ingenjörskulturen”. Han beskriver situationen i företaget på följande sätt: Vi har varit tvungna att gå från en ingenjörsstyrd kultur till en marknadsstyrd. Om järnvägsingenjörer tror att de kan köra tåg därför att de gillar att köra tåg snarare än att köra dem för passagerarnas skull kommer de till slut att stå utan jobb (Watson 1994: 152).

13 Reflexiv pragmatism Reflexivitet något bredare och står för en medveten och konsekvent strävan att betrakta ämnet ur olika synvinklar och att låta bli att på förhand privilegiera ett visst perspektiv Rorty (1997) talar om ironi, en ständig medvetenhet om att det alltid finns andra vokabulärer med vilka man kan ifrågasätta den ståndpunkt som intagits. Rörlighet mellan olika tolkningslinjer, variera en tidigare använd vokabulär och konfrontera den med en tolkningslinje som erbjuder en annan vinkel och en annan vokabulär (Alvesson & Sköldberg 2008). Forskaren ifrågasätter den valda tolkningen och konfronterar sig själv och eventuellt även läsaren med alternativa uppfattningar, vilket gör det möjligt att nå fram till den ”starkaste” eller mest intressanta tolkningen, och/eller erbjuder alternativa tolkningar så att studien ger mer än ett resultat Pragmatism innebär här att man håller tillbaka tvivlet och använder materialet för bästa möjliga syfte(n).

14 Teoretisk referensram Vad är det man studerar? En mål-fokuserad organisation? Ångest-driven fel-minimerings arena?

15 R- & D-reflexiviteter D står för dekonstruktion, defensivitet och destabilisering R står för rekonstruktion, representation och revidering D-reflexivitet och R-reflexivitet. Det innebär att forskaren pendlar mellan att riva ner – peka på svagheterna i texten och desarmera sanningsanspråken – och att utveckla något nytt eller annorlunda för att erbjuda ny kunskap. Detta kan tillämpas både på tolkningar av intervjuuttalanden och på bredare resonemang på basis av dessa (och naturligtvis annat material).

16 Konsekvenser för forskningspraktiken Det slags tänkande som de här föreslagna föreställningarna om forskningsintervjun stimulerar till, kan användas på åtminstone fyra sätt: för att förändra och förbättra forskningspraktiken för att öka stringensen och noggrannheten i tolkningarna av intervjun för att få idéer om vad för slags forskningsfrågor man kan ställa för att erkänna begränsningarna i det strikta empiriska arbetet och i bruket av empiriska studier för icke- deskriptiva syften.

17 Forsknings/utredningspraktik 1.Uppläggning av studier: presentation av projekt, förberedelser, upplägg 2.Intervjudesign/teknik Interpellation/anropning Interventioner i intervjun (bort från skripts, olika identiteter) Kompletterande intervjupersoner (ex-anställda) Att komplettera intervjuer med deltagande observation (hang around) Att tänka på hur intervjuerna fungerar (och inte fungerar) under hela forskningsprocessen omprövande)

18 2. Konsekvenser för ett striktare och mer reflexivt sätt att använda intervjumaterial för ”traditionella” syften 3. Konsekvenser för nya undersökningsfrågor och nya tolkningslinjer 4. Att tona ner beskrivningen – och använda intervjuer för idéskapande och analys Från deskriptiva till generativa och analytiska intervjuer Bidrag: begrepp och idéer snarare än (försiktig) beskrivning


Ladda ner ppt "Intervjuer: en reflexiv ansats Mats Alvesson Lunds Universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser