Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Behov av kompetensutveckling i hemsjukvården Pia Nilsson, Jesper Stenberg, Rosemarie Klefsgård.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Behov av kompetensutveckling i hemsjukvården Pia Nilsson, Jesper Stenberg, Rosemarie Klefsgård."— Presentationens avskrift:

1 Behov av kompetensutveckling i hemsjukvården Pia Nilsson, Jesper Stenberg, Rosemarie Klefsgård

2 Kompetensutveckling/ kompetensförsörjning Gruppens uppdrag: – Ta fram gemensam kompetensutvecklings- och kompetensförsörjningsplan för hemsjukvården Gruppens medlemmar: – Pia Nilsson, Louise Roberts, Ulf Kvist, Rose-Marie Klefsgård, Gunilla Kajrup, Jesper Stenberg, Vivianne Sahlin

3 19 procent av befolkningen 65 år eller äldre Om 10 år- dessa 1,9 miljoner som andel av befolkningen att öka. I Skåne bedöms – Åldersgruppen år att bli knappt 20 procent fler år 2023 jämfört med idag (basår 2013). – Åldersgruppen 80 år och äldre förväntas öka, men inte lika mycket. Västra Skåne, en demografi där befolkningen är yngre och det föds många barn. Östra Skåne, nästan ingen naturlig folkökning. Förutsättningar Befolkningsprognos i Skåne Effektivisering genom förebyggande vård och omsorg för de mest sjuka- arbetsmaterial (2014) Socialstyrelsen 2008 Hemsjukvårds i förändring- en kartläggning av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer Socialstyrelsen 2014 En kartläggning av översikter Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård SOU 2015:20 Betänkande av Utredningen om betalningsansvarslagen ÄMMA utvärdering ÖJ 2014

4 Den större andelen äldre kommer till stora delar att leva alltfler friskare år. Sannolikheten att drabbas av olika kroniska sjukdomar ökar med stigande ålder. En tilltagande utveckling där vård i hemmiljö bedöms bli alltmer utbredd vårdform för både äldre men också andra vårdgrupper. 4

5 Behovet Ca personer i Sverige som får någon form av hemsjukvård, 87 procent är äldre personer. I Skåne är det närmare ca personer Vårdtagare har ofta åldersrelaterade sjukdomar och skador, som demens, hjärtsvikt, cancer, stroke, fraktur och trycksår och därmed stora vårdbehov. Sköra äldre personer som är multisjuka i livets slutskede Till följd av dessa sjukdomar: undernäring, åderförkalkning, högt blodtryck, hudsår, sväljsvårigheter efter stroke, minnesnedsättning, syn- och hörselnedsättning, depression, muskelsvaghet, fall och yrsel. Vidare, förstoppning, buksmärtor, aptitnedsättning, bensvullnad och dagtrötthet är också vanliga. Flera av dessa tillstånd kan också bero på läkemedelsbiverkan. Behovsgruppen erhåller ofta full biståndsnivå. 5

6 Problemställning-välkänd! Patientnämndens årsredovisning: patienter upplever brister i vårdens övergångar Återinläggningar efter 30 dagar eller undvikbara slutenvårdstillfällen, Sköra äldre med problemställningar inom internmedicin och geriatrik återinläggs mellan 15-30% efter 30 dagar (ÄMMA). Rätt medicinskt stöd i boendemiljö- minskad andel Vanligaste orsaken till oplanerad inläggning: bristande möjlighet till medicinskt stöd/avsaknad av långsiktig medicinsk planering. Försämrad livskvalitet som oro i samband med akuta besök och inläggningar: konfusion, trycksår, nutritionsproblem, vätskebalansrubbningar och vårdrelaterade infektioner. Risker i informationsöverföring i vårdens övergångar Vanligare att hemsjukvårdspatienter nyttjar slutenvården än befolkningen i allmänhet. 6

7 Definition Lagstiftningen: inte tydligt vad hemsjukvård är i termer av innehåll eller vad som skiljer hemsjukvård från annan vård. Typer av hemsjukvård: är basal hemsjukvård, avancerad hemsjukvård, primärvårdsansluten hemsjukvård eller kommunal hemsjukvård. Anspelar på organisationstillhörighet- inte vårdinnehåll I Socialstyreslens termbank: hemsjukvård är hälso- och sjukvård när insatserna ges i patientens bostad, såväl ordinärt som särskilt boende. Hemsjukvård är sammanhängande över tid. 7

8 Ett gemensamt hälso- och sjukvårdssystem! Hälso-, sjukvårds- och omsorgssystemet behöver som system betraktat därför utvecklas för att: – skapa god tillgång på god vård och omsorg – god samordning mellan huvudmän – sammarbete mellan yrkesgrupper – kompetensutveckling inom såväl kommunala vården som inom landsting/regioner. – Innovativt teknikutnyttjande och därtill kommande arbetssätt 8

9 Vem jobbar med behovsgruppen? Flera professioner arbetar inom hemsjukvården. Det handlar om bl.a. läkare (med olika specialistinriktningar), sjuksköterskor (allmän och med olika specialistutbildningar), distriktssjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, samt undersköterskor och vårdbiträden. I teamet runt den enskilda vårdtagaren är det den kommunala sjuksköterskan och landstingets/regionens läkare som är grundbultarna. Genom upprättande av SIP, kopplas andra kompetenser. I Skånes kommuner är det ca 2300 sjuksköterskor, 390 fysioterapeuter och 580 arbetsterapeuter. Vid utbildningsinsatser som rör hemsjukvården ingår dessa som en del i målgruppen. 9

10 Åtgärder - Plan för medicinsk utbildning inom hemsjukvården Gemensam strategi för kompetensutveckling och kompetensförsörjning Använda gemensamma möjligheter med e-learning, webbutbildningar Färdighetsträning i säkra miljöer – Practicum/Clinical Skills Centres. Möjlighet att träna basala och specifika moment anpassade efter verksamhetens behov. Även möjlighet att träna användning av medicinsk apparatur. – Träning av situationer som kan uppkomma i patientens närmiljö kan omfatta rutin hantering av dropp såväl som akuta situationer. – Starta med det akuta omhändertagandet i hemmiljö 10

11 Förslag på utbildningsmoment 11 Fördjupad sjukdomslära Läkemedelshantering- polyfarmaci Provtagning i blod och urin Insulin administrerat med hjälp av subkutana injektioner Behandling genom injektioner eller infusioner intravenöst Syrgasbehandling Blodtransfusioner Matning—magsond, PEG Sond, Nasal sond, Ventilators behandling Munhälsa Sugning övre luftvägar Peritonealdialys Omläggning av komplicerade sår, skötsel av stomi, skötsel av urinkateter, utprovning av Inkontinenshjälpmedel, Urinkateter, Åtgärder för att förebygga fallskador, trycksår, undernäring Delegering av vanligt förekommande hälso- och sjukvårdsuppgifter Psykiatriska bedömningar av läkare (bl.a. självmordsriskbedömning)

12 Enkät om fortbildning Nuvarande modell – Samarbete: ledning/ledning, ledning/MAS, återkommande dialoger om behov, behov av en gemensam bild – Innehåll/pedagogik: patientfall och färdighetsträning bra, vilket är behovet av utbildning? Kvalitetskoll på utbildningarna? – Tillgänglighet: nattarbetande, personalomsättning, privata vårdgivare och tillgång till läkare 12

13 Områden med största behoven av kompetensutveckling – Pedagogisk form: mer av färdighetsträning, fallbeskrivningar, – Innehåll: allt…och ytterligare mer med nya avtalet – Samarbetsformer: samarbete mellan yrkeskategorier, mellan huvudmännen, behov av gemensam bild och mål för behovsgruppen 13

14 Övriga synpunkter Utbildning inom hemsjukvården- en plattform för samverkan Tiden för fortbildning en utmaning Läkartiden- att genomföra utbildningar, Gränsytor överallt: avancerad hemsjukvård, specialiserad hemsjukvård, hemsjukvård… Gemensam bild över behovet och utbildningsinsatser 14

15 Regionalt Vårdhandboksråd Skåne -Sakkunniggrupp för vård och omsorg i Skåne- Enheten för kunskapsstyrning och metodutveckling Rosemarie Klefsgård

16 Rådets uppdrag Bevaka kunskapsläget Vid behov ta fram regionala riktlinjer Göra Vårdhandbokens riktlinjer kända Verka för att nya metoder implementeras och gamla utmönstras Föreslå patientrelaterade indikatorer och mål för uppföljning Föreslå och initiera fortbildning Utveckla arbetet i samverkan med det regionala patientsäkerhetsarbetet Stärka samverkan med nationella aktörer

17 Nytta för huvudman - vårdgivare Patientsäkra arbetssätt i det dagliga vård- och omsorgsarbetet Standardisering främjar lika/jämlik vård Resurs- och kostnadseffektivt med en nationell tjänst Minskad tidsåtgång för att ta fram egna riktlinjer/rutiner

18 Antal besök Vårdhandboken.se

19 Terapigrupper Expertgrupper Läkemedels- rådet Läkemedels- rådet Regional medicinsk kommitté Vårdhandboks- rådet Enh för läkemedelsstyrning Enh för strategisk kvalitetsutveckling Enh för kunskapsstyrning STRAMA Smittskydd Vårdhygien Smittskydd Vårdhygien Region Skånes organisation för kunskapsstyrning Södra Sjukvårdsregionen FoU- Centrum Patientsäkerhets- rådet Patientsäkerhets- rådet Regionala Kunskapsgrupper Kunskapscentra Prioriterings- rådet Bilden omfattar ej forskning ”Kollegiet för kunskapsstyrning” Processteam cancer CPF/AKO HTA ERC-Syd RCC-Syd Försäkringsmed råd Pall utv centrum

20 Regionalt Vårdhandboksråd Skåne Beslut regionala riktlinjer Koncernråd patientsäkerhet Underlag Medicinsk evidens Organisatoriska aspekter Etiska överväganden Ekonomisk konsekvens Hälsoekonomi Underlag Medicinsk evidens Organisatoriska aspekter Etiska överväganden Ekonomisk konsekvens Hälsoekonomi Enheten för kunskapsstyrning och metodutveckling Vårdens aktörer samt utbildningsenheter Vårdhandboken.se

21 Rådets ledamöter Bred representation med ledamöter både från kommun och region Geografisk spridning - inte representation för enskild verksamhet En representant från Enheten för kunskapsstyrning och metodutveckling Tydlig koppling till det regionala patientsäkerhetsarbetet Rådet sammanträder 4 gånger per år samt vid behov Rådets uppdrag är tidsbegränsat till 3 år Årlig uppföljning

22 Vad händer nu Strategisk plan för kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom Hemsjukvård Vårdhandboken blir styrande dokument Anpassad IT-lösning för ökad användarvänlighet Nya regionala riktlinjer –Märkning av in- och utfarter –Märkning av vårdrum vid bedömd smittsamhet eller infektionskänslighet –Inspektion, byte och avlägsnande av perifer venkateter –Stick- och skärskador

23 Enkätsvar – behov av kompetensutveckling

24 Grupparbete Utse en ordförande: uppdrag att fördela ordet, alla komma till tals, håll koll på tiden Sekreterare: dokumentera och lämna in till Pia och Jesper Uppdraget: Ni är referensgrupp med möjlighet att ge era synpunkter på kompetenområden som behöver utvecklas och förstärkas samt hur samverkan kan gå till. Underlaget samlas därför in och blir ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet. Diskutera: Vilka kompetensområden behöver vi samverka kring? – Diskutera öppet i gruppen – Kom överens om tre prioriterade kompetensområden. Hur tycker ni samverkan ska gå till? – Vad är första steget? Vilka aktiviteter ser ni behöver ingå i en handlingsplan? 24


Ladda ner ppt "Behov av kompetensutveckling i hemsjukvården Pia Nilsson, Jesper Stenberg, Rosemarie Klefsgård."

Liknande presentationer


Google-annonser