Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Psykisk (o)hälsa Ensamkommande barn och ungdomar Huvudrubriker: Asylprocessens gång och påverkan Vardagen Kris/Trauma Komplex trauma, vad är det? Hur hjälpa?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Psykisk (o)hälsa Ensamkommande barn och ungdomar Huvudrubriker: Asylprocessens gång och påverkan Vardagen Kris/Trauma Komplex trauma, vad är det? Hur hjälpa?"— Presentationens avskrift:

1 Psykisk (o)hälsa Ensamkommande barn och ungdomar Huvudrubriker: Asylprocessens gång och påverkan Vardagen Kris/Trauma Komplex trauma, vad är det? Hur hjälpa? När barnpsykiatri? Hur hjälpa någon som fått utvisningsbeslut?

2 FLÖDESSCHEMA Källa: Migrationsverket

3 Innan vi går vidare är det värd att reflektera över att: Alla människor är, oavsett ursprung, neuropsykologiskt lika Människors villkor är i grunden de samma Allt lidande går att känna igen Bortse från det yttre –se människan Men var uppmärksam på att: Olika kulturer och traditioner formar individer olika Människan formas av sina materiella villkor Diagnoser är sociala konstruktioner Vi kan inte förstå lidande som ligger långt utanför vår egen erfarenhet

4 Vi delar samma psykiska apparat Vi kan därför förstå varandra oavsett bakgrund Beteende, umgängeskoder, uttryckssätt, tabun, önskvärt beteende bestäms kulturellt och socialt Vi kan därför även missförstå varandra pga. bakgrund

5 Asylprocess = Kris! Maslows behovstrappa - En modell för att förstå ensamkommande asylsökande barn och ungdomars situation

6 Asylprocessen - Väntan 1 Man har nu kommit fram till Sverige och gjort sin asylansökan och föreställningen om att man är ”framme” konsolideras. Man kommer till insikt om att man kan få avslag Framtiden kan inte planeras Frågan om uppehållstillstånd dominerar tänkandet Ovanstående påverkar anpassning och språkinlärning Det finns risk för utagerande och/eller uppgivenhet och hopplöshet

7 Asylprocessen - Väntan 2 Ungdomarna befinner sig i ett ”limbo” (mellan himmel och helvete) Eventuell traumatisering kan inte bearbetas Önsketänk: ”Alla problem blir lösta när jag får stanna” Att vänta på svar om man får stanna är per definition ett ohälsotillstånd

8 Den sociala situationen 1 Vad kommer man ifrån? I de flesta asylsökandens hemland är familjen/släkten det bärande elementet Man sätter kollektivet framför individen Patriarkal struktur Mycket viktigt att man har ”kontakter” Det går inte att lita på myndigheter. Vad kommer man till? I Sverige är individen viktigast och vi fostras till ett relativt autonomt liv Den auktoritära och patriarkala strukturen är under omprövning Stor tillit till samhället och dess myndigheter

9 Den sociala situationen 2 ”Man flyttar inte från sin familj” (den finns alltid med i känslolivet) Familjeförlust, ”familjeamputation” Känsla av övergivenhet, förlust av socialt kapital Okunnighet i kontakt med institutioner Ensamhet Språkbegränsning, brister i skolgången

10 En skola i Bagrami utanför Kabul

11 Afghanska skolelever

12 ”Vardagssituationen” för människor i asylprocessen… Barn och ungdomar som är ledsna, nedstämda, och oftast har sömnsvårigheter Barn och ungdomar som är rastlösa, oroliga, gråter på nätterna Barn och ungdomar som ”vill vara ifred” och isolerar sig Barn och ungdomar med kort stubin, irriterade, konfliktskapande Barn och ungdomar som börjar skolka, springa ute om nätterna

13 Att hantera vardagens kriser 1 Oavsett roll: Det bör alltid finns utrymme för igenkännande tröst, intresse, omsorg, feedback Viktigt att i första hand hålla sig till ”här och nu” Viktigt att normalisera, stödja, ”andra känner som du”, ge hopp om framtiden. Öppna dörren till andra viktiga: god man, släktingar, skolkurator, kompisar/bekanta, annat ”nätverk” kontakt med anhöriga via facebook m.m.

14 Att hantera vardagens kriser 2 Betydelsen av meningsfull aktivitet ska inte underskattas: Passiviteten är den största fienden Betydelsen av strukturer och rutiner i vardagen är viktiga Motsägelsefulla önskningar: ingen bryr sig –vill vara i fred, jag vill ha hjälp –ingen skall lägga sig i Hur skulle man hantera om det var en svensk ungdom? Viktigt att försöka att identifiera vad som är vanligt tonårsbeteende och vad som är relaterat till individens bakgrund?

15 Hur hjälper man när det rör sig om ”dramatiska kriser”: Den svåra balansgången: vara empatisk och samtidigt kyla ner, vara saklig, och inte förstärka; (jag-strukturerande förhållningssättet!) Jag-strukturerande förhållningssättet är bra att använda i alla situationer! Vända sig till psykiatrisk insatser vid behov men man ska vara klar över att den bästa hjälpen finns i vardagen. Hur talar man med ungdom som uttrycker avsikt till självdestruktiv handling: Identifiera utlösande faktorer. Benämna känsloreaktionen, mobilisera minnen av att sådana går över, identifiera vad som har hjälpt tidigare, vad är det som inte hjälper

16 Trauma Ett trauma kan sägas vara en obehaglig och skrämmande händelse som har lett till psykisk ohälsa och andra negativa konsekvenser för den traumatiserade personen, till exempel PTSD (Posttraumatisk stressyndrom). Barn och ungdomar som har utsatts för trauman, särskilt långvariga och upprepade trauman utförda av andra människor, uppvisar vanligtvis en mer omfattande problematik, kallad ”komplex traumatisering”.

17 Trauma? Inte nödvändigtvis! Det är lätt att det går inflation i begreppet trauma! Tillsynes traumatiska händelser behöver inte att leda till traumatisering PTSD skall förbehållas dem som uppfyller kriterierna och skall INTE sättas enbart utifrån en dramatisk händelse Många människor kan hantera och härbärgera mycket svåra upplevelser, i synnerhet om det handlar om enstaka händelser Traumatisering verkar ofta bestämmas av tidiga brister i anknytning, tidigare trauma, utsatthet mm

18 Bokstavsdiagnos eller trauma? Barn som drabbats av konsekvenserna av trauman och en otrygg uppväxt uppvisar ett beteende som de senaste decennierna ofta misstagits för så kallade bokstavsdiagnoser. Samhällsvården av dess barn har därför hamnat i en för alla parter frustrerande ond cirkel. En framgångsrik, god och säker vård och behandling kräver en ny, annan förståelse av dessa barn och deras beteende.

19 Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Enligt diagnostiska verktyget DSM-IV definieras PTSD av ett eller fler av följande symtom: A) En traumatisk händelse, hot om död eller skada som gett intensiv rädsla. B) Händelsen återupplevs. Man har inte kontroll över minnesbilderna. C) Undvikande av allt som ger associationer. Ointresse, främlingskap. D) Överspändhet, sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, irritabilitet.

20 Komplex traumatisering Komplex traumatisering kan sammanfattas som en störning i stora delar av barnet/den unges utveckling, ofta synligt i en sänkt funktionsförmåga inom många livsområden, såsom skola, familj, kamratrelationer, brottslighet och identitetsutveckling. Vanligt förekommande symptom hos komplext traumatiserade ungdomar – vid sidan av typiska PTSD- symptom – är dissociation, självskadebeteende, suicidalitet, ätstörningar, sömnstörningar, impulsivitet, hyperaktivitet och svårigheter att reglera och tolerera känslor. Det finns också ett samband mellan traumatisering och vad som kallas ett antisocialt beteende, det vill säga ett normbrytande, impulsivt och aggressivt beteende.

21 Tre olika behandlingsfaser av trauma Generellt bör traumabehandling ske i faser: Först kommer en nutidsfas med fokus på symptom- reduktion och stabilisering. Därefter följer en dåtidsfas innehållande exponering för traumatiska minnen och avslutningsvis en framtidsfas.

22 Sårbarhetsfaktorer Genetik Skador Tidiga trauma Störd anknytning Understimulans Stressfaktorer Traumatiska händelser Psykosociala brister Flykt och utsatthet Förlust av nätverk Ovisshet om framtiden Överkrav Skyddsfaktorer Goda uppväxtförhållanden Stödjande familjemiljö Stödjande skolmiljö och övrigt nätverk Starka egenskaper som begåvning eller Kreativitet, social förmåga Symptom VARFÖR DRABBAS VISSA OCH INTE ANDRA?

23 Förståelsesmodeller Hur kan man förstå varför én individ klarar sig bra och en annan inte klarar sig bra? Exempelvis är det är stora skillnaden i hur man mår, beroende på om man skickats iväg emot sin vilje och/eller inte förstår varför man skickats iväg KONTRA att man själv har varit med att besluta om att fly sin situation! KASAM (Känsla av sammanhang) (Sence of Coherence) Mentalisering (Förmågan att tänka om sig själv i ett större sammanhang)

24 När behövas det psykiatriska insatser Suicidtankar - eller hot om suicidförsök Självdestruktivitet Bristande verklighetsförankring Obegriplig och överdriven rädsla Mycket låg funktionsnivå och uppseendeveckande passivitet (går inte att få upp ur sängen, skolvägran, deltar inte i någon som helst aktivitet, avvisar alla och dylikt) Ohanterligt utagerande Motivation: uttalat önskemål om samtal oavsett symptom, men försök att klargöra om förväntningarna är adekvata

25 Inte direkt till barnpsykiatrin Motivation saknas helt, efterfrågar enbart medicin Symptomen är proportionella i några månaders perspektiv Begriplig oro, nedstämdhet som ej påverkar funktionsnivån i större utsträckning En somatisk utredning är indicerad

26 Förutsättningar för behandling (Kom ihåg Maslows behovstrappa) Rätt tidpunkt (Oftast först efter att asylprocessen är avslutat) Kulturell förståelse och motivation hos den lidande Stabilisering Anknytningsnivå Har en förmåga att vara strukturerad eller har en känsla av sammanhang (kasam)

27 Hur behandla traumatisering? (I ett miljöterapeutiskt sammanhang, alltså inte klinisk behandl.) Först och främst: Stabilisera/normalisera! Jagstrukturerande förhällningssätt/ickepolariserande förhållningssätt Skapa en yttre trygghet och stressreduktion ( Maslows behovstrappa) Kontroll och hanterande av symptom Identifikation av triggers Kognitiva tekniker, medicinering (Ex.vis: Undervisande moment om t ex PTSD Stöd i den sociala omgivningen Trygghet med behandlaren/omsorgspersonen (anknyttning) Arbeta med den yttre sociokulturella förändringen ( acceptera och förstå förändringar i den yttre tillvaron)

28 Avslagskrisen 1 Ett livsprojekt har havererat Ekonomiska konsekvenser Skammen att återvända, att ha misslyckats Familjeproblem Hot och fara för livet Ha personen under observation i sin normala omgivning: - förekomst av suicidförsök/hot? - sammanbrott? - utagerande? - apati? - uppgivenhet?

29 Avslagskrisen 2 Hur kan man bemöta en ungdom som fått avslag? Bekräfta besvikelsen, upplevelsen av motgång, känslan av orättvisa Var empatiskt, dela sorgen med den utsatta Testa om det går att prata om vad ett återvändande kan innebära; låta beslutet landa. Använd Vad om? frågeställningar - Inte ge upp; upprätthålla vardagsrutiner, skola, fritid, dygnsrytm –det är bara att vinna på det; - Förmedla energi genom att aktivera vinster med vistelsen här; - Förmedla att man är alltid är aktör, inte bara offer; påverka det som påverkas kan; - Finns det vinst med återvändandet –vad har man saknat sedan man lämnat hemlandet?

30 Avslagskrisen 3 Det är lätt att man som hjälpare hamnar i samma pessimism och uppgivenhet som den unge… –Här är det viktigt att man som hjälpare visar empati och samtidigt våga att stå utanför sammanhangen; Bekräfta besvikelse, men starka människan bakom flyktingen: växla, åberopa tidigare svåra situationer som han löst, vinna tid, samarbeta med myndigheter; Har du talat med någon därhemma om att du fått avslag? Vad väntar hemma förutom hot och risker? Finns det vinst med återvändandet? Vilka människor kommer du att möta? (familjemedlemmar, släkt, vänner, grannar)? Vem kan du lita på, vem vill/kan ge stöd i början?

31 Avslagskrisen 4 Motverka nederlagskänslor (skam/skuld) vid återvändandet: Var det ett eget val att åka iväg? Hur mycket information kunde man ha för att bedöma riskerna, en osäker utgång? Påpeka att individen har gjort vad som var möjligt Det är inte bara du som tvingas återvända

32 Viktigast är att man som hjälpare strävar efter att vara ett stöd så länge som möjligt!

33 ”In This World” En film av Michael Winterbottom ”Ensamkommande barns rätt” - Eva von Schéele och Ingemar Strandberg (Norstedts Juridik) ”Kan det vara människohandel?” - Unicef ”Dom andra” - Norsk dokumentär om ensamkommande ungdomar som fått avslag ”Att hitta hem” - Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm ”Mellan det förflutna och framtiden, Asylsökande barns välfärd, hälsa och välbefinnande” (Centrum för Europaforskning, 2010) - Henry Ascher, Hans E. Andersson, Ulla Björnberg, Maria Eastmond

34 TILL EFTERTANKE Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad han gör, men först och främst förstå det han förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan och vet mera. Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därmed måste jag förstå att detta med att hjälpa är inte att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon. Sören Kirkegaard


Ladda ner ppt "Psykisk (o)hälsa Ensamkommande barn och ungdomar Huvudrubriker: Asylprocessens gång och påverkan Vardagen Kris/Trauma Komplex trauma, vad är det? Hur hjälpa?"

Liknande presentationer


Google-annonser