Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 ARBETSRÄTT kod 3708 Ämnesstudier i arbetsrätt Föreläsningar hösten 2015 Den kollektiva arbetsrättens grunder och spelreglerna i anställningsförhållandet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 ARBETSRÄTT kod 3708 Ämnesstudier i arbetsrätt Föreläsningar hösten 2015 Den kollektiva arbetsrättens grunder och spelreglerna i anställningsförhållandet."— Presentationens avskrift:

1 1 ARBETSRÄTT kod 3708 Ämnesstudier i arbetsrätt Föreläsningar hösten 2015 Den kollektiva arbetsrättens grunder och spelreglerna i anställningsförhållandet UNDERVISNINGSUNDERLAG professor Niklas Bruun Den kollektiva arbetsrätten Presentationens struktur I Inledning & särdrag i den finska kollektiva arbetsrätten samt dess historia och internationella kontext IIKollektiv arbetsrätt -kollektivavtal, tjänstekollektivavtal -fredsplikt -konfliktlösning och övervakning -Samarbetslagen och samarbetsavtal III Internationell arbetsrätt, särskilt med tanke på kollektiv arbetsrätt

2 2 Kursens målsättning  Få studenterna att förstå hur arbetsmarknadssystemet i Finland fungerar och ge en allmän översikt  Lära ut vilken roll den kollektiva arbetsrätten har inom det arbetsrättsliga normsystemet och hur det samspelar med individuell arbetsrätt  Känna till de viktigaste nationella och internationella institutionerna inom arbetsrätten  Ge kunskap om norminnehållet i den kollektiva arbetsrätten så att studenterna självständigt med stöd av lagboken kan lösa arbetsrättsliga problem  Fördjupa förståelsen av olika uppfattningar om hur den kollektiva arbetsrätten fungerar  Något om tentlitteraturen

3 3 I INLEDNING NÅGRA TERMINOLOGISKA KOMMENTARER I Finland används ofta ett något mer ålderdomligt svenskt lagspråk än i Sverige: ARBETSAVTAL (työsopimus) = anställningsavtal, tjänsteavtal ANSTÄLLNING i Finland kan vara både offentligrättslig (tjänsteman i kommun och stat) eller privatanställd. ARBETSFÖRHÅLLANDE (TYÖSUHDE) = specialterm MEDBESTÄMMANDE kallas i FINLAND för SAMARBETE (samarbetslagen)

4 4 ARBETSMARKNADSORGANISATIONER OCH DERAS STRUKTURER, Centralorganisationer: EK (Näringslivets centralorganisation) FFC (SAK), STTK = tjänstemannaorganisation AKAVA = Akademikerorganisationen Organisationsprinciperna: Industriförbundsprincpen Yrkesförbundsprincipen Fackets organisationsstruktur: Individuell medlem – lokal fackförening – fackförbund (ofta nationellt) – facklig centralorganisation Arbetsgivarna: Företagsmedlem – branschförbund - centralorganisation

5 5 ARBETSMARKNADSORGANISATIONER FFC (SAK) (de viktigaste) Teollisuusliitot Metallityöväen Liitto Paperiliitto Puu- ja erityisalojen liitto Rakennusliitto Suomen Elintarviketyöläisten Liitto SEL TEAM Teollisuusalojen ammattiliitto Kuljetusalojen liitot Auto- ja Kuljetusalan Työntekijäliitto AKT Ilmailualan Unioni IAU Suomen Lentoemäntä- ja Stuerttiyhdistys SLSY Suomen Merimies-Unioni SM-U Veturimiesten Liitto Julkisten alojen liitot Julkisten ja hyvinvointialojen liitto JHL Yksityiset palvelualat Palvelualojen ammattiliitto PAM Suomen Huippu-urheilijoiden Unioni SHU Suomen Muusikkojen Liitto Teatteri- ja mediatyöntekijöiden liitto Teme

6 6 ARBETSMARKNADSORGANISATIONER STTK = tjänstemannaorganisation Ammattiliitto Nousu Ammattiliitto Pro Erityisalojen Toimihenkilöliitto ERTO Julkis- ja yksityisalojen toimihenkilöliitto Jyty Liiketalouden Liitto LTA Mediaunioni MDU Palkansaajajärjestö Pardia Rakennusinsinöörit ja arkkitehdit RIA Suomen Erityisteknisten Liitto SETELI Suomen Konepäällystöliitto SKL Suomen Laivanpäällystöliitto SLPL Suomen lähi- ja perushoitajaliitto SuPer Suomen Palomiesliitto SPAL Tehy Vakuutusväen Liitto VvL AKAVA = Akademikerorganisationen

7 7 ARBETSMARKNADSORGANISATIONER AKAVA = Akademikerorganisationen Till Akava hör 35 förbund, som sammanlagt har över medlemmar Akavas organisationsprincipär yrkes- och examensbaserad: Juristförbundet Ekonomförbundet Professorsförbundet Läkarförbundet Lärarförbundet OAJ mfl

8 8 ARBETSMARKNADSORGANISATIONER Centralorganisationer: EK (Näringslivets centralorganisation) Apteekkien Työnantajaliitto (kuuluu Kaupan liittoon) Autoalan Keskusliitto (kuuluu Kaupan liittoon) Autoliikenteen Työnantajaliitto Elintarviketeollisuusliitto ry Energiateollisuus ry Finanssialan Keskusliitto Graafinen Teollisuus (kuuluu Viestinnän Keskusliittoon) Henkilöstöpalveluyritysten Liitto Kaupan Liitto Kemianteollisuus ry Kenkä- ja Nahkateollisuus ry (kuuluu Kemianteollisuuteen) Kiinteistöpalvelut ry Kulutustavararyhmä Kumiteollisuus ry (kuuluu Kemianteollisuuteen) Logistiikkayritysten liitto Lääketeollisuus ry (kuuluu Kemianteollisuuteen) Matkailu- ja Ravintolapalvelut MaRa ry Metsäteollisuus ry Muoviteollisuus ry (kuuluu Kemianteollisuuteen) Palvelualojen työnantajat PALTA ry

9 9 ARBETSMARKNADSORGANISATIONER Centralorganisationer: EK (Näringslivets centralorganisation) Palvelualojen työnantajat PALTA ry Puusepänteollisuus ry Rakennusteollisuus RT ry Rannikko- ja Sisävesiliikenteen Työnantajaliitto RASILA ry Satamaoperaattorit ry Sivistystyönantajat Sosiaalialan Työnantajat ry Suomen Huolintaliikkeiden Liitto (kuuluu PALTAan) Teknokemian Yhdistys ry (kuuluu Kemianteollisuuteen) Teknologiateollisuus ry Terveyspalvelualan Liitto ry Tekstiili- ja vaatetusteollisuus (kuuluu Kulutustavararyhmään) Tekstiilihuoltoliitto (kuuluu Kulutustavararyhmään) Viestinnän Keskusliitto ry Yleinen Teollisuusliitto YTL Ympäristöyritysten Liitto (kuuluu Kemianteollisuuteen

10 10 ARBETSMARKNADSORGANISATIONER OCH DERAS STRUKTURER, Fackets Arbetsgivarna: organisationsstruktur: Facklig centralorganisation Arbetsgivarcentral- organisation EK (AKAVA, STTK, FFC (SAK) fackförbund (ofta nationellt) branschförbund branschförbund lokal fackförening företagsmedlem (enskild arbetsgivare) individuell medlem (enskild arbetstagare)

11 11 NORMERINGSSTRUKTUR ARBETSRÄTTEN SOM SYSTEM 2 Lagstiftning: kollektivavtalslagen, SemesterL, … Kollektivavtal ag — anställningsförhållande (työsuhde)—at Lagstiftning, JämställdhetsL, ArbetstidsL, SemesterL, etc

12 12 KONFLIKTLÖSNING, DOMSTOLAR Allmänna domstolar Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen Specialdomstolar Arbetsdomstolen –kollektivavtalstvist –exklusiv kompetens en enda instans – intresserepre- sentation (Arbetsrådet) (Försäkringsdomstolen) EG domstolens roll

13 13 HISTORIA - en skiss I skuggan av det ryska riket 1.”Industrial take-off" (1884 Helsingfors arbetarförening) 2.Landsomfattande centralorganisationer Arbetsavtalsförhållande, ”fri arbetstagare”  4.Ökande intervention, lag och kollektivavtal  Återgång till statusförhållande? At / ag position  rättigheter och skyldigheter i anställningsförhållandet

14 14 HISTORIA - en skiss Framväxande kollektivavtalsavtalsförhållanden – 1919 Rysk revolution, Finskt inbördeskrig och självständighetsförklaring Svag arbetarrörelse ingen formell kollektivavtalsverksamhet, många fackföreningar upplöstes (och kommunistiska organisationer var förbjudna) men Lag om arbetsavtal 1922 Lag om kollektivavtal 1924 (Sinzheimers lagförslag) Lag om medling i arbetstvister

15 15 HISTORIA - en skiss – 1944 II världskriget Finskt vinterkrig och fortsättningskrig – 1968 Ett nordiskt kollektivavtalssystem infördes ”uppifrån” Intern splittring inom arbetarrörelsen. Ny kollektivavtalslag – 1994 Inkomstpolitikens tidevarv, arbetsrätten moderniserades Ny arbetsavtalslag 1970, facklig samgång, arbetsgivare uppbär medlemsavgifter Finland med i EU tryck på mer flexibilitet:  lokala betoningar i kollektivavtalssystemet  Individuell flexibilitet – på ag-/at-villkor, Vem flexar och varför?

16 16 ARBETSRÄTTENS NORMSYSTEM Lagstiftning –tvingande Omfattande: Arbetsavtalslagen 2001 mfl. –dispositiv –semidispositiv Kollektivavtal –dispositiva bestämmelser –semidispositiva Allmänt bindande kollektivavtal Grundrättigheternas betydelse

17 17 ARBETSRÄTTENS NORMSYSTEM 2 Hierarki vid normkollission 1 Absoluta lagregler 2 Bestämmelser i kollektivavtal – KollavtL 3 Bestämmelser i ett allmänt bindande kollektivavtal – ArbavtL 2:7 4 Tvingande lagregler, men undantag kan med stöd av lag göras med kollektivavtal, semidispositiva lagbestämmelser 5 Samarbetsavtal och i samarbetsförfarande beslutade arbetsreglementen 6 Arbetsavtalets villkor 7 Dispositiva lagbestämmelser 8 Sedvanerättsliga normer 9 Arbetsgivarens föreskrifter, direktiv

18 18 ARBETSRÄTTENS NORMSYSTEM 3 Normhierarkin relevant då två bestämmelser från skilda källor kolliderar: högre norm går före lägre. Ex: Arbetsgivaren lovar vid nyanställning 6 veckors semester, enligt lag en vecka, enligt kollektivavtal2 veckor. MEN, förmånlighetsprincipen som ett undantag Lägre norm framom högre, förutsatt att den lägre normen ger ett för arbetstagaren fördelaktigare resultat Objektiv bedömning, förutsätter mätbar förmånlighet jämförelse villkor för villkor enskild norm “byts ut”

19 19 II KOLLEKTIVAVTALSRÄTT KOLLEKTIVAVTAL (työehtosopimus) - historia samt avtalssystem minimiarbetsvillkor Ag-förb kollektivavtal At-förb. arbete relativ arbetsfred (työrauha) Kollektivavtalet – ett “köpavtal”

20 20 KollavtL (työehtosopimuslaki, TESL) Formkrav - skriftligt, 2 § Ikraftträdande Förutsättningar Objekt, regleringskompetensen 1 § (säännöstämiskompetenssi) 1.Arbetsavtalsfrågor 2. villkor i arbetsförhållanden i övrigt Ex. Förtroendemans ställning Förhandlingsordning Arbetsmiljöbestämmelser Uppbärande av fackliga medlemsavgifter Regleringskompetensen ej arbetsfred utöver 8 § ej skyldigheter för at utöver löntagarrollen

21 21 KOLLEKTIVAVTAL PARTER 1 § Ag: en eller flera agivare/registrerade ag-föreningar At: en eller flera registrerade at-föreningar BUNDNA AV Kollavt, 4 § parterna + “senare anslutna” partsförenings medlemsförening enskilda medlemmar i ovan nämnda ODELBARHETSPRINCIPEN TIDSPRIORITETSPRINCIPEN

22 22 KOLLEKTIVAVTAL Olika typer av villkor VILLKOR SOM GÄLLER FÖR DEM SOM INGÅTT AVTALET=AVTALSPARTERNA (ofta fackförbunden) Obligatoriska villkor (hur länge är avtalet i kraft, när kan det sägas upp etc) Vilkor som gäller mellan dom som är bundna (i arbetsavtal eller arbetsförkållanden i övrigt) Normativa villkor Normbestämmelser (lön arbetstid mm) Solidariska villkor (förtroendemän, innehållning av medlemsavgifter för fackförbundet från medlemmarnas löner etc)

23 23 VEM BLIR BUNDEN?  En arbetsgivare, som är medlem i arbetsgivarförbundet, som ingått kollektivavtalet och som verkar inom kollektivavtalets tillämpningsområde  En arbetstagare som arbetar hos en bunden arbetsgivare (oberoende av om han eller hon är fackligt ansluten)

24 24 HUR ÖVERVAKAS OCH FÖRVERKLIGAS AVTALET?  ARBETSDOMSTOLEN HAR YTTERSTA MAKT ATT TILLÄMPA OCH TOLKA AVTALET  DOMSTOLEN KAN AVGÖRA FRÅGOR OM PÅFÖLJDER VID BROTT MOT AVTALET SAMT TVISTER OM AVTALETS TOLKNING  DOMSTOLEN KAN OCKSÅ I VISS FALL GE UTLÅTANDEN TILL ALLMÄNNA DOMSTOLAR I FALL SOM GÄLLER INNEHÅLLET I KOLLEKTIVAVTAL

25 25 ARBETSGIVARES PLIKTANSVAR (KOLLAVT § 7)  Ett slags skadeståndsansvar (högst ca euro)  Kan genom avtal ändras eller ersättas med andra påföljder  Förutsättningarna för ansvar: -Arbetsgivaren har brutit mot en normbestämelse (det räcker inte med hot etc) -Arbetsgivaren borde ha varit medveten om bestämmelsens innebörd

26 26 Olika typer av kollektivavtal Förbundsavtal (Riksomfattande) förbund sluter avtal Lokala avtal Självständigt lokalt avtal På delegation baserat lokalt avtal: -Avvikande överenskommelse -Frågor som hänskjutits att överenskommas lokalt -Öppen delegation -Skyldighet att avtala -Bestämmelser om förfarandet (lokalt avtal bör uppfylla vissa villkor, godkännas centralt mm) Offentliga sektorn: Tjänstekollektivavtal

27 27 Kollavt. forts. Automatisk och tvingande verkan Kollektivavtalsvillkor framom arbetsavtalsvillkor, 6 § men förmånlighetsprincipen… ag kan inte till at.s nackdel sätta arb.avt. framom koll.avt. Automatisk koll.avt. träder i kraft  automatisk skyldighet att tillämpa koll.avt. retroaktiva löneförhöjningar möjliga Bundenhet och den vilda at:s ställning... Kollektivavtalets efterverkan (jälkivaikutus)

28 28 Kollektivavtalets efterverkan (jälkivaikutus) Vad gäller under mellanperioden, då ett kollektivavtals giltighetsperiod upphört, menb ett nytt kollektivavtal inte ännu trätt i kraft. HUVUDREGEL: Avtalets materiella normbestämmelser blir i kraft – däremot inte påföljder och sanktioner. Se ex. HD 2007:55 Fråga om lönetillägg som baserats på efterverkan av ett företagsspecifikt kollektivavtal. ( Kysymys palkanlisiä koskevan yrityskohtaisen työehtosopimuksen jälkivaikutuksen päättymisestä. Työnantaja ei ollut sopimuksettoman tilan aikana ilmoittanut ammattiosastolle, että se aikoi lopettaa lipunmyynti- ja kolarittomuuspalkkioiden maksamisen sitten, kun valtakunnallinen työehtosopimus oli tullut voimaan. Yrityskohtaiseen työehtosopimukseen perustuneita valtakunnallisia työehtosopimusta edullisempia työehtoja ei ollut koskaan ennenkään lopetettu, vaikka yrityskohtaisen työehtosopimuksen voimassaolo oli ollut välillä lakanneena.)

29 29 STREJKRÄTTEN ENLIGT LAG  Baserar sig på föreningsfriheten (grundlagen 13.2)  Europeiska konventionen om grundläggamde mänskorättigheter art. 11 rättspraxis: DEMIR & BAYKARA, ENERJi  ILO-konventionerna 87 och 98  EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna art

30 30 FINSK REGLERING UNDER AVTALSLÖST TILLSTÅND:  Medling genom riksförlikningsman  Anmälningsskyldighet för part som tänker vidta arbetsinställelse  Skyldighet att meverka vid förlikning  Rätt för riksförlikningsman att skjuta fram konflikten 2 veckor för att möjliggöra förlikning  Kan avge förlikningsförslag  Parterna kan ej tvingas till avtal

31 31 FINSK REGLERING 2 :FREDSPLIKT DÅ KOLLEKTIVAVTAL ÄR I KRAFT:  Passiv fredsplikt (förbud att inleda stridsåtgärd)  Aktiv fredsplikt (övervakningsskyldighet)  Vilka är bundna vid fredsplikt: a)Föreningarna b)Arbetsgivarna c)Inte enskilda arbetstagare Arbetsfredsplikten är lagbaserad

32 32 FINSK REGLERING 2 VAD UTMÄRKER EN STRIDSÅTGÄRD:  Kollektiv påtryckningsåtgärd  Kan förverkligas genom att endast en arbetstagare förverkligar den  Syftet att utöva påtryckning mot motparten a)Krav, hot b)Samband med aktuell konflikt

33 33 FINSK REGLERING 2 VAD UTMÄRKER EN olaglig stridsåtgärd?  En stridsåtgärd har vidtagits  Den riktar sig mot en bestämmelse i kollektivavtalet eller mot avtalet i dess helhet  Åtgärden har vidtagits av en facklig organisation

34 34 FINSK REGLERING 3 NÄR KAN EN STRIDSÅTGÄRD VARA TILLÅTEN UNDER AVTALSPERIODEN, DVS DÅ KOLLEKTIVAVTAL ÄR I KRAFT?  Sympatiåtgärder  Politiska åtgärder  Åtgärden har icke vidtagits av en facklig organisation och denna ha inte brutit mot sin övervakningsskyldighet

35 35 FINSK REGLERING 3 NÄR KAN EN STRIDSÅTGÄRD VARA TILLÅTEN UNDER AVTALSPERIODEN, DVS DÅ KOLLEKTIVAVTAL ÄR I KRAFT?  Sympatiåtgärder (men inte för att stöda en olaglig primäråtgärd)  Politiska åtgärder  Åtgärden har icke vidtagits av en facklig organisation och denna ha inte brutit mot sin övervakningsskyldighet


Ladda ner ppt "1 ARBETSRÄTT kod 3708 Ämnesstudier i arbetsrätt Föreläsningar hösten 2015 Den kollektiva arbetsrättens grunder och spelreglerna i anställningsförhållandet."

Liknande presentationer


Google-annonser