Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Komplexa ohälsotillstånd Sjuksköterskeutbildningen, termin 5 Ardavan Khoshnood, ST-läkare, Akutsjukvård VO Internmedicin och Akutsjukvård, Akutkliniken,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Komplexa ohälsotillstånd Sjuksköterskeutbildningen, termin 5 Ardavan Khoshnood, ST-läkare, Akutsjukvård VO Internmedicin och Akutsjukvård, Akutkliniken,"— Presentationens avskrift:

1 Komplexa ohälsotillstånd Sjuksköterskeutbildningen, termin 5 Ardavan Khoshnood, ST-läkare, Akutsjukvård VO Internmedicin och Akutsjukvård, Akutkliniken, SUS Lund

2 Innehåll First things first… –ATLS »Teamarbete –(Möte med allvarligt sjuka patienter)

3 Innehåll Andningsorganens sjukdomar –Anafylaxi –Astma –KOL –Pneumoni –Pneumothorax

4 Innehåll Cirkulationsorganens sjukdomar –Atheroskleros –Hjärtsvikt »Lungödem –Tromboembolism »DVT »Lungemboli –Aortasjukdomar »Aortaaneurysm »Aortadissektion –Förmaksflimmer –AKS »Hjärtstopp

5 ABCDE Advanced Trauma Life Support (ATLS)

6 ABCDE Advanced Trauma Life Support (ATLS)

7 ABCDE Advanced Trauma Life Support (ATLS) –Airway – Andningsvägar »Andas pat? Fria luftvägar. –Breathing – Andning »Hur andas pat? AF? Sat? –Circulation »Blödning? Blodtryck? Puls? Buk? –Disability – Neurologi »Pupiller? Rörlighet? RLS? –Exposure »Titta på resten av pat.

8 Andningsorganens sjukdomar Anafylaxi Bakgrund –Överkänslighetsreaktion »Födoämnen (Allvarligt) »Läkemedel »Insektsgift (Allvarligt) –Systemisk –Livshotande

9 Andningsorganens sjukdomar Anafylaxi Patofysiologi –Överkänslighetsreaktion –Systemisk »Hud »Andning »Cirkulation »Mag-tarm kanalen –IgE –Aktivering av mastceller –Histaminer m.m. Pejler G & Nilsson G (2009). Mastcellen – både ond och god. Läkartidningen, 106(12):

10 Andningsorganens sjukdomar Anafylaxi Symptom/Diagnostik –Initialstadiet »Minuter till 1 timme –Klåda, hosta, oro och obehagskänsla –Progresstadiet »Tid varierar –Urticaria, angioödem, andningsbesvär, takykardi, GI-smärtor. –Chockstadiet »Tid varierar –Medvetandeförlust, hypotoni, cirkulationskollaps

11 Andningsorganens sjukdomar Anafylaxi Behandling –Adrenalin –Syrgas –Inf Ringer Acetat –Inj/Tab Betapred –Inj/Tab Anti-Histamin Ev. medicinering -Inh/Inj Beta2- stimulerare Alltid Inläggning vid anafylaktisk chock

12 Andningsorganens sjukdomar Astma Bakgrund –Kronisk –Reversibel –Kan bli akut »Dålig behandling »Luftvägsinfektion »Överkänslighet Patofysiologi –Inflammation –Mastceller »Histaminer »Leukotriener –Muskelsammandragning –Ödem

13 Andningsorganens sjukdomar Astma Symptom –Dyspné –Pipande/väsande –Slem –Hosta Diagnostik –Klinisk bild –Saturation (>90%) –PEF (<200 Allvarligt) –Blodgas Behandling –Bakomliggande orsak –Inhalationer »Ventoline »Ipraxa –Inj/Tab Betapred Om ingen effekt: -Inj Bricanyl -Inf Teofyllamin. Långsamt. Strikt övervakning. -Ev. intubation och IVA-vård

14 Andningsorganens sjukdomar KOL Patofysiologi –Bronkiolit –Kronisk bronkit –Emfysem Bakgrund –Kroniskt tillstånd »Rökning »Alfa1- Antitrypsinbrist –Icke-reversibel –Ökar stort –Kan bli akut »KOL-Exacerbation

15 Andningsorganens sjukdomar KOL Symptom –Dyspne –Takypne –Upphostningar –Cyanos –Medvetandepåverkan KOL-Exacerbation –Akut försämring –Virus el. Bakterie Diagnos –Blodprover –Odlingar –Rtgn pulm –Blodgas? Behandling –Syrgas –Inhalationer –Betapred –Antibiotika

16 Andningsorganens sjukdomar KOL O 2 till KOL-patienter –Fysiologisk andningsdrive »CO 2 –KOL-andningsdrive »O 2 »Respiratorisk insuf. –Syrgasbehandling Varför försiktig med syrgas till KOL-patienter? Får mycket syrgas som slår ut andningsdriven. Koldioxidretention. Hyperkapni. Acidos. Död.

17 Andningsorganens sjukdomar Pneumoni Bakgrund –Bakteriell »Streptococcus pneumoniae > 50% »Haemophilus influenzae »Mykoplasma pneumoniae –Hög incidens äldre –Allvarlig prognos äldre –Aspiration Patofysiologi –Inflammation i lungvävnad »Makrofager »Neutrofiler –Cytokiner

18 Andningsorganens sjukdomar Pneumoni Behandling –Syrgas –Febernedsättande –Antibiotika Diagnos –Klinisk bild + undersökning –Rtgn pulm –Odlingar –CRP Symptom –Varierande »Dyspné »Hosta »Feber »Pleuritmärtor »Slembildning

19 Andningsorganens sjukdomar Pneumoni Blodtryck < 90 Andningsfrekvens > 30 Saturation < 90

20 Andningsorganens sjukdomar Pneumothorax

21 Bakgrund –”Lungkollaps” –Traumatisk –Spontan »Man »Rökare »Lång »Smal –OBS: Ventilationspneumothorax »Livshotande Patofysiologi –Traumatisk »Knivskador »Skottskador »Bilolycka –Luft läcker ut i ”Pleural Cavity” »Undertryck försvinner –Lungan kollapsar

22 Andningsorganens sjukdomar Pneumothorax Behandling –Pneumothorax (Drän) –Ventilationspneumothorax (Nål) Diagnos –Lung-Auskultation –Lung-Perkussion –Rtgn Pulm Symptom –Dyspnè –Bröstsmärta –Tungt att andas –Andningskorrelerad smärta

23 Andningsorganens sjukdomar Pneumothorax Undersökning –Vit para ua –Cor ua –Pulm väs ua »Lätt nedsatt vä –Perkussion väs ua »Lätt dämpning vä –EKG: Ua –Prover: Ua –Rtgn pulm Fall –F-93 –Lång –Smal –Icke-rökare –Tid. Frisk –0 med –Söker med: »Tryck över sternum och halsen

24 Andningsorganens sjukdomar Pneumothorax

25 Cirkulationsorganens sjukdomar Atheroskleros Bakgrund –Orsakar > 90% MI –Process i artärväggen –Utvecklas i tonåren Patofysiologi –Fettinlagring i artär (LDL) –Kärl blir stela –Plaque »Stenos »Ruptur

26 Cirkulationsorganens sjukdomar Atheroskleros Behandling Riskfaktorer –Diabetes –Hyperkolesterolemi »Kolesterol »LDL »HDL –Hypertoni –Rökning –Genetik Insulin/po beh. Statiner SLUTA Anti-Hypertensiva Shit happens

27 Cirkulationsorganens sjukdomar Hjärtsvikt Bakgrund –Otillräcklig Cardiac Output för att tillfredsställa kroppens behov –Akut och kroniskt –Hög dödlighet –Svåra symptom Vanligaste orsaker –Ischemisk hjärtsjukdom –Hypertoni –Diabetes –Klaffel Akut hjärtsvikt –Hjärtinfarkt –Arytmi (FF) –Anemi 80%

28 Cirkulationsorganens sjukdomar Hjärtsvikt Symptom –Dyspnè –Ortopnè –Bröstsmärta –Viktuppgång –Perifert ödem Patofysiologi –Skada på hjärtmuskulaturen –Minskat EF »Minskat CO –Vätskesamling »Lungan »Perifert –RAAS-aktivering »Kortsiktigt: Bra »Långsiktigt: Skada för hjärtat

29 Cirkulationsorganens sjukdomar Hjärtsvikt Behandling –Syrgas vb –Vätskedrivande –ACE-hämmare –Spironolakton –Beta-blockerare –Ev Pacemaker –Hjärttransplantion Diagnostik –Klinisk –Rtgn pulm –EKO –Prover »Pro-BNP

30 Cirkulationsorganens sjukdomar Hjärtsvikt - Lungödem Bakgrund –Vätska i lungan –Kan vara kronisk –Kan bli akut »Livshotande Patofysiologi –Hjärtsvikt »Minskad CO »Natrium-retention »Ökad tryck i kärlen »Vätskeutträde

31 Cirkulationsorganens sjukdomar Hjärtsvikt - Lungödem Diagnos –Kliniskt –Rtgn pulm Symptom –Dyspné –Rosslande andning –Kallsvettas –Bröstsmärtor –Ångest –Palpitationer –Rosa fradgande sputum Behandling –Sittande –Syrgas –Vätskedrivande –Ev CPAP

32 Cirkulationsorganens sjukdomar Tromboembolism Definition –Trombos = Propp = blodkoagel på en plats –Emboli = Propp som lossnar och går på promenad Situationer med propp –DVT Situationer med emboli –Lungemboli

33 Cirkulationsorganens sjukdomar Tromboembolism - DVT Bakgrund –Djup Ventrombos –Incidens högre hos yngre kvinnor –Propp i benens djupa vener Riskfaktorer –Aktiv malignitet –Tid. DVT/LE –Nyligen genomgången op –Immobilisering (gips, långa resor) –Graviditet –P-piller Patofysiologi Skoglund K & Trimpou P (2007). ABC om Akut lungemboli. Läkartidningen, 104(14-15):

34 Cirkulationsorganens sjukdomar Tromboembolism - DVT Patofysiologi SmärtaRodnadVärmeökad Svullnad

35 Cirkulationsorganens sjukdomar Tromboembolism - DVT Wells poängsystem Noel R, Aspelin P & Brismar T (2010). Knappast djup ventrombos vid normal D-dimer. Läkartidningen, 107(3): Handläggning LMH (Fragmin, Innohep, Klexane, Arixtra) Waran/Xarelto Trombolys vb Kirurgi vb Utredning

36 Cirkulationsorganens sjukdomar Tromboembolism - LE Bakgrund –Lungemboli –Incidens högre hos yngre kvinnor –Emboli i lungans artär Riskfaktorer –Aktiv malignitet –Tid. DVT/LE –Nyligen genomgången op –Immobilisering (gips, långa resor) –Graviditet –P-piller Patofysiologi Skoglund K & Trimpou P (2007). ABC om Akut lungemboli. Läkartidningen, 104(14-15):

37 Cirkulationsorganens sjukdomar Tromboembolism - LE Patofysiologi –90% härrör från benen (DVT)

38 Cirkulationsorganens sjukdomar Tromboembolism - LE Symptom Skoglund K & Trimpou P (2007). ABC om Akut lungemboli. Läkartidningen, 104(14-15):

39 Cirkulationsorganens sjukdomar Tromboembolism - LE Wells poängsystemHandläggning LMH (Fragmin, Innohep, Klexane, Arixtra) Waran/Xarelto Trombolys vb Utredning Skoglund K & Trimpou P (2007). ABC om Akut lungemboli. Läkartidningen, 104(14-15):

40 Cirkulationsorganens sjukdomar Aortasjukdomar Aortaaneurysm Aortadissektion

41 Cirkulationsorganens sjukdomar Aortasjukdomar - Aortaaneurysm Aortaaneurysm Försvagning i kärlväggen Rökning, bukfetma, hög kolesterol, man Screenas med u-ljud Bifynd vanligt Kan rupturera – Ajabaja Storlek, rökning, hypertoni, kvinna Mortalitet på 80-90% Kirurgisk beh. Hur behandlar vi detta akut när/om det väl rupturerar och patienten faktiskt hinner till akuten?

42 Cirkulationsorganens sjukdomar Aortasjukdomar - Aortadissektion Aortadissektion Artärväggen delas av blod Rökning, hypertoni Akut, livshotande Allmänpåverkad Bröstsmärta Strålar mot ryggen Handläggning Urakut Morfin Sänka trycket? Typ A: Thoraxkirurg Typ B: Kärlkirurg

43 Cirkulationsorganens sjukdomar Förmaksflimmer Bakgrund –Kaos i hjärtats retledningssystem –Oregelbunden rytm –Snabb frekvens –Ökad risk för Stroke –Varierande påverkan på patient »Opåverkad »Cirkulatoriskt instabil

44 Cirkulationsorganens sjukdomar Förmaksflimmer Patofysiologi –Förmaksfibrosomvandling »Förmaksdilatation –Klaffel –Hjärtsvikt »Hjärtsjukdomar –Klaffel –Hjärtsvikt –Hypertoni associerad –Fokal mekanism »Ökad automaticitet »Re-entry vägar Patofysiologi –Hormoninitierad »Tyreotoxikos »Feokromocytom –Annat »Holliday Heart Syndrome –Etyl »Stor måltid –Mekanisk påverkan –Vagal-reaktion Lone Atrial fibrillation: ingen annan sjuklighet.

45 Cirkulationsorganens sjukdomar Förmaksflimmer Symptom –Bröstsmärta –Trötthet –Palpitationer –Yrsel –Dyspné –Ökad diures »BNP Diagnos –EKG –BNP, TSH, T4 –Alkohol?

46 Cirkulationsorganens sjukdomar Förmaksflimmer Behandling –Återställa rytm »Slå om spontant »Farmakologiskt (Amiodaron) »El-konvertering –Duration < 48h – direkt! –Duration > 48h 1.Antikoagulantia. Elektiv konvertering. 2.TEE. Om ua direkt konvertering. –Frekvensreglering »Beta-blockerare (Seloken) »Digitalis –Förebygga tromboembolism »Akut: El-konvertering »Efter: CHA 2 DS 2 VASc Farouq M & Dryver E (2010). ABC om Akut lungemboli. Läkartidningen, 107(3):

47 Cirkulationsorganens sjukdomar Förmaksflimmer Embolisering –Fruktad komplikation

48 Cirkulationsorganens sjukdomar Förmaksflimmer 0 p = Ingen behandling 1 p = Waran eller ASA 2 p = Waran

49 Cirkulationsorganens sjukdomar AKS Bakgrund –Akut Koronart Syndrom »Instabil kranskärlssjukdom –NSTEMI: Non ST-Elevation Myocardial Infarction –UA: Instabil Angina Pectoris »STEMI: ST-Elevation Myocardial Infarction –Vanligaste dödsorsaken – personer/år drabbas –Identifieras på akuten eller via ambulans

50 Cirkulationsorganens sjukdomar AKS Hur går det till?

51 Cirkulationsorganens sjukdomar AKS Patofysiologi/Symptom

52 Cirkulationsorganens sjukdomar AKS Hjärtinfarkt - Patofysiologi

53 Cirkulationsorganens sjukdomar AKS Hjärtinfarkt – Symptom –Centrala Bröstsmärtor »Tryckande »Utstrålning –Vegetativa symptom –Dyspnè –Trötthet –Buksmärta Hjärtinfarkt kan finnas utan att patienten har besvär med någon form av bröstsmärta!!!

54 Cirkulationsorganens sjukdomar AKS Diagnos –Vitala parametrar –EKG –Anamnes –Undersökning –Blodprover »Troponin

55 Cirkulationsorganens sjukdomar AKS EKG –Elektrokardiografi –Totalt 12 avledningar »6 bröstavledningar »6 extremitetsavledningar –Rytmrubbningar –Hjärtinfarkt: Vad? »NSTEMI/UA »STEMI –Hjärtinfarkt: Var? »Titta på avledningarna

56 Cirkulationsorganens sjukdomar AKS

57 Handläggning - STEMI –Urakut handläggning –Inläggning –SATSA »Smärtbehandling (Morfin) »Anti-ischemiskbehandling (Beta- blockerare) »Trombosbehandling (ASA) »Sviktbehandling (Vätskedrivande) »Arytmibehandling (Beta- blockerare) –PCI –Ev. CABG Handläggning – NSTEMI/UA –Inläggning –Blodförtunnande –Beta-blockerare –Angiografi

58 Cirkulationsorganens sjukdomar AKS PCI

59 Cirkulationsorganens sjukdomar AKS CABG

60 Cirkulationsorganens sjukdomar AKS - Hjärtstopp Hjärtstopp kan orsakas av mycket –Hjärtinfarkt –Lungemboli –Stroke »Ischemisk »Blödning –Aortasjukdomar –Trauma –Hypovolemisk chock Vad är hjärtstopp? –Initialt »Ventrikelflimmer –Så smått »Asystoli

61 Cirkulationsorganens sjukdomar AKS - Hjärtstopp Vad göra vid hjärtstopp?

62


Ladda ner ppt "Komplexa ohälsotillstånd Sjuksköterskeutbildningen, termin 5 Ardavan Khoshnood, ST-läkare, Akutsjukvård VO Internmedicin och Akutsjukvård, Akutkliniken,"

Liknande presentationer


Google-annonser