Agenda Lagrets Aktiviteter Skäl att ha lager Lagerstyrning.

En presentation över ämnet: "Agenda Lagrets Aktiviteter Skäl att ha lager Lagerstyrning."— Presentationens avskrift:

1 Agenda Lagrets Aktiviteter Skäl att ha lager Lagerstyrning

2 Lagrets aktiviteter Figur 3.20

3 Tar emot godset och följesedel Inrapporterar Godsmärkningsettiket
Godsmottagning Tar emot godset och följesedel Inrapporterar Godsmärkningsettiket

4 Ankomstkontroll Kvalitetskontroll, många jobbar mot att Q-säkra sina leverantörer Kvantitetskontroll, viktigt för lagersaldot

5 Fastplatssystem Flytande Placeringssystem Blandsystem
INLAGRING Fastplatssystem Flytande Placeringssystem Blandsystem

6 Varianter på buffertens placering
Figur 3.23

7 Plockmetoder Plockaren till godset Godset till plockaren

8 Utplockningsprinciper
Orderplock Zonplock Artikelplock

9 Lager av Kostnadsskäl

10 Omsättningslager - princip
Figur 3.4

11 Spekulationslager - princip
Figur 3.6

12 Lager av Serviceskäl

13 Säkerhetslager - principiellt utseende
Figur 3.7

14 Exempel på hur säkerhetslagret används
Figur 3.8

15 Önskat konjunkturlager - princip
Figur 3.9

16 Lager av båda anledningarna

17 Säsongslager - princip
Figur 3.10

18 Koordinationslager - princip
Figur 3.11

19 Lagerstyrning

20 Viktiga frågor vid lagerstyrning
Diskutera med din bordsgranne vilka som är de viktigaste frågorna om ni är ansvariga för lagerstyrningen av en produkt/produktgrupp i ett lager

21 Lagerstyrning Tre frågor Hur mycket (Wilson) När (BP)
Gardera sig mot osäkerhet (SL)

22 Hur mycket och När? Figur 8.1

23 Beställningspunktssystem
Figur 8.3

24 Förkortningar r = lagerräntan p = produktvärdet D = efterfrågan
K = ordersärkostnaden (beordringskostnaden) Q = orderkvantiteten Cr = Årliga LFK CK = Årliga OSK

25 Kostnaderna i Wilsonformeln
Figur 8.2

26 Vilka förutsättningar bygger Wilson på?
Jämn efterfrågan Inga kvantitetsrabatter Allt levereras samtidigt Inga kapacitetsbegränsningar

27 Säkerhetslager Varför? Serv 1 Dimensionering av SL Cyklett Serv 2

28 Exempel på hur säkerhetslagret används
Figur 3.8

29 Säkerhetslager SERV1 är sannolikheten att inte få brist under en lagercykel (sågtand) dvs mellan två påfyllningar. SERV2 är andelen order som kan levereras direkt från lagret (lagertillgängligheten mätt på orderrad)

30 SERV1 SL (gardering mot ledtiden) = Säkerhetsfaktor x Standardavvikelsen i ledtiden x Efterfrågan SL (gardering mot efterfrågan) = Säkerhetsfaktor x Standardavvikelsen i efterfrågan x Roten ur ledtiden

31 Säkerhetsfaktorn, k, vid olika servicenivåer
Figur 8.5

32 SL Cyklett Planera hur Cyklett skall dimensioner sina SL i DL och FVL med Serv1. Vilken data behöver Cyklett för att dimensionera sina SL. Behöver man mäta något?

33 Cykletts materialflöde
Slutkunder FM SM MF ML FVL 50% Kunder (?/DL) Lev (ca 75) DL (4)

34 Serv 2 Nackdel Serv 1: talar inte om hur stora bristerna förväntas bli
Bristens storlek är ett viktigt mått, dvs ett uttryck för lagertillgängligheten Serv 2 def som den del av D som kan levereras direkt från lager, dvs ett mått på lagertillgängligheten

35 Exempel, 1 art nr Brist i en av 20 beställningar, Serv 1 k=95%
Lagertillgänglighet kan då vara mycket högre tex om 990 av 1000 artiklar kan levereras (10 kan inte levereras i den 20 beställningen) k=99%

36 Formeln Serv2 F (k) = ((1- Serv2) Q) / σ