Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Traumatiserade flyktingbarn och ungdomar 1 2015-10-04.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Traumatiserade flyktingbarn och ungdomar 1 2015-10-04."— Presentationens avskrift:

1 Traumatiserade flyktingbarn och ungdomar

2 2 Ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn Psykiska följdverkningar av krig och tortyr med fokus på posttraumatisk stress. Psykiska följdverkningar av krig och tortyr med fokus på posttraumatisk stress. Påverkan på inlärning. Påverkan på inlärning. Barn till svårt traumatiserade föräldrar Barn till svårt traumatiserade föräldrar Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö

3 ENSAMKOMMANDEFLYKTINGBARN

4 Antal ensamkommande flyktingbarn (2015 = 1:a september)

5 5 Majoriteten (84%) är pojkar år, från Afghanistan*, Somalia, Syrien, Eritrea, Marocko, Algeriet (m.fl.) 2014 är den genomsnittliga handläggningstiden för ensamkommande barn 8 månader Tendenser: de ensamkommande barnen blir yngre och mer traumatiserade

6 Vad vet vi om dem? Ensamma – asylsökande - barn eller ungdomar. Ensamma – asylsökande - barn eller ungdomar. Många har traumatiserande erfarenheter från sina hemländer och i vissa fall även från ursprungssläkten. Många har traumatiserande erfarenheter från sina hemländer och i vissa fall även från ursprungssläkten. De har flytt under en längre tid, från 3 mån upp till flera år. De har flytt under en längre tid, från 3 mån upp till flera år. De har ofta utsatts för traumatiserande händelser under flykten i form av frihetsberövande, misshandel/sexuella övergrepp av smugglare och/eller militär och polis samt i vissa fall blivit utnyttjade för illegalt/obetalt arbete. De har ofta utsatts för traumatiserande händelser under flykten i form av frihetsberövande, misshandel/sexuella övergrepp av smugglare och/eller militär och polis samt i vissa fall blivit utnyttjade för illegalt/obetalt arbete. Många har, innan flykten, arbetat för familjens försörjning. Många har, innan flykten, arbetat för familjens försörjning. Vissa har varit stridande/burit vapen. Vissa har varit stridande/burit vapen. Vissa har missbrukat/missbrukar. Vissa har missbrukat/missbrukar.

7

8 8

9 9

10 PTSD DSM-5 A EXPONERING … för död, livsfara, allvarlig skada eller sexuellt våld Själv utsatt Bevittnat när någon annan drabbas Underrättats om att närstående drabbats Vid upprepade tillfällen eller under extrema omständigheter exponering för motbjudande företeelser, t. ex under tjänsteutövning

11

12 B PÅTRÄNGANDE SYMPTOM Den traumatiska händelsen återupplevs om och om igen på ett eller fler av följande sätt: återkommande, påträngande och plågsamma minnesbilder, tankar eller perceptioner relaterade till händelsen. Obs: Hos barn kan teman eller aspekter av traumat ta sig uttryck i återkommande lekar. återkommande, påträngande och plågsamma minnesbilder, tankar eller perceptioner relaterade till händelsen. Obs: Hos barn kan teman eller aspekter av traumat ta sig uttryck i återkommande lekar. återkommande mardrömmar om händelsen. Obs: Hos barn kan mardrömmar förekomma utan att innehållet klart uttrycker händelsen. återkommande mardrömmar om händelsen. Obs: Hos barn kan mardrömmar förekomma utan att innehållet klart uttrycker händelsen. handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar på nytt (en känsla av att återuppleva händelsen, illusioner, hallucinationer och dissociativa flashbackupplevelser). handlingar eller känslor som om den traumatiska händelsen inträffar på nytt (en känsla av att återuppleva händelsen, illusioner, hallucinationer och dissociativa flashbackupplevelser). intensivt psykiskt obehag inför inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen intensivt psykiskt obehag inför inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen fysiologiska reaktioner på inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen fysiologiska reaktioner på inre eller yttre signaler som symboliserar eller liknar någon aspekt av den traumatiska händelsen

13 ”Jag höll på att plocka tomater. Plötsligt omringades jag av RUF rebeller. De tog tomater och åt sedan tvingade de mig att föra dem till vårt hus. Där mördade de min mamma och sa att jag måste gå med dem fast jag sa att mina tre syskon inte skulle överleva utan mig.” Christiana 15 år (Sierra Leone)

14 14 C UNDVIKANDE – MINST ETT Ständigt undvikande av stimuli som associeras med traumat Aktivt undvikande av tankar, känslor eller samtal som förknippas med traumat (undviker traumarelaterat material) Aktivt undvikande av tankar, känslor eller samtal som förknippas med traumat (undviker traumarelaterat material) Aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar minnen av traumat (undviker triggers) Aktivt undvikande av aktiviteter, platser eller personer som framkallar minnen av traumat (undviker triggers)

15 D NEGATIVA KOGNITIVA FÖRÄNDRIGNAR - MINST TVÅ Dissociativ amnesi: oförmåga att minnas någon viktig del av händelsen Ihållande och överdrivna negativa uppfattningar eller förväntningar på sig själv, andra eller världen Förvanskade tankar om traumats orsak eller konsekvens Ihållande negativa känslotillstånd (rädsla, skräck, vrede, skuld, skam) Minskat intresse för viktiga aktiviteter Likgiltighet, främlingskap Oförmåga att uppleva positiva känslor

16 E FÖRÄNDRADE STIMULUSREAKTIONER MINST TVÅ Irritabilitet eller vredesutbrott Obs: Hos barn kan hyperaktivitet också förekomma. Hänsynslöst eller självdestruktivt beteende Överdriven vaksamhet Lättskrämd Koncentrationssvårigheter problem med närminne och inlärning  förvirringstillstånd Sömnstörning

17 Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö

18 PTSD DSM-5 Varaktighet - mer än en månad Kliniskt signifikant lidande Försämrad funktionsnivå Specificera dissociation

19 SPECIFICERA DISSOCIATION Depersonalisation : Ihållande eller återkommande upplevelser av att känna sig avskild från sig själv (t.ex. känner sig som i en dröm, har overklighetskänslor inför sig själv eller sin kropp, en känsla av att tiden går overkligt långsamt) Derealisation: Ihållande eller återkommande känsla av att omvärlden är overklig (t.ex. kan omgivningen upplevas som drömliknande, avlägsen eller förvanskad) Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö, Psykiatri Skåne 19

20 Bessel van der Kolk James Pennebaker Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö20

21 år: äter dåligt, rastlösa, skriker mycket, svårtröstade, sover lite/oroligt, utvecklas inte i normal takt. Barn över 2-3 år uppvisar en symtombild som liknar den vuxnes men symtomen tar sig annorlunda uttryck beroende på barnets utvecklingsnivå. Ängsliga och lättskrämda. Klängiga och uppvisar separationsångest. Regredierat beteende ex. sängvätning, tumsugning mm. Regredierade kognitiva, fin- och grovmotoriska funktioner. Irritabla och olydiga (märkbart annorlunda beteende än innan traumat). Klagar på huvud- och magont. Orolig sömn med mardrömmar (nattskräck förekommer). Koncentrationssvårigheter. Impulsstyrda (hos tonåringar förekommer missbruk) Hyperaktivitet och rastlöshet. Nedstämdhet, uppgivenhet, brist på framtidstro. Tenderar att isolera sig Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö

22 22 LIMBISKA SYSTEMET Många studier har visat abnormaliteter i limbiska systemet i samband med PTSD. Många studier har visat abnormaliteter i limbiska systemet i samband med PTSD. I det limbiska systemet är det två områden, amygdala och hippocampus, som är inblandade i hanterandet av känslomässiga minnen. I det limbiska systemet är det två områden, amygdala och hippocampus, som är inblandade i hanterandet av känslomässiga minnen. Amygdala: kopplar relevanta känslor till det sensoriska inflödet (känslor till minnen). Amygdala: kopplar relevanta känslor till det sensoriska inflödet (känslor till minnen). Hippocampus: Ordnar minnen tidsmässigt och rumsmässigt. Hippocampus: Ordnar minnen tidsmässigt och rumsmässigt. Hippocampus viktigt för kortidsminnet och INLÄRNING! Hippocampus viktigt för kortidsminnet och INLÄRNING! Vid stimulering av amygdala begränsas hippocampus. Vid stimulering av amygdala begränsas hippocampus. J.D. Brenner PTSD patienter har minskad hippocampus volym! J.D. Brenner PTSD patienter har minskad hippocampus volym!

23 Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö 23 Barn till svårt traumatiserade föräldrar

24 Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö 24 Hur traumatiserande upplevelser tar sig uttryck i nästa generation (resultat från forskning 80, 90 & 2000-tal) Överdrivet vaksamma (hypervigilant) Överdrivet vaksamma (hypervigilant) Somatiseringstendenser Somatiseringstendenser Utagerande Utagerande Aggressiva med dålig impulskontroll Aggressiva med dålig impulskontroll Hyperaktiva Hyperaktiva Inlärningssvårigheter Inlärningssvårigheter Problem med affektreglering Problem med affektreglering Predisponerade för PTSD vid traumatisering Predisponerade för PTSD vid traumatisering

25 25 Kontaktinformation: Marie-Louise Lundberg, Enhetschef Leg. psykolog, Fil.dr. Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Per Albin Hanssons väg Malmö Teamet för krigs- och tortyrskadade, BUP Malmö

26


Ladda ner ppt "Traumatiserade flyktingbarn och ungdomar 1 2015-10-04."

Liknande presentationer


Google-annonser