Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Projektledare Johanna Wester och jurist Cecilia Asklöf.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Projektledare Johanna Wester och jurist Cecilia Asklöf."— Presentationens avskrift:

1

2 Projektledare Johanna Wester och jurist Cecilia Asklöf

3 Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting, Myndigheten för delaktighet, Diskrimineringsombudsmannen, Yrkesföreningen Personligt Ombud i Sverige och Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Nationellt projekt, men fem fokuslän: Stockholm, Uppsala, Skåne, Halland och Västra Götaland Tre år långt och började i augusti 2014 Finansierat från Allmänna Arvsfonden Drivs från Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa

4 Vårt arbete i projektet Utbildningsdagar: tematräffar med brukare/patienter, dialogseminarier med våra målgrupper i professionen och andra utbildningar, så som utbildningar av personliga ombud, föreläsningar om diskriminering eller informationskvällar av olika slag Insamling och chans till läsning av anonyma historier, på vår hemsida hos (vi behandlar informationen helt konfidentiellt - det är bara den avpersonifierade historien som vi vill åt - och man kan välja att vi inte heller ska publicera den online) Gratis juridisk rådgivning (vi kan dock ej företräda, bara rådge) Produktion av kulturella alster, så som rapporter, kortfilm, seriestrippar, eller andra sätt att prata om diskriminering och orättvisor på ett intressant sätt.

5

6

7

8

9

10

11 Vad är diskriminering? Diskriminering – Discrimino – Att avskilja Det finns ett mänskligt behov av att kategorisera, men det tar ibland helt fel uttryck. Det leder till olika former av särbehandling. Vissa grupper är särskilt utsatta; de kan bli diskriminerade.

12 Ickediskriminering - en mänsklig rättighet FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna + konventioner Europakonventionen EU-fördraget och flera EU-direktiv Regeringsformen Brottsbalken Diskrimineringslagen

13 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Från 2009 gäller konventionen i Sverige I konventionen säger man att funktionsnedsättning är ett begrepp som är under utveckling. Ingen definition. Tillträdet till konventionen föranledde inte några förändringar i gällande lagstiftning. Konventionen kan åberopas i domstol.

14 Diskrimineringslagen Diskrimineringslagens ändamål är att motverka diskriminering och att främja lika rättigheter och möjligheter.

15 Diskrimineringslagens definition av funktionsnedsättning ”Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.”

16 När har man blivit diskriminerad? Alla former av negativ särbehandling är inte diskriminering. Det krävs att en person har blivit missgynnad genom att behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation (direkt diskriminering) Ex. au-pair. Missgynnandet måste ha en koppling till någon av den sju diskrimineringsgrunderna. Ex. försäljningspersonal Missgynnandet måste också ske inom något av de samhällsområden som omfattas av lagen.

17 Diskrimineringsgrunder = utsatta grupper Följande saker anses kunna göra en särskilt utsatt för risken att bli diskriminerad: Etnisk tillhörighet Funktionsnedsättning Religion eller annan trostillhörighet Sexuell läggning Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder

18 Samhällsområden Arbetsliv Utbildning Arbetsmarknadspolitisk verksamhet/arbetsförmedling Start eller drift av näringsverksamhet Medlemskap i arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer Varor, tjänster och bostäder Hälso- och sjukvård Socialtjänst och socialförsäkringssystemet Värnplikt och civilplikt Bemötande av person i offentlig anställning

19 Vilka samhällsområden täcks inte av lagen? Den privata sfären Ideella organisationer (arbetsgivare)

20 Former av diskriminering Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Trakasserier Sexuella trakasserier Instruktion att diskriminera Bristande tillgänglighet + dubbeldiskriminering

21 Bristande tillgänglighet Från årsskiftet ny diskrimineringsform. Diskrimineringsersättning kan få betalas om åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att personer med funktionsnedsättning ska komma i jämförbar situation med andra. Skäliga åtgärder. Omfattar samtliga företag eller verksamheter med mer än 10 anställda. Undantag hälso- och sjukvård.

22 Statistik I en undersökning från Hjärnkoll svarar fyra av tio med erfarenhet av psykisk ohälsa att de har blivit orättvist bemötta i den fysiska vården. En ungefär lika stor grupp upplever det samma om psykiatrin. Fyra av tio ur samma grupp att man valt att inte berätta om det på sin arbetsplats. Ungefär hälften har under de senaste två åren låtit bli att söka somliga jobb, av rädsla för att bli diskriminerade Var fjärde person har känt sig diskriminerad när det gällt att få ett arbete, och ungefär detsamma gäller upplevelsen av orättvisor i relation till att kunna behålla ett arbete Personer med psykisk ohälsa har års kortare livslängd än andra

23 Diskriminering av äldre med psykisk funktionsnedsättning

24 Vart kan man vända sig? Fackförening (arbetslivet) Lokal antidiskrimineringsbyrå Diskrimineringsombudsmannen (fåtal pilotfall) Justitieombudsmannen (granskar myndigheter) Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) Patientnämnd (rådgivning om vården) NSPH:s medlemsorganisationer

25 Diskussionsfråga: Vad ser du kan göras i just din bransch eller omgivning för att motverka diskriminering pga psykisk ohälsa?

26 Vad kan du göra i ditt dagliga arbete för att medverka till en sådan förändring?

27 NSPH vill att: -Myndigheter och juridiska aktörer inte ska använda ett onödigt svårt språk i kommunikationen med personer med psykisk funktionsnedsättning. Detta skapar en distans, en svårighetsgrad och en maktmarkör som inte gagnar någon. -Att arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och fackförbund får en större kunskap om rättigheter och möjligheter för vår målgrupp. -Att Diskrimineringsombudsmannen driver fler pilotfall som berör personer med psykisk funktionsnedsättning, så att prejudikat skapas. -Att antidiskrimineringsbyråer ska få större resurser. Det är många ur vår målgrupp som inte har kännedom om de här instanserna för rådgivning, stöd och chans att söka upprättelse efter diskriminering.

28 -Att arbetsgivare ska arbeta mot diskriminering på grund av psykisk funktionsnedsättning eller negativ särbehandling pga psykisk ohälsa. -Att forskningen ökar kring hur diskriminering av personer med psykisk ohälsa yttrar sig och hur den bäst kan motverkas. Nationella kartläggningar och handlingsplaner behövs. - Att den somatiska vården uppmärksammar den diskriminering som sker av patienter som tidigare har varit i kontakt med psykiatrin. Patienter som lever med psykisk ohälsa måste ha rätt till samma somatiska vård som andra patienter. - Att diskriminering av äldre med psykisk ohälsa upphör. Vid sextiofemårsdagen tas ofta flera stödåtgärder som är inriktade på den psykiska ohälsan bort och ersätts av hemtjänst. Detta saknar stöd i lag.

29 -Att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan börjar samarbeta närmare med varandra, för att effektivisera och modernisera handläggningen av personer som lever med psykisk ohälsa. -Att brukarinflytandet ökar inom alla samhällsområden, särskilt vården och psykiatrin. - Att kunskapsnivån om psykisk funktionsnedsättning och likabehandling höjs hos aktörer som socialtjänst-, LSS-, boendestöd-, och socialförsäkringshandläggare. - Att det blir mer känt att samordnad individuell plan (SIP) är en rättighet enligt lag. Kunskapsnivån behöver höjas hos kommuner, socialtjänst, Försäkringskassa, läkare, och brukarnära personal. Idag är kunskapen om SIP för låg och samordnade individuella planer erbjuds alldeles för sällan. - Att det ska finnas en statligt finansierad, permanent telefonrådgivning för alla frågor som rör rättigheter för personer med psykisk ohälsa.

30 Dra nytta av projektet Din Rätt! Använd rådgivningen för frågor om diskriminering Skicka in din anonyma historia eller läs andras Läs fler antidiskrimineringstips på vår hemsida på – under Projektwww.nsph.se Starta eller gå med i en studiecirkel (”Din rätt”, arrangeras av bl.a Sensus, material finns i vår webshop) Följ oss på Facebook: ”Diskriminering pga psykisk ohälsa” Nå oss på eller rådgivningen på Varmt välkomna!


Ladda ner ppt "Projektledare Johanna Wester och jurist Cecilia Asklöf."

Liknande presentationer


Google-annonser