Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Image interpretation and information content in aerial photographs.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Image interpretation and information content in aerial photographs."— Presentationens avskrift:

1 Image interpretation and information content in aerial photographs

2 Photo interpretation Intuitive analytic process Experience important Thematic knowledge of the features to interpret Field experience Craftsmanship”ish” process Orthophot interpretation on screen most common, sometimes supported be analogue stereo images

3 Bildtolkningsprocessen The interpreter The stereoscope Photo copying Film Aperture Lens Filters Scattering and absorption Object

4 Image interpretation process Incoming radiation characteristics Reflection characteristics of the object Image quality The interpreter’s skills and ability

5 Image interpretation process 1.Study existing information 2.Select image material depending on purpose and scale for presentation 3.Create an interpretation key, what should be included and how it looks like – definitions, including smallest mapping unit (area, width, length) 4.Collect training data 5.Identify object, classify 6.Quantify, e.g. vegetation cover, surface boulders tree crown cover 7.Collect evaluation data 8.Calculate map accuracy 9.Produce final results and reports

6 Interpretation Colour and tone Shape and texture Geometry Placement and context Additional information

7 Colour and tone Many object are very similar Many object present seasonal variations, due to e.g. fenology and humidity Many object looks different in different environments

8 Shape och texture Natural shapes often not exactly similar Texture relative wave lengths Texture and patterns could be important clues, such as right angles imply human influence Many shapes together gives connections that could support interpretation, e.g. a river will end in a delta Shadows help interpretation of features with a vertical extention (such as trees)

9 Image geometry (non-digital images) Obstruction generated by central projection. Most important towards edges Larger image overlap reduce problem (two viewing angles) Same sized objects may appear different in size due to variations in scale due to e.g. topography Stereo imaging normally increase interpretation accuracy Elevation exaggeration improves estimation of object height

10 Placement and context Where in the landscape – wet land on a hill top? How relate to other objects – farmland in the city? Environment indicators – bed rock in the surface Exceptions exsist – riding range in the city – grazing land? Climate (placement) could rule out certain interpretations – trees in the desert?

11 Additional information ?

12 Reflektionsegenskaper Påverkas också av: Skugga Ljusfördelning Fotograferingstidpunkt

13 Skuggor Flygfotografering undviks vid skugglängder över 1.5 ggr objekthöjden Skuggor hindrar inblick Skuggor ändrar färgegenskaper (återstrålning från himlen kontra direktbelysning) Skuggor bidrar till identifikation genom att man kan se t.ex. kronform på träd

14 Ljusfördelning Motljus och medljus ger olika reflektion Topografi påverkar också Ljusavfall mot kanterna – ibland används filter Molnskuggor Spegelreflexer => överstrålning

15 Fotograferingstidpunkt Tid på dygnet styr skuggor – släpljus kan vara bra för t.ex. Arkeologer Tid på året –olika ljusförhållande –olika fenologisk utveckling –vegetation eller inte –snö och is

16 1.Vår, innan lövsprickning, inblickbarhet, topografi, jordar, geomorfologi, fuktighetsvariationer, lera flammig, täckdiken syns, organogena jordar, geologi, undervegetation, lövarter på stamform och grenverk 2.Vår, efter lövsprickning, OBS att lövsprickning kan användas för att skilja lövarter, löv – barr, gran/tall lika (årsskott)

17 3.Sommar, dålig insyn, tät vegetation, lite skuggor, bra öppen mark och åker, augusti och framåt tall – gran separation, vattenväxter, alger i IR 4.Höst innan lövfällning, löv – barr separation, även tall – gran, ofta veglöst på åkermark => jordar, fuktighet, IR – skogsskador

18 5.Höst, efter lövfällning, ofta mörkt, långa skuggor, arkeologi – släpljus, lite som tidig vår 6.Vinter, endast specialflyg, t.ex. Försvaret, snökartering

19 Vegetation

20 Barrskog Lätt att skilja i bildskala 1: då man ser toppen på granen, tall planare Svårt i 1: Tydligast innan granens årsskott kommit på våren Skuggan mycket viktig för artbestämning Skiljs säkrast i 1.3 – 3.0 μm

21 Ask – lik ek men med fler och finare grenar Björk – väldigt tunn, fin krona, smal och distinkt Bok – bred, plan krona, regelbunden, ofta enda art i skogar Ek – bred krona, få grova grenar ger oregelbunden form, diffusa kanter, skuggan på öppen mark Blandlövskogar Ädellövskog, ek, bok, lind, alm, ask Lövskog

22 Öppen mark Finns massor med olika vegetationstyper, omöjligt att skilja alla, klimatområde kan ha betydelse för tolkningen, fältbesök viktigt Bete – räta vinklar, sten och träd kan finnas Odlingsmark – räta vinklar, sällan sten eller träd Efter skörd – naken jord, bra för jordartskartering Våtmarker – fukten syns

23 Jord & geologi Satellitburen multispektralregistrering ofta bättre än flygbild I Sverige pankromatisk film Fuktighet sänker reflektansen Torr jord har högre reflektans för längre Textur - ytskrovlighet (surface roughness), fin textur ger högre reflekytans Organiskt innehåll, järnoxider etc. Samvariationer mellan ovanstående faktorer

24 Både jordar och geologi – mycket indirekta indikatorer Dräneringsmönster – karst under jord Dräneringstäthet Sprickor, förkastningar och annan tektonik Urberg rätt svårt att separera typ Urberg och sandsten mjuka former, kalk och skiffer skarpare Vegetation viktig indikator Gränser kan ses i bilder utan att man kan typbestämma Jord & geologi

25 Tidig vår och sen höst Geomorfologi – former viktiga Geometrisk upplösning viktig Processer indikator för jordarter, t.ex. rasvinkel i ler brantare än i silt & sand, massrörelser i silt, dyner i sand Odlad eller betad, moränlera eller sandig stenig morän!!! Stengärdsgårdar indikerar oftast morän Jord & geologi

26 Vatten Vatten har låg reflektans mellan ca  m. Ingen reflektion >0.8  m (allt absorberas) kvantifierar atmosfärens inverkan. (Skånes sjöar!) Detektera föroreningar som algblommningar (klorofyll), sedimentpartiklar, olja, etc.

27 SPECTRAL REFLECTANCE Flygbildsteknik och Fjärranalys. Avery and Berlin Fundamentals of Remote Sensing and Airphoto Interpretation (Toronto: Maxwell Macmillan Canada) Ed. 5. Ch. 2 Swain and Davis Remote Sensing: The Quantitative Approach (New York: McGraw-Hill) Ch. 5 by R. Hoffer Kalensky and Wilson Spectral signatures of forest trees. Proceedings, 3rd Canadian Symposium on Remote Sensing


Ladda ner ppt "Image interpretation and information content in aerial photographs."

Liknande presentationer


Google-annonser