Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Bemötande När det är svårt! Siggi Olafsson, Utvecklingsledare Elevhälsan Center för Skolutveckling Utbildningsförvaltningen Göteborgs Stad

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Bemötande När det är svårt! Siggi Olafsson, Utvecklingsledare Elevhälsan Center för Skolutveckling Utbildningsförvaltningen Göteborgs Stad"— Presentationens avskrift:

1 Bemötande När det är svårt! Siggi Olafsson, Utvecklingsledare Elevhälsan Center för Skolutveckling Utbildningsförvaltningen Göteborgs Stad

2 Fundera på… När är det svårt för dig… …att möta andra på jobbet? …i vilka situationer?

3 Dagen… Hjärnan Affekter Socialt Lärande Empatiskt bemötande Auktoritativt ledarskap Lågaffektivt bemötande (Problemlösning)

4 Begreppsklargörande Sociala Problem –När en social situation inte fungerar och parter företräder olika perspektiv Konflikt, när parter med jämt styrkeförhållande träter Mobbing, kan det bli när det råder ojämnt styrkeförhållande Reaktioner, spontana, ej genomtänkta och saknar intention Jag använder ordet Problem, om det mesta

5 Utlösare Planerat möte som ser ut att bli svårt… Negativa förväntningar Händelser som överaskar… Reaktioner som överaskar… För många saker på en gång, stress Kravsituationer… Problem uppstår ofta i en kravsituation… ca 75% (Pedagoger som kravsättare – vårdnadshavare som kravsättare) Negationer… Du får inte prata så högt, gör inte så… du borde inte… Uppmaning… Sluta, stopp, låt bli, nej, kan du, vill att du, kom hit, sätt i gång…

6 Hur fungerar människan? Tre relevanta teoretiska perspektiv –Neuropsykologi –Affektteori –Socialinlärningsteori 6 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

7 Amygdala Amygdala utgör en del av det limbiska systemet och har en funktion vid såväl fruktan som njutning. Information från yttervärlden - syn- och hörselintryck - kopplas i thalamus om till olika områden av hjärnbarken. Gäller informationen yttre hot kopplas informationen vidare till amygdala där allvaret i hotet bedöms. Information når amygdala även via en kortare, snabbare bana.

8 Möjliga Försvarsreaktioner Orörlighet –Passiv, tyst, stilla, blicken tom/sänkt … Flykt –Går iväg, ”det var inte jag”, panik, skruvar på sig… Försvar –Aggressiv, ”det är ditt fel”, aktiv, markerar sig fysiskt…

9 Affekter Alla Affekter skapar en viss typ av handlingsberedskap. Alla Affekter är impulser till handlingar.

10 Basala Affekter (Grundkänslor) Negativa affekter Vrede Raseri Avsky Avsmak Rädsla Skräck Ledsnad Förtvivlan Skam Förödmjukelse Positiva affekter Välbehag Glädje Intresse Iver Neutral affekter Förvåning Överraskning

11 Affektkommunikation Du kommunicerar direkt vad du känner Du är ärlig i din känslokommunikation Ditt verbala budskap drunknar om din affekt visar något annat….

12 Affektsmitta Affekter smittar - vi känner av varandras känslor. Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar och smittas av den andres känslor. Att undvika smitta kan vara svårt. Men viktigt för att inte trappa upp problemet. Det underlättar om den som ska problemlösa, för sig med dämpade känslouttryck.

13 Individens inre processer Individens beteende Miljön omkring individen Preferenser Intelligenser Tankar Känslor Temperament Handlingar Ansiktsutryck Verbala utryck Andra individer Kultur Social kontext Reciprok determinism Social inlärningsteori

14 H KT Inre processer Tankar Handlingar Känslor Handlingar, tankar och känslor påverkar varandra

15 Hur gör en? Auktoritativt ledarskap Empatiskt bemötande Lågaffektivt bemötande (Problemlösning) Ex plan B

16 Kompass i vardagen Hög kontrollAuktoritativMycket värme EftergivandeLåg kontrollFörsummande Lite värmeAuktoritär

17 Lugna ned sig tekniker Olika sätt att lugna ner sig på… –Självprat (Peptalk) –Andas (Fokusering) –Gå undan (Låta tiden gå) –Omformulera positivt (Tankestyrning) –Fler sätt… Stopp Slappna av Tänk högt Berätta om det

18 Påverka dig själv! H KT Tankar Handlingar Känslor Vad du gör, påverkar hur du tänker och hur du känner. Hur du känner påverkar likaså dina handlingar och tankar. Hur du tänker, påverkar hur du känner och handlar.

19 Empati Empati är förmågan att leva sig in i hur en annan människa känner sig och använda denna förståelse i mötet med andra. –Uppmärksamma –Tolka –Förstå –Handla gott utifrån den empatiska förståelsen Empatin öppnar upp för medkänsla, lyssnande och att se saker ur olika perspektiv.

20 Empatiskt bemötande Lyssna på den andre, med inlevelse Intresserad, ställ frågor om det den säger Bekräfta, med dina ord, hur du förstår den andre Vilja göra gott, visa att du vill den andre väl i handling.

21 Ickekonfrontativt bemötande Behåll lugnet om du kan, eller, uppträd som om du vore lugn. Kontrollera andningen, undvik plötsliga rörelser och förändring i tonhöjd. Tänk på uttrycket ”släck inte eld med bensin”. Undvik allt som kan öka den andres stress, särskilt om han/hon verkar hyperstressad. Undvik fysisk kontakt. Beröring kan vara både lugnande och öka stress. Särskilt när den andre är hyperstressad är risken stor att stressen ökar. Behåll avstånd. Vanlig social interaktion sker på ett avstånd från 1-2 meter. Forskning har visar att ilska och aggression kan öka av att man kommer för nära. Bemöt på ett icke-våldsamt sätt. (där även verbal aggressivitet som anklagelser, kritik och dylikt är våld.) Detta av både moraliska och praktiska orsaker. Våld skapar våld och negativa spiraler uppstår. McDonnell, A. A. (2010). Understanding and Applying Low Arousal Approaches

22 Lågaffektivt bemötande Undvik ögonkontakt vid problem -Även kvittoögonkontakt Respektera det personliga utrymmet -Varje gång den andre backar ska du backa -Gå baklänges vid kravsättning -Placera dig vid sidan av den andre

23 Lågaffektivt bemötande Sätt dig om den andre blir orolig Små rörelser. (Undvik att markera dig fysiskt) Håll dig lugn, andas. (Undvik att smittas av den andres oro) Smitta den andre med ditt lugn

24 Lågaffektivt bemötande Undvik beröring med spända muskler –Slappna av om den andre tar tag i dig I nödsituationer, där du måste ta tag/hålla i den andre –Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet –Släpp aktivt efter några sekunder –Se till att undvika smärta, det ökar amygdals aktivitet

25 Lågaffektivt bemötande Avledning kan funka bra… –Flyttar fokus från begynnande känslointensitet, vinner tid och lugn –Avledning upplevs inte som belöning av negativt beteende Avled med affekt –Humor Avled med handfasta medel –Berätta, Fråga om annat –Tuggummi, kaffe, Titta där!

26 Kravanpassning Att anpassa kraven kan minska problemen –Uttrycka kraven på ett annat sätt –Ändra kravet –Dela upp kravet Pedagogens uppgift är att ställa krav på ett sätt som innebär att den andre både kan vill säga JA

27 Att förstå ett problem Signaler, Information, Frågor, Att förstå –Att beskriva problemet neutralt… Alla parters perspektiv, behov Lösningar –Brainstorming, Tänka högt, Möjligheter, Många förslag Värdera en lösning –Är det bra för mig? Är det bra för de andra? Vad kan hända? Pröva en lösning –Fungerar det? Använda en annan lösning…

28 Vad är problemet? Vilka lösningar finns det? Pröva en lösning Förstå problemet Beskriv problemet neutralt Tänk på lösningar, många… Är det bra för mig? Är det bra för de andra? Vad kan hända? Pröva en lösning Blev det som ni tänkte? Är alla nöjda? Ev pröva en annan lösning…

29 Plan – A B C Ross W. Greene Plan ATvinga barnet Plan BSamarbeta med barnet Plan CBlunda för problemet Barn gör rätt om de kan! –Klargör och förstå problemets kärna (Empati) –Samarbeta för att hitta lösningar problem –Bjud in

30 Tack för er uppmärksamhet! God utveckling önskar jag eder...


Ladda ner ppt "Bemötande När det är svårt! Siggi Olafsson, Utvecklingsledare Elevhälsan Center för Skolutveckling Utbildningsförvaltningen Göteborgs Stad"

Liknande presentationer


Google-annonser