Bemötande När det är svårt!

En presentation över ämnet: "Bemötande När det är svårt!"— Presentationens avskrift:

1 Bemötande När det är svårt!
Siggi Olafsson, Utvecklingsledare Elevhälsan Center för Skolutveckling Utbildningsförvaltningen Göteborgs Stad

2 Fundera på… När är det svårt för dig… …att möta andra på jobbet?
…i vilka situationer?

3 Dagen… Hjärnan Affekter Socialt Lärande Empatiskt bemötande
Auktoritativt ledarskap Lågaffektivt bemötande (Problemlösning)

4 Sociala Problem Begreppsklargörande
När en social situation inte fungerar och parter företräder olika perspektiv Konflikt, när parter med jämt styrkeförhållande träter Mobbing, kan det bli när det råder ojämnt styrkeförhållande Reaktioner, spontana, ej genomtänkta och saknar intention Jag använder ordet Problem, om det mesta

5 Utlösare Planerat möte som ser ut att bli svårt… Negativa förväntningar Händelser som överaskar… Reaktioner som överaskar… För många saker på en gång, stress Kravsituationer… Problem uppstår ofta i en kravsituation… ca 75% (Pedagoger som kravsättare – vårdnadshavare som kravsättare) Negationer… Du får inte prata så högt, gör inte så… du borde inte… Uppmaning… Sluta, stopp, låt bli, nej, kan du, vill att du, kom hit, sätt i gång…

6 Hur fungerar människan?
Tre relevanta teoretiska perspektiv Neuropsykologi Affektteori Socialinlärningsteori HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

7 Amygdala Amygdala utgör en del av det limbiska
systemet och har en funktion vid såväl fruktan som njutning. Information från yttervärlden - syn- och hörselintryck - kopplas i thalamus om till olika områden av hjärnbarken. Gäller informationen yttre hot kopplas informationen vidare till amygdala där allvaret i hotet bedöms. Information når amygdala även via en kortare, snabbare bana.

8 Möjliga Försvarsreaktioner
Orörlighet Passiv, tyst, stilla, blicken tom/sänkt … Flykt Går iväg, ”det var inte jag”, panik, skruvar på sig… Försvar Aggressiv, ”det är ditt fel”, aktiv, markerar sig fysiskt…

9 Affekter Alla Affekter skapar en viss typ av handlingsberedskap.
Alla Affekter är impulser till handlingar.

10 Basala Affekter (Grundkänslor)
Positiva affekter Välbehag <-> Glädje Intresse <-> Iver Neutral affekter Förvåning Överraskning Negativa affekter Vrede <-> Raseri Avsky <-> Avsmak Rädsla <-> Skräck Ledsnad <-> Förtvivlan Skam <-> Förödmjukelse

11 Affektkommunikation Du kommunicerar direkt vad du känner
Du är ärlig i din känslokommunikation Ditt verbala budskap drunknar om din affekt visar något annat….

12 Affektsmitta Affekter smittar - vi känner av varandras känslor.
Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar och smittas av den andres känslor. Att undvika smitta kan vara svårt. Men viktigt för att inte trappa upp problemet. Det underlättar om den som ska problemlösa, för sig med dämpade känslouttryck.

13 Social inlärningsteori
Tankar Preferenser Intelligenser Temperament Individens inre processer Känslor Reciprok determinism Individens beteende Miljön omkring individen Ansiktsutryck Andra individer Kultur Handlingar Social kontext Verbala utryck

14 Handlingar, tankar och känslor påverkar varandra
Inre processer Handlingar, tankar och känslor påverkar varandra Handlingar Tankar Känslor

15 Hur gör en? Auktoritativt ledarskap Empatiskt bemötande
Lågaffektivt bemötande (Problemlösning) Ex plan B

16 Kompass i vardagen

17 Olika sätt att lugna ner sig på…
Lugna ned sig tekniker Olika sätt att lugna ner sig på… Självprat (Peptalk) Andas (Fokusering) Gå undan (Låta tiden gå) Omformulera positivt (Tankestyrning) Fler sätt… Stopp Slappna av Tänk högt Berätta om det

18 Påverka dig själv! Handlingar Tankar Känslor
Vad du gör, påverkar hur du tänker och hur du känner. Hur du känner påverkar likaså dina handlingar och tankar. Hur du tänker, påverkar hur du känner och handlar. Handlingar Tankar Känslor

19 Empati Empati är förmågan att leva sig in i hur en annan människa känner sig och använda denna förståelse i mötet med andra. Uppmärksamma Tolka Förstå Handla gott utifrån den empatiska förståelsen Empatin öppnar upp för medkänsla, lyssnande och att se saker ur olika perspektiv.

20 Empatiskt bemötande Lyssna på den andre, med inlevelse Intresserad, ställ frågor om det den säger Bekräfta, med dina ord, hur du förstår den andre Vilja göra gott, visa att du vill den andre väl i handling.

21 Ickekonfrontativt bemötande
Behåll lugnet om du kan, eller, uppträd som om du vore lugn. Kontrollera andningen, undvik plötsliga rörelser och förändring i tonhöjd. Tänk på uttrycket ”släck inte eld med bensin”. Undvik allt som kan öka den andres stress, särskilt om han/hon verkar hyperstressad. Undvik fysisk kontakt. Beröring kan vara både lugnande och öka stress. Särskilt när den andre är hyperstressad är risken stor att stressen ökar. Behåll avstånd. Vanlig social interaktion sker på ett avstånd från 1-2 meter. Forskning har visar att ilska och aggression kan öka av att man kommer för nära. Bemöt på ett icke-våldsamt sätt. (där även verbal aggressivitet som anklagelser, kritik och dylikt är våld.) Detta av både moraliska och praktiska orsaker. Våld skapar våld och negativa spiraler uppstår. McDonnell, A. A. (2010). Understanding and Applying Low Arousal Approaches

22 Lågaffektivt bemötande
Undvik ögonkontakt vid problem Även kvittoögonkontakt Respektera det personliga utrymmet Varje gång den andre backar ska du backa Gå baklänges vid kravsättning Placera dig vid sidan av den andre

23 Lågaffektivt bemötande
Sätt dig om den andre blir orolig Små rörelser. (Undvik att markera dig fysiskt) Håll dig lugn, andas. (Undvik att smittas av den andres oro) Smitta den andre med ditt lugn

24 Lågaffektivt bemötande
Undvik beröring med spända muskler Slappna av om den andre tar tag i dig I nödsituationer, där du måste ta tag/hålla i den andre Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet Släpp aktivt efter några sekunder Se till att undvika smärta, det ökar amygdals aktivitet

25 Lågaffektivt bemötande
Avledning kan funka bra… Flyttar fokus från begynnande känslointensitet, vinner tid och lugn Avledning upplevs inte som belöning av negativt beteende Avled med affekt Humor Avled med handfasta medel Berätta, Fråga om annat Tuggummi, kaffe, Titta där!

26 Kravanpassning Att anpassa kraven kan minska problemen
Uttrycka kraven på ett annat sätt Ändra kravet Dela upp kravet Pedagogens uppgift är att ställa krav på ett sätt som innebär att den andre både kan vill säga JA

27 Att förstå ett problem Signaler, Information, Frågor, Att förstå
Att beskriva problemet neutralt… Alla parters perspektiv, behov Lösningar Brainstorming, Tänka högt, Möjligheter, Många förslag Värdera en lösning Är det bra för mig? Är det bra för de andra? Vad kan hända? Pröva en lösning Fungerar det? Använda en annan lösning…

28 Tänk på lösningar, många…
Förstå problemet Beskriv problemet neutralt Tänk på lösningar, många… Är det bra för mig? Är det bra för de andra? Vad kan hända? Pröva en lösning Blev det som ni tänkte? Är alla nöjda? Ev pröva en annan lösning… Vad är problemet? Vilka lösningar finns det? Pröva en lösning

29 Plan – A B C Ross W. Greene Plan A Tvinga barnet
Plan B Samarbeta med barnet Plan C Blunda för problemet Barn gör rätt om de kan! Klargör och förstå problemets kärna (Empati) Samarbeta för att hitta lösningar problem Bjud in

30 Tack för er uppmärksamhet! God utveckling önskar jag eder... 