Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Karin Lundén, 2015 Anknytning och omsorgssvikt. Karin Lundén, fil.dr.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Karin Lundén, 2015 Anknytning och omsorgssvikt. Karin Lundén, fil.dr."— Presentationens avskrift:

1 Karin Lundén, 2015 Anknytning och omsorgssvikt. Karin Lundén, fil.dr.

2 Karin Lundén, 2015 Viktiga företeelser Barn utvecklas i relation Barns hjärna utvecklas i relation Omsorgssvikt utvecklas i relation Barn läker i relation Det tar många år innan en felutveckling hos små barn blir synlig Förstå det vi ser i förhållande till omsorgssvikt Tidiga insatser hjälper

3 Karin Lundén, 2015 Föräldrars utvecklingsstöjdande uppgifter Neurala processer Erfarenhetsberoende Erfarenhetsförväntande Användningsberoende Scheman Kognitiv utveckling Perception Minne Informationsprocessande Socio-emotionell utveckling Temperament Självreglering Mentalisering

4 Varför anknytningsteori En metateori Förklarar människans utveckling i väsentliga avseenden Förklarar också hur utvecklingen går i icke önskvärd riktning Har stabil forskningsmässig grund att stå på Karin Lundén, 2015

5 Anknytning Beteendesystem Anknytningssystem Explorativt system Omsorgssystem Strategier för att få tillgång till förälder Organiserade mönster Desorganiserade mönster Inre representationer - inre arbetsmodeller Sitt eget och andras beteende Sig själv som älskansvärd, värdefull och accepterad Andras känslomässiga tillgänglighet, intresse och villighet att skydda

6 Karin Lundén, 2015 Omvårdnadssystem Lyhört för barns signaler – villkorslös Begränsad lyhördhet för barns signaler - villkorad omvårdnad Skrämd/skrämmande omvårdnad

7 Karin Lundén, 2015 Viktiga egenskaper hos föräldrar Reflexiv förmåga Känslomässig tillgänglighet Utgöra en trygg bas

8 Fientlig – hjälplös State of Mind Föräldern skrämmer barnet – konflikt Föräldern skrämmer barnet - kan inte få rädslan att upphöra Fientlig – hjälplös IAM överförs från förälder till barn Karin Lundén, 2015

9 Desorganiserad anknytning - erfarenheter Adopterade barn Familjehemsplacerade barn Barn där föräldrarna strider Karin Lundén, 2015

10 Förelöpare till desorganiserad anknytning Omsorgssvikt Tonårsföräldraskap Alkoholmissbruk Psykisk sjukdom inklusive depression

11 Karin Lundén, 2015 Omsorgssvikt Föräldrarna eller de, som har omsorgen om barnet, skadar det fysiskt o/e psykiskt eller försummar det så att barnets hälsa och utveckling är i fara

12 Omsorgssviktande föräldrar lyckas inte Hjälpa barn förstå vad det är som känslomässigt händer med det Hjälpa barnet förstå kognitivt och beteendemässigt vad som händer med det Att få barnet att känna sig trygg, lugnad och reglerad Karin Lundén, 2015

13 Erfarenheter från forskning En stor andel av förskolebarn var utsatta för omsorgssvikt Omsorgssvikt kan inte förknippas endast med socio-ekonomiskt belastade områden Förmågan att identifiera omsorgssvikt tycks väldigt individuell Få barn anmäldes Drygt hälften av dessa barn utreddes

14 Karin Lundén, 2015 Hur vanligt förekommande var olika former av omsorgssvikt? Vanligast förekommande var fysisk vanvård m.m. Känslomässig otillgänglighet i föräldra - barn relationen kom därnäst Försummelse m.m. var relativt vanligt före- kommande Fysisk misshandel m.m. förekom sällan

15 Karin Lundén, 2015 Fysiska övergrepp Brott på armar, ben, revben, huvud och dylikt (0/386) ”oförklarliga” blåmärken (11/386) ”oförklarliga” brännsår (3/386) Märken efter människobett (1/386) Märken efter fysisk bestraffning (1/386) ”oförklarliga” rodnader och irriterade hudpartier (9/386) Rivmärken eller hudavskrapningar kring mun, läppar, ögon eller genitalier (2/386)

16 Karin Lundén, 2015 Fysisk vanvård Barnet Får skrika väldigt länge innan det tas upp (10/386) Byts inte på som det ska (9/386) Verkar smutsigt och luktar illa (75/386) Har inte för årstiden adekvat klädsel (56/386) Verkar ovanligt hängig och trött (58/386) Går inte upp i vikt utan att det finns någon organisk orsak (21/386) Blir lämnat ensam utan vuxen tillsyn (5/386) Hämtas inte från dagis (10/386) Får för lite eller endast oregelbundet mat (17/386) Får för mycket mat (20/386) Föräldrarna sköter inte BVC-kontrollerna och/eller går inte till doktorn med barnet vid sjukdom (72/386)

17 Karin Lundén, 2015 Försummelse Barnet hålls i perioder hemma p.g.a. att föräldern ”behöver ha barnet hos sig” (22/386) Barnet blir aktivt hindrad samvaro med andra barn och/eller andra vuxna (20/386) Barnet passas av ett stort antal skiftande eller tillfälliga vuxna (28/386) Barnet blir ofta passat av större syskon eller andra barn (36/387) Barnet har varit med om att förälder/na misshandlats eller åsett annat våld i hemmet (29/386) Barnet har ofta passats av personer som varit påverkade av alkohol, narkotika eller psykofarmaka (21/386) Barnets dagliga liv är präglat av oförutsägbarhet (88/386)

18 Karin Lundén, 2015 Känslomässig otillgänglighet Barnet blir känslomässigt avvisat av föräldrarna (129/386) Barnets föräldrar är bara i begränsad omfattning i stånd till att reagera på barnets känslor och signaler (158/386) Barnet ignoreras aktivt av föräldern (33/386) Föräldern hotar barnet med ”förlust av kärlek” och/eller att barnet kommer att mista viktiga relationer (21/386) Föräldern/na hotar med att gå ifrån eller lämna bort barnet (23/386) Barnet hotas med våld/stryk (11/386) Barnet beskrivs på ett kränkande sätt (56/386) Förälder/na förhåller sig i perioder direkt fientligt till barnets behov (29/386 Vid upprepade tillfällen avvisar föräldern/na barnet eller svarar inte adekvat på dess kontaktförsök (72/386) Vid upprepade tillfällen visar föräldern/föräldrarna att den/de inte förmår möta barnet ”på dess nivå” (90/386)

19 Karin Lundén, 2015 Familjehemsplacerade barn och anknytning Anknytningsprocessen ser något annorlunda ut än för barn i allmänhet Umbäranden, omsorgssvikt och anknytningsproblem Desorganiserad anknytning Kognitiva svårigheter Läkningsprocess i relation

20 Karin Lundén, 2015 Anknytning - viktiga erfarenheter Vuxnas anknytning har visat sig kunna förutsäga barns anknytning Familjehemsföräldrars anknytning har betydelse för till vilken grad barns anknytning kan förändras Även barn som har haft en desorganiserad anknytning kan utveckla en tryggare anknytning om familjehemsföräldrarna ”tillåter” det

21 Att befästa anknytningsrelationen Familjehemsföräldrars anknytning förutsade barnens anknytning vilken ålder barnen än var i vid placeringen Ju äldre barn var vid placeringen desto längre tid tog det En stor del av placerade barn hade familjehems- föräldrar med otrygg undvikande eller otrygg desorganiserad anknytning Barn som utsatts för omsorgssvikt har särskilt stort behov av läkande omsorg för att kunna organisera sina anknytningsrelationer Karin Lundén, 2015

22 Familjehemsföräldrars engagemang och dess betydelse (TIMB) Familjehemsföräldrars engagemang – högt respektive lågt – har betydelse för barns anknytning Ju fler familjehemsplacerade barn föräldrar haft eller har desto lägre engagemang Familjehemsföräldrars engagemang har betydelse för hur länge barnen stannar där Karin Lundén, 2015

23 Att mäta anknytning hos vuxna Självskattningsformulär Intervjuer AAI – Adult Attachment Interview IAS – Intervju om Anknytningsstil (Attachment Style Interview – ASI) Karin Lundén, 2015

24 IAS – intervju om anknytningsstil Kvaliteten på förhållandet Kvaliteten på nära relationer Förmåga att skapa och vidmakthålla relationer Trygg, ambivalent och undvikande förhållningssätt i relationer Övergripande anknytningsstil Karin Lundén, 2015

25 Intervjuns tre delar Demografiska fakta Ursprungsfamilj. Barn Arbete Viktiga livshändelser Frågor om Anknytning och stöd. Kvaliteten på relationen till den intervjuades partner Kvaliteten på relationen till två/tre stödjande personer Attityder – förhållande till människor i allmänhet. Karin Lundén, 2015

26 Förtroende Aktivt känslomässigt stöd Samspelets positiva kvalitet Samspelets negativa kvalitet Upplevd anknytning Frågor om anknytning och stöd Karin Lundén, 2015

27 Relationens övergripande kvalitet Mycket gott stöd Tillräckligt gott stöd Otillräckligt stöd Inadekvat/inget stöd Karin Lundén, 2015

28 Attityder Misstro Svårighet med närhet Rädsla för att avvisas Självtillit Behov av sällskap Rädsla för separationer Vrede Karin Lundén, 2015

29 Anknytningsstil Trygg Ambivalent Insnärjd Ängslig Undvikande Arg/avfärdande Tillbakadragen Dubbel/desorganiserad Karin Lundén, 2015

30 IAS som en del i utredningar Blivande adoptivföräldrar Blivande familjehemsföräldrar Omsorgssviktande föräldrar Barnavårdsutredningar Hemtagningsbegäran Inför placering Inför behandling I familjerättsliga sammanhang Karin Lundén, 2015

31 Forskningsspörsmål Hur stor andel av blivande familjehems- föräldrar har en trygg anknytning Hur stor andel familjehemsföräldrar, som redan har barn placerade, har en trygg anknytning Hur många familjehemsföräldrar med trygg anknytning lever samman med någon med betydligt otryggare anknytning Karin Lundén, 2015

32 Undersökningsgrupp Femtio blivande familjehemsföräldrar där IAS ingår som en del i familjehems- utredningen. Karin Lundén, 2015

33 Grad av trygg/otrygg anknytning Drygt hälften av familjehemsföräldrarna hade en trygg eller något otrygg anknytning Knappt hälften hade en väsentligt otrygg anknytning varav c:a en fjärdedel hade en påtagligt otrygg anknytning Karin Lundén, 2015

34 Grad av trygg/otrygg anknytning forts. Drygt hälften av de intervjuade hade samma anknytningsgrad som sin partner Nästan lika många hade en trygg/något otrygg anknytning medan partnern hade en väsentligt otrygg anknytning Karin Lundén, 2015

35 Fler erfarenheter Familjehemsföräldrarna hade i genomsnitt 3.8 barn Över hälften av de intervjuade hade redan barn placerade hos sig. Av dessa var två tredjedelar väsentligt otrygga. Karin Lundén, 2015

36 Referenser i korthet Bifulco, Jacobs, Bunn, Thomas & Irving (2008). Attachment Style Interview (ASI). A support-based adult assessment tool for adoption and fostering practice. Adoption & Fostering. Vol. 32, nr 2, s Cassidy, J. & Shaver, P. R. (2008). Handbook of Attachment. Theory, Research and Clinical applications.Second Edition. Dozier, M., Stovall, K.C., Albus, K., & Bates, B. (2001). Attachment for infants in foster care: The role of caregiver state of mind. Child Development, 72, 1467– Dozier, Grasso, Lindheim & Lewis (2007). The Role of Caregiver Comittment in Foster Care: Insights from the This Is My Baby Interview. Fonagy, P. & Target, M. (1997). Attachment and reflective funciton: Their role in self-organization. Development and Psychopathology, nr. 9, s Lundén, K. (2010). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Vad kan vi lära av forskningen? Lundén, K. (2014). Assessing attachment in foster- and adoptive parents to be. Today’s Children - Tomorrow’s Parents. June-September Vol , s


Ladda ner ppt "Karin Lundén, 2015 Anknytning och omsorgssvikt. Karin Lundén, fil.dr."

Liknande presentationer


Google-annonser