Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hälsa, motion och träning Mia Jönsson Idrott och hälsa 1 2015-09-16.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hälsa, motion och träning Mia Jönsson Idrott och hälsa 1 2015-09-16."— Presentationens avskrift:

1 Hälsa, motion och träning Mia Jönsson Idrott och hälsa

2 Dagens lektion O Vad är hälsa? O Träna och motionera smart O Planering O Genomförande O Utvärdering O Återhämtning O Överträning O Uppvärmning/nedvarvning O Träningsvärk

3 Varför? O Eleven kan med goda rörelsekvaliteter genomföra en bredd av aktiviteter som utvecklar den kroppsliga förmågan. I samband med det beskriver eleven översiktligt aktiviteternas och livsstilens betydelse för den kroppsliga förmågan och hälsan. O Eleven kan bedöma sina egna utvecklingsbehov i fråga om kroppslig förmåga och kan med viss säkerhet välja områden och metoder för träning, ta ett aktivt ansvar för att genomföra dessa samt med enkla omdömen värdera resultatet.

4 Skolidrott jfr. med föreningsidrott

5 Diskutera Kan man vara frisk och må dåligt eller vara sjuk och må bra?

6 Vad är hälsa? O WHO: ”Hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom eller handikapp, utan högsta möjliga välbefinnande för den enskilda individen; fysiskt, psykiskt och socialt”

7 Psykisk hälsa O Positiv grundinställning O Ser möjligheter istället för hinder O Ork och energi att göra saker O Fungerar bättre i relation till andra O Har en känsla av att man kan påverka sin situation O Diskutera: hur påverkas din psykiska hälsa när du rör dig?

8 Social hälsa O Trivsel i det sociala livet O Mellanmänskliga relationer O Diskutera: hur påverkas din hälsa av dina sociala relationer?

9 Fysisk hälsa O Kroppen är i god fysisk kondition, oberoende av psyket och det sociala tillståndet O Fri från sjukdom O Diskutera: varför är det viktigt att vara i god fysisk kondition?

10 Effekter av fysisk träning O Du vilar hjärnan medan kroppen arbetar O Du blir pigg och mår bra p.g.a. att kroppen producerar endorfin, ett stimulerande ämne som brukar kallas ”kroppens eget morfin” O Du får bättre kondition och orkar mer både fysiskt och psykiskt. Du klarat skolan och fritiden lättare. Du återhämtar dig snabbare efter krävande arbete. O Du blir starkare i muskler, leder och skelett O Du får bättre rörlighet, balans och koordination och kan arbeta mer avspänt och effektivt O Du får mindre ryggbesvär eftersom du bl.a. får bättre syreförsörjning i diskarna O Du håller hjärta och blodkärl friska och blodtrycket på en lagom nivå O Du håller lättare vikten eftersom du får en balans mellan aptit och förbrukad energi O Du ökar förutsättningarna för att kunna leva aktivt även när du blir äldre

11 Träna och motionera smart! O Vår kropp behöver rörelse för att må bra O Prestationsinriktade motiv O Hälsoinriktade motiv O Oavsett anledning så underlättar det om vi har kunskap om den tränings- eller motionsform som vi bedriver och hur den påverkar oss O Se träningen som en del i ett större sammanhang (KASAM) O Att planera, sätta upp mål och utvärdera träningen kan vara både motiverande och effektiviserande

12 Målsättning O Öka prestationsförmåga och motivation O Främja en allmän och hälsosam utveckling O Att sätta upp mål innebär att formulera konkreta uppfattningar om att uppnå en specifik färdighets- och/eller hälsonivå, inom en bestämd tid.

13 Att tänka på O Sätt specifika mål O Sätt svåra men realistiska mål O Sätt både kortsiktiga och långsiktiga mål O Skriv ned dina mål O Planera hur du ska nå dina mål O Gör dina mål mätbara

14 Planering O Planera efter din förmåga och din målsättning O Är målet att öka din prestationsförmåga bör du till exempel variera och periodisera din träning eftersom kroppen lätt vänjer sig vid ensidig träning och effekten blir minskad utveckling O Viktigt med balans mellan motion och återhämtning!

15 Genomförande O Vad och hur ska du träna? O Motivation! Rörelseglädje är en form av inre och individuell motivation, Välj och utför därför fysiska aktiviteter efter hur de passar dig och din målsättning och inte minst väcker rörelseglädje!

16 Hur ofta? O Doseringen av träningen viktig O Ofta och regelbundet O Individuella förutsättningar

17 Utvärdering O Utvärdera dina resultat O Utveckling och träningseffekter kan ta olika lång tid O Träningsdagbok bra medel O Jämföra olika typer av testresultat före och efter träningsperioder

18 Återhämtning O När vi tränar och motionerar tömmer vi kroppen på dess energiförråd och rubbar vätskebalansen. O Ät och drick före och ganska snart efter träningen! O Vid särskilt hård och intensiv träning försätts kroppen i en nedbrytande fas (katabol) och muskelfibrerna bryts ned. Vid god återhämtning följs denna fas av en uppbyggande fas (anabol) enligt en princip som heter superkompensation.

19 Superkompensation

20 Överträning O Obalans mellan träning och återhämtning O Resulterar i allvarliga och utdragna uttröttningssymtom

21 Förebygga överträning O Variera intensiteten och innehållet i träningen O Undvik snabb träningsökning O Träna inte med infektion i kroppen O Slarva inte med vila och kost O Var uppmärksam på tidiga symptom

22 Uppvärmning O Förberedelse inför fysisk aktivitet O Minskar risken för skador O Ökar prestationsförmågan O Påskyndar kemiska processer i kroppen O Syret avges lättare från blodet till musklerna O Påskyndar nervimpulser O Förbättrar ledernas smörjfunktion O Påskyndar anpassningen av blodomloppet och andningen till kommande arbete

23 Hur? O Många olika sätt O Viktigt att börja med låg intensitet för att sedan öka successivt och i slutskedet nå samma nivå som huvudaktiviteten O Jogging, cykling, hopprep eller raska promenader är exempel på bra uppvärmning O Helst bör det även ingå en grenspecifik del

24 Att tänka på O Värm upp minst 10 minuter O Anpassa kläder efter förhållande O Se till att det innehåller minst en grenspecifik del O Öka intensiteten gradvis O Värm upp omedelbart före träning eller tävling

25 Nedvarvning O Hjälper återhämtningen O Minskar ömhet och stelhet i musklerna O Hjälper till att upprätthålla en viss blodgenomströmning i musklerna så att slaggprodukter som mjölksyra kan transporteras bort

26 Att tänka på O Varva ned direkt efter träningen/tävlingen O Utför aktiviteten med låg intensitet O Stretcha de muskler som varit mest aktiva

27 Träningsvärk O Kan drabba både motionärer och elitidrottare O Oklart vad det är O Orsak: musklerna blir överbelastade, främst genom excentriska rörelser. En annan orsak är att vi utför rörelser som är ovana för oss. O Att träna lågintensivt kan vara ett effektivt sätt att minska träningsvärk O Få vetenskapliga bevis på att stretching påverkar träningsvärken

28 Kommande lektioner O Teori: Kondition O Teori: Styrketräning O Teori: Rörlighetsträning och mental träning O Fysisk aktivitet  koppla till teorier


Ladda ner ppt "Hälsa, motion och träning Mia Jönsson Idrott och hälsa 1 2015-09-16."

Liknande presentationer


Google-annonser