Konkretisering av mål i LGR 11

En presentation över ämnet: "Konkretisering av mål i LGR 11"— Presentationens avskrift:

1 Konkretisering av mål i LGR 11
Förmåga-Centralt innehåll-Kunskapskrav Ulricehamn Mattias Magnusson

2 Metoder för konkretisering
Redovisa Lpp med parallellagda mål: förmåga-centralt innehåll- kunskapskrav. Använd elevexempel. UR:s filmer Bedömningsaspekter. Framstegkriterier/progressionsmodell Ordlistor & Begreppskartor. Koppla fråga till kunskapskraven. Självvärdering

3 Vad säger Skolverket?

4 Källor

5 Målen är hjärtat i undervisningen!
-Varje lektion skall ha ett mål som kan utvärderas i slutet av lektionen. -Därför är det viktigt att lärare och elev uppfattar lektionens mål på samma sätt. -Detta skapar möjligheter för lärare och elev att nå dit man vill.

6 Parallellagda mål Förmåga Centralt innehåll E C A
Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer Den ökande världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika. Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konskevenser för olika samhällsgruppers och levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder. Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Eleven har grundläggandeku nskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser avsamhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggdaresonem ang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Eleven har mycket godakunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser avsamhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.

7 Elevexempel Förmåga Centralt innehåll Uppgift Elevexempel B
Kunskapskrav Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetsätt och beslutsprocesser. Sveriges politiska system med europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges Grundlagar. I Sverige har vi haft två folkomröstningar de senaste 20 åren. Vilka fördelar och vilka nackdelar kan det finnas med att ha en folkomröstning? Resonera och argumentera! E-nivå ”En fördel med en folkomröstning skulle vara att verkligen alla får säga till om vad dem tycker. Det skulle nog också ta mer tid att få fram ett beslut genom en folkomröstning.” C-nivå ”Man får ett majoritets beslut, alltså blir majoriteten glada förbeslutet vilket är positivt. Däremot är en nackdel att folket inte är lika väl utbildade som framröstade personer som är mycket merinsatta i ämnet och försöker fatta kloka beslut. Folket däremot röstar istället på den som låter bäst men kanske egentligen inte på det smartaste beslutet om man tänker på konsekvenserna ett beslut kan medföra.” A-nivå ”Fördelar: Hela samhället får vara med och påverka. Trots att man gjort det genom att rösta i val så kan det finnas olika åsikter inom partierna, vilket gör att de var och en inte kan ha ett tydligt ställningstagande. i en folkomröstning ser man då tydligare vad samhället tycker. Folk som vill men inte ofta vågar göra sin rösthörd kan göra det nu. Nackdelar: jag tror inte att alla människor sätter sig in i frågan och verkligen resonerar kring ämnet. Ibland kan politiker vara mer pålästa än någon som inte arbetar inom ärendet. Dessutom har vi valt att ha en riksdag som tar besluten åt oss (med hjälp av riksval, förstås), så en del människor kan tycka att det kännsonödigt att lägga frågan på dem.” Elevexemplen är hämtade från Skolverkets officiella nationella prov i samhällskunskap. E Eleven har grundläggandekunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enklaresonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Eleven har goda kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra utvecklade resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. A-Nivå Eleven har mycket godakunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föravälutvecklade och nyanseraderesonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.

8 UR film Filmer från UR: Orka plugga Resonemang-Svenska
Att föra en diskussion framåt-Fysik Att lösa problem och föra resonemang-Matematik

9 Vad säger kunskapskraven?
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Kunskapskrav för betyget C Kunskapskrav för betyget A Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I modeller på ett relativt väl Eleven har mycket goda och beskriver då komplexa olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp och modeller på ett väl Kunskapskraven inleds med en beskrivning av kvaliteten på elevens kunskaper om olika samhällsstrukturer. Då används värdeorden grundläggande, goda och mycket goda. I meningarna som följer anges hur elevens kunskaper visar sig. Nivån på elevens kunskaper om olika samhällsstrukturer avgörs alltså av komplexiteten i de samband som eleven beskriver samt hur väl eleven använder samhällsvetenskapliga begrepp och modeller. Det är därför materialet endast kommenterar värdeorden som handlar om sambandsbeskrivningar och begreppsanvändning Källa: Kommentarsmaterial samhällskunskap Skolverket

10 Bedömningsaspekter https://www.youtube.com/watch?v=DFkVpauvU_s
Hur många led resonerar eleven i? Ju längre resonemangskedjorna är desto mer utvecklade kan resonemangen sägas vara. I något fall lyfter Skolverkets kommentarmaterial fram nyckelord som elever kan tänkas använda för att skapa resonemangskedjor. Dessa kan vara ”därför att”, ”det leder till”, ”det händer på grund av” och ”eftersom” osv. Enkla resonemang präglas av att resonemanget i huvudsak består av korta konstateranden. Finns resonemang i era led är de i regel få och ibland onyanserade, till exempel a leder till b därför att ... I vilken omfattning konkretiserar eleven sitt resonemang? Mer utvecklade resonemang innehåller konkretiseringar i hög utsträckning. De kan göras med hjälp av exempel, jämförelser i tid och rum, konsekvensbeskrivningar eller med stöd av egna erfarenheter. I mer utvecklade resonemang rör sig eleven mellan det konkreta och det abstrakta (eller mellan helhet och detaljer). Det generella (helheten) konkretiseras och tydliggörs med hjälp av det konkreta (detaljer). Enklare resonemang är ofta mer allmänt hållna och på så sätt otydligare. Hur stor del av ett relevant innehåll behandlas i resonemanget? Mer utvecklade resonemang behandlar en större del av det innehåll som är relevant att ta upp utifrån uppgiften. Om vi tänker oss att vi ska föra ett resonemang om olika faktorer som bidrar till god hälsa, blir ett resonemang som innehåller era relevanta faktorer mer utvecklat än ett resonemang som innehåller ett fåtal. Den här aspekten handlar om resonemangens bredd snarare än dess djup. I vilken omfattning problematiserar eleven i sitt resonemang? Problematisering i ett resonemang kan till exempel handla om att eleven kan anlägga olika perspektiv, ”å ena sidan – å andra sidan”. Graden av problematiserande ansatser och perspektiv ökar i mer utvecklade resonemang. Enkla resonemang innehåller vanligtvis få problematiserande inslag. Det kan till exempel handla om att redogöra för någon enstaka för- och nackdel utifrån en given utgångspunkt. I vilken omfattning underbygger eleven sitt resonemang med hjälp av korrekta fakta, logik, exempel och egna erfarenheter? Mer utvecklade resonemang underbyggs med hjälp av relevanta fakta, exempel och egna erfarenheter. En annan faktor som påverkar resonemangens underbyggnad är graden av logik. Väl underbyggda resonemang är logiska och tydliga.

11 Framstegskriterier Progressionsmodell
I Sverige fick vi allmän rösträtt 1921, då var rösträttsåldern 21 år. Den ändrades så småningom till 18 år. Under senare år har röster höjts för en ytterligare sänkning av rösträttsåldern till 16 år, men det har inte genomförts. Varför är rösträttsåldern 18 år? Resonera! Framstegskriterier Resonemanget innehåller något exempel (Konkretisering) till varför rösträttsåldern är 18 år Resonemanget Innehåller perspektivbyte (Problematisering) Resonemanget Innehåller möjliga konsekvenser på samhällsnivå vid sänkning av rösträttsåldern. (problematisering och resonemang i flera led)

12 Ordlistor & Begreppskartor
Centralt innehåll i historia Kommentarer till kursplan i historia Ordlistor/Begreppskartor Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier Revolutioner, nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier Förändringarna i samhället under industrialiseringen hänger nära samman med de nya idéer som växte fram vid samma tid. Under upplysningstiden formulerades idéer som kom att förändra människors sätt att förhålla sig till vetenskap, religion och politik. Dessa tankar, i kombination med nya maktförhållanden mellan olika samhällsklasser, bidrog i hög grad till den amerikanska och den franska revolutionen. De bidrog också till framväxten av politiska ideologier som liberalism, konservatism och socialism. Genom innehållet revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier får eleverna förutsättningar att förstå hur komplexa sambanden som styr samhällsutvecklingen kan vara. Än i dag präglas västerländska samhällen av idéer och politiska skiljelinjer med rötter i den här tiden. Kunskaper om de idéer som växte fram då, är därför även viktiga för att kunna delta i dagens politiska samtal. Tex: Revolution: snabb förändring Ideologi: ett system av tankar om hur samhället skall styras Samband: Något som knyter ihop flera aktiviteter och visar att olika aktiviteter påverkar varandra. (orsak och konsekvens).

13 Frågor kopplade till kunskapskrav
C A Eleven har grundläggandekunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser avsamhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggdaresonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Eleven har mycket godakunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser avsamhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. -Resonera om orsakerna till industriella revolutionen! -Använd exempel i ditt resonemang med exempel från tiden! -Tänk på orsakerna kan hänga ihop och påverka varandra!

14 Självvärdering Med vilken kvalité uppfattar eleven själv att hen har svarat? Förmåga Fråga E C A Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer Under mellankrigstiden blev Hitler demokratiskt vald! -Resonera om orsakerna till att Hitler kunde bli vald till demokratisk ledare i Tyskland under mellankrigstiden! -Förstärkte orsakerna varandra? Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser avsamhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven för Utvecklade och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser avsamhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Eleven har mycket goa kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser avsamhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord.

15 Mina erfarenheter Trygghet, tydlighet och kvalitet.
Eleverna har lättare att nå målen. Viktigt att vara noggrann vid planering, det vinner man på i längden. Man hittar den röda tråden. Eleverna föredrar olika typer av konkretiseringar. Formativ bedömning. Tala mycket om målen. Kollegialt lärande