Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Välkomna! Dag 2 Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi Magnus Johnsson Kl 10-10.45 Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Välkomna! Dag 2 Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi Magnus Johnsson Kl 10-10.45 Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan."— Presentationens avskrift:

1 Välkomna! Dag 2 Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi Magnus Johnsson Kl Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan

2 Hjärnstammen Viktig del! Liten (ca 2cm i bredd) Livsviktiga funktioner! 3 funktioner grovt sett Autobahn! Här passerar alla kopplingar mellan hjärnan högre upp, lillhjärnan och ryggmärgen Center för kranialnerverna Center för t.ex andningsreglering, kardiovaskulär reglering, vakenhet m.m 3 delar

3 CC Exempel på många och viktiga strukturer i hjärnstammen (ni behöver inte skriva av..)

4 Mitthjärna Pons Medulla CC

5 (Diencefalon) Inte hjärnstam Mitthjärnan=mesenefalon Pons=bron Medulla = förlängda märgen (Ryggmärg) Inte hjärnstam Coronalt snitt

6 Strukturer relaterade till likvorrummen! = tak = täcke/skydd (tänk golvet) Basen/grunden Som ett hus

7 CC

8

9 Enligt ”kycklingmodellen” 4e ventrikeln är kycklingens ”kropp” Centralkanalen är som mycket smala sjöjungfruben ner i ryggmärgen Var är vi någonstans?

10 Hjärnstammens innehåll Spridda delar - Formatio reticularis Kranialnervskärnor Långa banor Likvorrum (4e ventrieln) Koppling till lillhjärnan

11 Formatio reticularis Reticularis = nät Gammal och ursprunglig struktur Sträcker sig genom hela hjärnstammen upp i mellanhjärnan/diencefalon De flesta banor går genom detta system En mängd mindre grupper celler, t.ex mönstergeneratorer (CPGs) Funktioner: Hålla grundspänning/tonus i skelettmuskulaturen Andning, cirkulation, smärtmodifiering Vakenhetsgrad ”ARAS” Ascending reticular activating system (aktiverande nerver med cholinerg, serotonerg, noradrenerg, dopaminerg funktion)

12 Formatio reticularis Innehåller cellgrupper som producerar signalsubstanser med ibland närmast global spridning ”Neuromodulatorer” Spridd innervering ”Volume transmission” Adrenalinproducerande Den största finns i medulla oblongata Bl.a vasopressorområde som ger blodtrycksstegring vid retning Noradrenalinproducerande Den mest kända heter locus coeruleus Denna finns caudalt invid 4e ventrikeln Storgrossist av noradrenalin till hjärnan! Brain power! Maximera hjärnans kapacitet! Vakenhet! Belöningssystem! Dopaminproducerande Flera olika grupper. Vanligtvis tur-retursystem Den mest kända är substantia nigra i mitthjärnan Serotoninproducerande Större eller mindre samlingar av cellgrupper utspridda i hjärnstammen. Mest i mitten i s.k ”Raphe”-området Humör! Smärtstillande Acetylcholinproducerande Mest i mitthjärnan. Många olika funktioner. Minne, vakenhet

13 Kranialnerver Cervical Trig. Acc. Motsvarande ryggmärgens spinalnerver, fast högre upp! Skriv inte av!

14 Samma tänk som i ryggmärgen… Kranialnerverna är organisatoriskt i grunden lika cellkärnorna i ryggmärgen Kärnorna är lokaliserade och grupperade beroende på vilken information som hanteras!

15 Den ”viker” sig utåt för för 4e ventrikeln Vissa kärnor ”vandrar” lite

16 Under utvecklingen grundläggs vilken typ av information som skickas i olika kranialnerversceller Enligt ett traditionellt synsätt grupperas dessa i 7 grupper

17 CC Ni behöver inte kunna – men för förståelsen…

18 Organiseras också i längsgående kolumner CC

19 Hur ser dom ut? 12 stycken Ju längre ner desto högre nummer… ”Rule of 4s”: 4st ovanför pons 4st i pons 4st i medulla

20 Så vilka är dom och vad gör dom? 1

21 CN 2 Synnerven är inte en del av perifera nervsystemet!

22 CN 3 Mitthjärnan Styr de flesta ögonrörelser! Styr pupillens parasympatiska del (ihopdragning) (Cholinerg) Styr accomodation

23 CN 4 och 6 Ögonrörelser CN 4 Trochlearis CN 6 Abducens Skada ger olika former av dubbelseende… ”trissa”

24 CN 5 Trigeminus 3 grenar V1 V2 V3 Känsel från ansikte Tuggning Parasympatisk gren till pupillen

25

26 ”Basic” funktioner – reglering av andning, sväljning, hjärtrytm, mag-tarmkanala m.m Långa banor uppåt och nedåt Formatio reticuralis finns ju också här Oliv Pyramid

27

28

29 Några andra intressanta centra i medulla Area postrema Kräkcentrum! (utanför BBB som ni minns – circumventrikulärt organ) Ligger i botten av 4e ventrikeln väldigt nära foramen Magendie Skickar ”kräksignaler” till vagusnerven (nucl. dorsalis vagus)

30 Chemoreceptor trigger zone) (Area postrema) Area postrema ligger behändigt nog precis intill s.k Nucleus Solitarius som via CN 7, 9 och 10 tar emot afferens från tarm, mun och luftvägar.

31 Några andra intressanta centra i medulla Nucleus Solitarius Visceral afferens från CN 7, 9 och 10 Tar emot afferens från Tractus Solitarius som ligger posterolateralt i medulla Afferens från kemoreceptorer, stretchreceptorer i kärl, tarm, mun och luftvägar NS skickar i sin tur signaler vidare till en mängd ställen:, area postrema, retikuära formationen, hypothalamus m.fl Kräkreflexen! Hostreflexen!

32 Några andra intressanta centra i medulla Respiratoriska centrum Egentligen flera olika delar i medulla och pons som jobbar ihop Nucleus Solitarius, Nuleus Ambiguus, Retikulära formationen m.fl Pre-Bötzinger komplex – rytmgenerator Känner av CO2 i kemoreceptorer bl.a i carotis (n. Glossofaryngeus) Andningscentra påverkas av en mängd farmaka – opoider, sedativa

33 Hjärnstammen – Pons=bron Ungefär i nivå med 4e ventrikeln Som en ”låda på magen” för ”kycklingen” Ca 2,5cm lång Mitthjärnan rostralt Medulla caudalt CN 5-8 (Rule of 4s) Långa banor Retikulärt system Koppling till lillhjärnan M.m CC

34 Pons tegmentum (golvet – ventralt om 4e ventrikeln) RAS (ret. activating system) Skador här kan ge medvetslöshet Respiratoriska center Kranialnervskärnor 5-8

35

36

37 Pons basis (stora buktande framtill) En sorts relästation mellan cortex och lillhjärnan Långa banor Kranialnerver

38 Pontin myelinolys

39 Mitthjärnan= mesencefalon Var är vi? ”Halsduken” kring kycklingens hals (akveducten) 2cm lång CC

40 Var är vi?

41 Mitthjärnan Var är vi?

42 Akveduktens läge avgör namnen på de olika delarna av mitthjärnan!

43 Tectum Tegmentum Basis Basis (Skänklarna inkl crus cerebri) (lite förvirrande terminologi) Tätt packade långa banor Tegmentum Långa banor Kärnor Tectum = fyrhögsplattan Superior och inferior colliculi (syn, hörsel – rörelser)

44 Tectum (=taket) Fyrhögarna – superior och inferior colliculi Viktiga omkopplingsstationer för syn och hörsel! (colliculus = kulle på latin) Rikta en rörelse mot omvärlden! Varje del av tectum är som en karta av omvärlden Skapar en rörelse mot det bestämda målet Hos torsk är den jättestor!

45 Tectum (=taket) Superior colliculus Yttre och inre sensoriska lager som tar emot afferens från retina (via yttre knäkroppen i thalamus) Efferens till bl.a ögonmotorik och tectospinala banan (huvudrörelser) Inferior collliculus Ungefär samma fast för hörseln Rörelse mot ljud! Startle-respons (>80 decibel) skydd för nacken

46 Tegmentum (=golvet) Periaqueductal grey (PAG) CN 3 och 4 Delar av CN 5 Nucleus ruber Substantia nigra - dopamin Dorsalt Ventralt

47 PAG Smärtmodifiering -stimulering leder till frisläppning av enkefaliner i dorsala horn i ryggmärgen. Stimulerar my- receptorer - smärtstillande Vakenhet -Skada på PAG kan leda till medvetslöshet

48 Skänklarna Corticobulbära banor Corticospinal Övre lillhjärneskänklar Medial lemniscus

49 Lillhjärnan=cerebellum Bakom 4e ventrikeln ”Kycklingens ryggsäck” Stor som en citron 10% av hjärnans volym Minst 50% av hjärnans celler! Kraftig veckad – yta lika stor som storhjärnans Ytterst ett lager cortex Innanför vitsubstans Innanför ”djupa kärnor”

50 Funktion? Balans Samordna muskelgrupper till en ändamålsenlig rörelse Lagra inövade rörelseprogram (Sitter i lillhjärnan snarare än ”sitter i ryggmärgen”) Traditionellt ansedd som ”motorisk” funktion men troligen också stor betydelse för kognition, känslor, minne m.m

51

52 CC

53

54 Olika strukturella indelningar… CC

55

56 3 delar - funktionsrelaterade Floculinodular= vestibulocerebelli Intermediärdel (vermis, paravermis)= spinocerebellum Ytterdelar = cerebrocerebellum ”Utvikt”

57

58 CC Kommunicerar med hjärnstammen via skänklar (peduncles)

59 (40 x mer afferenta nervtrådar än efferenta) Interna modellen? Kommunikation via skänklarna Spegelexperimentet!

60 Sjukdom i lillhjärnan? Känslig för substanser Typexempel på när lillhjärnan inte funkar Balansnedsättning Sluddrigt tal Dubbelseende? Yrsel Orsak etylpåverkan lillhjärnan? Påverkan energimolekyler på cellnivå – adenosin, NO? Kan förgiftas av droger, kvicksilver, mangan, bensen m.m Ärftliga sjukdomar som ger s.k ataxier. Hjärntumörer Biverkningar av fenytoin (t.ex ProEpanutin), litium

61 Rast


Ladda ner ppt "Välkomna! Dag 2 Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad Neuroanatomi Magnus Johnsson Kl 10-10.45 Hjärnstammen Kranialnerver Lillhjärnan."

Liknande presentationer


Google-annonser