Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Varför arbetar vi med barns sociala lärande? Siggi Olafsson, Utvecklingsledare Elevhälsan Center för Skolutveckling Utbildningsförvaltningen Göteborgs.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Varför arbetar vi med barns sociala lärande? Siggi Olafsson, Utvecklingsledare Elevhälsan Center för Skolutveckling Utbildningsförvaltningen Göteborgs."— Presentationens avskrift:

1 Varför arbetar vi med barns sociala lärande? Siggi Olafsson, Utvecklingsledare Elevhälsan Center för Skolutveckling Utbildningsförvaltningen Göteborgs Stad

2 SEL Socialt och Emotionellt Lärande (SEL) är ett samlingsnamn för olika pedagogiska insatser/läromedel, där sociala och känslomässiga färdigheter övas.

3 Vi har uppdraget! 3 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Utöver förskolans nationella mål har både WHO och EU rekommenderat skolor att utveckla elevernas sociala och emotionella färdigheter eftersom en av skolans huvuduppgifter är att fostra våra barn och unga socialt

4 För att hantera olika typer av förändringar i livet, behöver barns motståndskraft (resiliens) stärkas. Att öka barns förmåga att hantera svårigheter utan att de slås ned, kan vara avgörande för deras psykiska hälsa. De tankar som ligger till grund för SEL är kognitiva utvecklingsteorier och social inlärningsteori. Att arbeta med SEL innebär att specifika färdigheter lärs ut, t.ex. empati eller att hantera problem. Regelbunden SEL undervisning främjar psykiskt välmående och förebygger både internaliserade (t.ex. nedstämdhet) och externaliserade (t.ex. aggressivitet) problem. Förskolans arbete kan mao stärka elevers resiliens. Att stärka barns motståndskraft

5 Vad är resiliens? 5 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Termen har kommit att användas om 1.att komma tillbaka från kris eller utmattning 2.att uthärda och klara av svårigheter 3.att utvecklas under svåra förhållanden och ökad få styrka av de sätt man använt för att hantera påfrestningarna 4. att bevara god psykosocial funktion trots upplevd risk att bli utsatt för påfrestningar. Insidan ut Filmen utspelar sig i huvudet på en ung flicka vid namn Riley Anderson, där fem känslor – glädje, ilska, avsky, fruktan och sorg – försöker vägleda henne genom livet.

6 Vad påverkar resiliens? 6 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Egenskaper hos individen är sådana som god självkänsla, positivt sätt att reagera emotionellt, ljus syn på tillvaron. Egenskaper hos närmaste omvärlden är sådana som goda relationer och kontakter inom familjen, anknytning. Egenskaper i den vidare omvärlden är sådana som tillgång till föreningsliv och stöd av vänner och arbetskamrater Relaterade ord: adaptationsperspektivet, coping, reframing, salutogenes, självförmåga.

7 Hur pedagogen i sig själv, kan stärka barns resiliens! 7 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Det sammanhang elever befinner sig i är av vikt för deras utveckling av resiliens. Ex klarar eleverna av skolarbetet så stärks deras resiliens. Den enskilde pedagogen har en avgörande betydelse för elevernas utveckling. (Hattie, 2009; Ogden, 2005; Skolverket, 2009). Lärares förhållningssätt och ledarskap är något som ibland ses som egenskaper som lärare har eller inte har. Det är synd, dessa attityder och färdigheter går att påverka. (Kimber, et al., 2013). Lärares egna resiliens stärks genom insatser som stärker dem i deras yrkesroll och det i sin tur gynnar eleverna.

8 Studier 8 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN I nuläget finns många studier som visar att det går att förebygga psykisk ohälsa genom att lära ut sociala och emotionella färdigheter. Durlak och kollegor publicerade 2011 en meta analys som omfattade 213 skolbaserade universella SEL insatser. I analysen behandlades studier med sammanlagt elever från förskola till gymnasium där antingen skolpersonal eller annan personal eller en blandning av båda undervisade i SEL. Då pedagoger skötte undervisningen var utfallet positiv på alla sex kriterier medan det inte var lika bra då andra skötte undervisningen.

9 SEL meta analys - resultat 9 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Jämfört med barn/elever som inte har haft SEL undervisning, hittas signifikanta förbättringar som kvarstår över tid 1.Social and emotional skills 2.Attitudes about themselves, others, and school 3.Social and classroom behavior 4.Conduct problems such as classroom misbehavior and aggression 5.Emotional distress such as stress and depression 6.Achievement test scores and school grades, including an 11-percentile-point gain in academic achievement (SEL Research Group/ CASEL Update, July 2010)

10 SAFE 10 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Det finns i dag bra kunskap om hur man på bästa sätt kan bedriva SEL. Rekommendationen är att man använder SAFE modell (Durlak, et al., 2011). SAFE är en akronym för att: Steg för steg träna färdigheter (åldersadekvata exempel och övningar med stigande svårighetsgrad) Aktivt lärande (eleverna rollspelar och använder sig av gruppen) Fokusera tillräckligt lång tid på att utveckla färdigheter (övar under tillräckligt lång tid) Explicita läromål (eleverna vet vad de förväntas lära sig)

11 Vilka färdigheter övas i SEL? Självkännedom Empati Självkontroll Motivation Social kompetens

12 Hur fungerar människan? Tre relevanta teoretiska perspektiv –Neuropsykologi –Affektteori –Socialinlärningsteori 12 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN

13 Teorier… 13 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Social inlärningsteori (Bandura, 1977). Människor lär sig av varandra genom observation och imitation. Människan blir mer motiverad att lära sig om det hon lär sig blir positivt förstärkt. Kognitiva utvecklingsteorier. Under skolåren utvecklas barns sätt att tänka. Det är viktigt att de aktiviteter som erbjuds är åldersadekvata (Piaget, 1972). Vidare påverkas elevens tänkande av det sociala samspelet med andra elever (Vygotsky, 1978). Utvecklingen av de sociala och emotionella färdigheterna stärks då man använder sig av det sociala samspelet i elevgruppen. Kognitiva beteendetekniker. Människor lär sig olika saker på olika sätt. Ibland räcker det med att förstå. För nya sätt att samspela med andra så räcker det inte med att förstå, man måste också öva tillräckligt mycket tills det nya beteendet finns som en naturlig del av ens repertoar. Detta innebär att det sociala och emotionella lärandet till stor del sker genom övning.

14 Amygdala Amygdala utgör en del av det limbiska systemet och har en funktion vid såväl fruktan som njutning. Information från yttervärlden - syn- och hörselintryck - kopplas i thalamus om till olika områden av hjärnbarken. Gäller informationen yttre hot kopplas informationen vidare till amygdala där allvaret i hotet bedöms. Information når amygdala även via en kortare, snabbare bana.

15 Möjliga Försvarsreaktioner Orörlighet –Passiv, tyst, stilla, blicken tom/sänkt … Flykt –Går iväg, ”det var inte jag”, panik, skruvar på sig… Försvar –Aggressiv, ”det är ditt fel”, aktiv, markerar sig fysiskt…

16 Lugna ned sig tekniker Olika sätt att lugna ner sig på… –Självprat (Peptalk) –Andas (Fokusering) –Gå undan (Låta tiden gå) –Omformulera positivt (Tankestyrning) –Fler sätt… Stopp Slappna av Tänk högt Berätta om det

17 Affekter (Grundkänslor) Alla affekter skapar en viss typ av handlingsberedskap. Alla affekter är impulser till handlingar. Du kommunicerar direkt vad du känner Du är ärlig i din känslokommunikation Ditt verbala budskap drunknar om din affekt visar något annat….

18 Affektsmitta Affekter smittar - vi känner av varandras känslor. Det gör vi genom såkallade spegelcellsfunktioner Vi speglar varandras muskelspänningar och smittas av den andres känslor. Att undvika smitta kan vara svårt. Men viktigt för att inte trappa upp problemet. Det underlättar om den som ska problemlösa, för sig med dämpade känslouttryck.

19 Basala Affekter (Grundkänslor) Negativa affekter Ilska Raseri Avsky Avsmak Rädsla Skräck Ledsnad Förtvivlan Skam Förödmjukelse Positiva affekter Välbehag Glädje Intresse Iver Neutral affekter Förvåning Överraskning

20 Individens inre processer Individens beteende Miljön omkring individen Preferenser Intelligenser Tankar Känslor Temperament Handlingar Ansiktsutryck Verbala utryck Andra individer Kultur Social kontext Reciprok determinism Social inlärningsteori

21 Självstyrning Med självstyrning menas förmågan, det egna bestämmandet över vad man ska tänka, känna, vilja och göra, individuellt eller som grupp –Självobservation – Vi tittar på oss själva, vårt beteende och håller ögonen på det. –Bedömning – Vi jämför det vi ser med en norm eller standard eller någon annan. –Självrespons – Om du gör bra ifrån dig i jämförelse med dina standarder, kommer du att ge dig själv beröm, annars straffar du dig själv. Beröm och straff kan vara att göra/inte göra något eller känslor av stolthet eller skam. Självuppfattningen är betydelsefull här, det som kallas för självförtroende. Om man under åren och uppväxten har fått en hel del beröm och har man presterat väl, kommer man att få en positiv självuppfattning. Banduras råd och rekommendationer –Känn dig själv. –Ha inte så höga standarder. –Använd dig av självberöm i stället för självstraff (positivt självprat). Self-Regulation

22 H KT Inre processer Tankar Handlingar Känslor Handlingar, tankar och känslor påverkar varandra

23 Hur går det till? SEL

24 Empati Empati är förmågan att leva sig in i hur en annan människa känner sig och använda denna förståelse i mötet med andra. –Uppmärksamma –Tolka –Förstå –Handla gott utifrån den empatiska förståelsen Empatin öppnar upp för medkänsla, lyssnande och att se saker ur olika perspektiv.

25 Empatiskt bemötande Lyssna på den andre, med inlevelse Intresserad, ställ frågor om det den säger Bekräfta, med dina ord, hur du förstår den andre Vilja göra gott, visa att du vill den andre väl i handling.

26 Att förstå ett problem Signaler, Information, Frågor, Att förstå –Att beskriva problemet neutralt… Alla parters perspektiv, behov Lösningar –Brainstorming, Tänka högt, Möjligheter, Många förslag Värdera en lösning –Är det bra för mig? Är det bra för de andra? Vad kan hända? Pröva en lösning –Fungerar det? Använda en annan lösning…

27 Vad är problemet? Vilka lösningar finns det? Pröva en lösning Förstå problemet Beskriv problemet neutralt Tänk på lösningar, många… Är det bra för mig? Är det bra för de andra? Vad kan hända? Pröva en lösning Blev det som ni tänkte? Är alla nöjda? Ev pröva en annan lösning…

28 Boktipset… 28 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Färdigheter för livet : socialt och emotionellt lärande Boken Färdigheter för livet - socialt och emotionellt lärande tar upp de grundläggande färdigheter som barn behöver för att kunna förhålla sig till sig själva och andra omkring dem. Boken vänder sig främst till pedagoger inom förskolan. Den kan också läsas av föräldrar som vill stötta sitt barns sociala och emotionella utveckling. Om författaren Lars Löwenborg, leg. psykolog, psykoterapeut, föreläsare och författare har bland annat arbetat som lärare och psykolog i förskola och skola. Färdigheter för livet är hans fjärde bok.

29 Därför! Barns motståndskraft (resiliens) kan stärkas, kan vara avgörande för deras psykiska hälsa. Strukturerat och regelbundet arbete med SEL främjar psykiskt välmående och förebygger både internaliserade (t.ex. nedstämdhet) och externaliserade (t.ex. aggressivitet) problem. OBS! Pedagoger som arbetar med SEL, utvecklas i samma riktning.

30 Tack för er uppmärksamhet! God resiliensutveckling önskar jag er...

31 Referenser Bandura, A. (1977). Social learning theory. Englewood Cliffs, NJ: Prentice Hall. Department for Children (2007). Social and emotional aspects of learning for secondary schools. Nottingham: DCSF Publications. Durlak, J., Weissberg, R., Dymnicki, A., Taylor, R., & Schellinger, K. (2011). The impact of enhancing students' social and emotional learning: a meta-analysis of school-based universal interventions. Child Development, 82(1), Furlong, A., & Cartmel, F. (2007). Young people and social change - new perspectives. Croydon: Open University Press. Giddens, A. (2007). Modernitet och självidentitet. Göteborg: Daidalos AB. Hattie, J. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta- analyses relating to achievement. London, New York: Routledge. Kimber, B., Sandell, R., & Bremberg, S. (2008). Social and emotional training in Swedish schools for the promotion of mental health: an effectiveness study of 5 years of intervention. Health Education Research, 23, Kimber, B., Skoog, T., & Sandell, R. (2013). Teacher change and development during training in social and emotional learning programs in Sweden. The International Journal of Emotional Education, 5(1), Ogden, T. (2005). Skolans mål och möjligheter: Statens Folkhälsoinstitutet. Piaget, J. (1972). Intellectual evolution from adolescence to adulthood. Human Development, 15, Sandell, R., & Kimber, B. (Accepterad). Heterogeity of responses to a universal prevention program. Journal of Primary Prevention. Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsverket om betydelsen av olika faktorer Serie Kunskapsöversikt: Skolverket. WHO (2003). Skills for Health: Skills-based education including life skills. An important component of a child-friendly/health-promoting school. Geneva: World Health Organization. Vygotsky, L. (1978). Mind in society. Cambridge MA: Harvard University Press.

32 Self-Regulation - Ref 32 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Self-regulation is the ability to control and manage emotions, thoughts, and behaviors (Barkley, 2004; McClelland, Ponitz, Messersmith, & Tominey, 2010). Clearly, self-regulation and social emotional competence are overlapping constructs. Self-regulation is a key to school readiness that supports children’s ability to be successful across multiple domains, from academic to social situations (Raver, 2003). Self-regulation allows children’s behavior to be mindful, intentional, and thoughtful (Bodrova & Leong, 2005). The set of competencies that make up self-regulation include the ability to delay gratification, control impulses, pay attention, and stay on task (Han & Kemple, 2006; Kostelnik, Whiren, Soderman, Stein, & Gregory, 2002; Raver, 2003). Self-regulation can be taught in preschool classrooms, and instruction in self-regulation can benefit all children, not just “problem” children (Bodrova & Leong, 2005).


Ladda ner ppt "Varför arbetar vi med barns sociala lärande? Siggi Olafsson, Utvecklingsledare Elevhälsan Center för Skolutveckling Utbildningsförvaltningen Göteborgs."

Liknande presentationer


Google-annonser