Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

STRATEGIER FÖR LÄSFÖRSTÅELSE - Så blir du en expertläsare Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "STRATEGIER FÖR LÄSFÖRSTÅELSE - Så blir du en expertläsare Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping."— Presentationens avskrift:

1 STRATEGIER FÖR LÄSFÖRSTÅELSE - Så blir du en expertläsare Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

2 SPÅGUMMAN Strategin spågumman Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

3 Spågumman -Förutspår vad som ska hända i texten genom att titta på: -Bilder -Titel -Baksidestext -Genre (typ av text) -Bilder: Kristina Grundström för -En läsande klass Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

4 Spågumman förutspår -Strategi som används före läsningen, under läsningen och efter läsningen. Vad tror du att texten kommer att handla om? Vad tror du kommer att hända härnäst? Vad tror du kommer att hända sedan? Bild: Kristina Grundström

5 Använd spågumman och förutspå vad novellen handlar om Vad får du för tankar av rubriken? Vad får du för tankar av bilden? Vad får du för tankar av bildtexten? Vad vet du om genren (texttypen novell)? Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

6 Under läsningen ◦ Läs de första tre styckena, till och med ”Hans ansikte hade varit vått av tårar och skenet av gatlyktan utanför bilfönstret kunde jag urskilja en flammande rodnad tvärs över hans kind, efter ett slag” ◦ Vad händer härnäst? Varför tror du det? ◦ Läs vidare, ytterligare tre stycken till och med ” Det är något man kör förbi och aldrig stannar i”. ◦ Vad händer härnäst? Varför tror du det? Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

7 Efter läsningen ◦ Läs hela novellen. ◦ Hur slutade den? ◦ Vad tror du händer sedan? Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

8 Bild: Kristina Grundström

9 Skämmerskans dotter Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

10 Skämmerskans dotter Använd strategin spågumman och förutspå vad boken kommer att handla om. ◦ Vad säger titeln? ◦ Hur ser omslaget ut? ◦ Vem är författare? ◦ Vad säger baksidestexten? Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

11 Skämmerskans dotter ◦ Strängt taget var det väl inte Cillas fel att jag blev biten i armen av en drake. ◦ Vad händer sedan tror du? Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

12 AVSTÄMNING ◦ Stämmer det som du tidigare förutspådde? ◦ Vad har hänt hittills? Vem handlar det om? Var någonstans utspelar sig berättelsen ? ◦ Vad händer härnäst tror du? ◦ Varför tror du det? Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

13 THIEVES – att vara informationstjuv ◦ Title ◦ Headings ◦ Introduction ◦ Every first sentence ◦ Visuals and vocabulary ◦ End of chapter questions ◦ Summary Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

14 Reflektera över strategin Hur går strategin till? Hur gjorde du? Hur gick det? Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

15 Spågumman och Skämmerskans dotter ◦ Läs fram till och med första stycken på sidan 18 ” Och så skred jag ut i regnvädret, utan att se mig om” Vad händer sedan? Diskutera i gruppen. Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

16 Vem vågar se en skämmerska i ögonen? ◦ Läs tillsammans till och med sidan 20. Dina har ärvt sin mors gåva att kunna se alla handlingar som en människa skäms för om hon ser dem i ögonen. Fundera över: -Hur skulle det vara att ha den gåvan? -Hur skulle det vara att ha en kompis eller familjemedlem som har den gåvan? -Dinas mamma säger: ”Den som kan se en skämmerska öppet i ögonen är en alldeles särskild människa och den bästa vän du någonsin kommer att få”. Känner du någon som skulle kunna se dig i ögonen om du vore en skämmerska? Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

17 REPORTERN Strategin reportern Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

18 Reportern -Texten gör dig nyfiken som en reporter. -Du ställer frågor till texten: -”Varför är flickan så arg?” -”Vem retade draken?” Bild: Kristina Grundström

19 Reportern Reportern ställer frågor på tre nivåer om texten: 1. På raden – besvaras med information som står direkt uttalad i texten 2. Mellan raderna – kräver att läsaren kan hitta svaren på olika ställen i texten och dra egna slutsatser, det kallas att göra inferenser 3. Bortom raderna – läsaren använder sina tidigare kunskaper och erfarenheter, gör textkopplingar ◦ Bild: Kristina Grundström Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

20 Frågor på olika nivåer Frågor på ytan -Svaret finns direkt i texten Frågor under ytan -Läsaren får svaret genom att dra egna slutsatser och genom att läsa mellan raderna Frågor på botten - Vad säger texten dig, vad vill författaren säga Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

21 Att läsa mellan raderna - Du måste äta upp din mat. -Jag vill inte. -Ät nu. Jag ska bara hämta posten. När Anita kommer tillbaka är fatet tomt. Sotis slickar sig om munnen. 1.Vem är det som inte vill äta sin mat? 2.Vem är Anita? 3.Vad är klockan? 4.Vem är Sotis? 5.Hur ser Sotis ut? 6.Varför slickar sig Sotis om munnen? Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

22 Mannen från Dunark ◦ Använd strategin Spågumman och förutspå vad kapitlet kommer att handla om. ◦ Läs tillsammans kapitlet Mannen från Dunark, sidorna 21 – 27. ◦ Använd strategin Reportern och ställ frågor till kapitlet. Ställ frågor på olika nivåer i texten. Både på raden (ytan), mellan raderna (under ytan) och bortom raderna (på botten). Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

23 Ställ frågor till kapitlet Drakan (28 – 34) Frågor på ytan -Svaret finns direkt i texten Frågor under ytan -Läsaren får svaret genom att dra egna slutsatser och genom att läsa mellan raderna Frågor på botten - Vad säger texten dig, vad vill författaren säga Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

24 På ytan ◦ Vad ska Dinas mamma göra? ◦ Vad heter Dinas bror? ◦ Vem är han mest lik? ◦ Hur gammal är han? ◦ Vad hette Dinas syster? ◦ Frös de i huset? ◦ Hur såg Dinas hår ut? ◦ Vem är Best? ◦ Varifrån kom mannen? Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

25 Under ytan ◦ Hur mår Davin när mamma är borta och han är äldst i huset? ◦ Varför var mamma inte hemma på morgonen? ◦ Varför blev modern spänd som en fjäder när hon läste pergamentet? ◦ Varför bröt modern sigillet på pergamentpapperet? ◦ Hur klarade sig barnen utan sin mor? Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

26 På botten ◦ Har du blivit lämnad ensam vid så tidig ålder? ◦ Hur skulle du känna om din syster var skämmerska? ◦ Känner du igen dig i oron som de kände? ◦ Har du behövt hjälp av en skämmerska någon gång? Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

27 Sittingdown-drama ◦ Skriv frågor till karaktärerna i boken. Försök att ställa frågor på olika nivåer och ställ frågor som du verkligen vill ha svar på. ◦ Dina ◦ Drakan ◦ Mor ◦ Davin ◦ Mellin ◦ Cilla Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

28 Reflektera över strategin Hur går strategin till? Hur gjorde du? Hur gick det? Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

29 DETEKTIVEN -Strategin att reda ut oklarheter i texten Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

30 Detektiven Detektiven reder ut oklarheter, nya ord och uttryck. Strategin används under läsningen Bild: Kristina Grundström för En läsande klass

31 Detektiven Läser om ordet. Läser om meningen. Läser om stycket för att få ordet i ett sammanhang. Funderar på om ordet liknar ett ord på svenska eller ett annat språk som läsaren redan kan. Funderar på om ordet är sammansatt av flera ord. Funderar på vad det är för sorts ord (substantiv, adjektiv, verb) Använder sina förkunskaper i ämnet. Slår upp ordet eller frågar någon vad det kan betyda. Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

32 Detektiven tar reda på vad orden betyder på sidorna s. 35 Sandbank Kanal s.36 Sporrade vittrande Schaktet Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

33 Repetera strategier ◦ 1. Vilka strategier har vi använt hittills? ◦ 2. Vad innebär dessa strategier? ◦ 3. Använd dessa och läs artikeln i Enköpings- Posten. Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

34 Använd detektiven för att reda ut oklarheter på de sidor du läser ( antingen i Skämmerskans dotter eller i Catching fire-recensionen) Anteckna minst tio ord som är nya eller okända för dig. Ta reda på vad orden betyder genom att läsa om stycket, försöka förstå av sammanhanget, prata med en kompis eller slå upp orden i en ordlista. Skriv också förklaringen till orden i ditt skrivhäfte. Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

35 Använd detektiven på kapitel 1 i Nya Teknikboken Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

36 Reflektera över strategin Hur går strategin till? Hur gjorde du? Hur gick det? Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

37 KONSTNÄREN Att skapa inre bilder, att uttrycka känslor och tankar om texten Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

38 Konstnären -Använder sina sinnen -Lever sig in i texten -Skapar inre bilder -Bild: Kristina Grundström för En läsande klass

39 KONSTNÄREN 1. Läs sidorna 83 till 90 i Skämmerskans dotter 2. Beskriv i ord och bild - hur det ser ut -hur det luktar -hur det smakar -hur det låter -hur det känns 3. Tänk dig att du är draken. Berätta vad du upplever och hur det känns. Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

40 Inre bilder - elevexempel ◦ Det är väldigt mörkt men man ser lite i månljuset. Man ser det kalla betonggolvet som är lite fuktigt i daggen från morgonen som borgens egen andedräkt. ◦ Lukterna är starka men den fräna lukten av spya fräter sig in i näsborrarna och vill få sig själv att spy. Svetten från Nico drar sig genom cellen och sätter sig på väggarna och smetar sig in i spylukten som får en att vilja springa iväg och inte stanna en minut in i cellen. ◦ Smaken av urin blandat med spya och svett. Den är fuktig och torr på samman gång och riktigt salt. Det låter ganska mycket i cellen av Nicos långa andetag, droppandet från vattnet som rinner långsamt från väggarna. Det känns som en snigel som man häller salt på, krävande, trångt och fångat… Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

41 Fler exempel ◦ Fängelsehålan. Det är mörkt. Kylan forsar in genom en liten glugg. Det finns bara en liten brits. Det ojämna stengolvet gör ont mot fötterna. Det stinker surt av spyan som blandat sig med halmen på golvet. Man får smak av sig själv. ◦ På nätterna kan man höra små pip och krafsande. Man får tvinga sig till sömns av utmattning. Gråa stenar bildar väggar, tak och golv. Ett kvadratiskt rum med britsen tvärtemot ett järngaller. ◦ Det är mörkt och kallt i drakburen. Man ser svarta stora skuggor från drakarna. Det luktar gammalt och unkte. Det luktar som Drakan. Det låter från drakarna, rytande och det dunsar när de sätter ner fötterna på de kalla plattorna. Det är nervöst och det känns läskigt. Det smakar drakblod, tjockt och mörkt blod. ◦ Det luktar unket. Det smakar blod. Det låter stilla. Det känns mörkt och kallt och stilla. Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

42 Ännu fler exempel ◦ … Det smakade spya och en svag blodsmak i munnen. ◦ Man hörde hur vakterna spelade spel längre bort i den långa gången. De skrattade och ibland hörde man vinden och hur fotsteg kom närmre. Det känns fuktigt, läskigt, hemskt och kallt. ◦ Nicodemus sitter fängslad i sin cell och jag fick en bild av att han ligger i mörkret så att man bara ser en liten gestalt som ligger i hörnet. Jag tänker mig blod, spya och smuts på golvet. ◦ Jag tror att fängelsehålan är ganska liten och mörk. Och att det är en liten gallerdörr och att det är stenväggar. Och stenväggarna är smutsiga och gamla med en massa mossa på. Och så finns det en stenupphöjning som man kan sova på. Det sitter även en oljelampa på väggen. Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

43 Och ännu fler… Det luktar källare, fuktigt. En liten snutt av järn också, smaken är nästan detsamma. Man hör små vattendroppar droppa ner ifrån celltaket. Det känns kallt och rått. Jag ser drakgården som en bakgård på ett hus. Gräset är dränkt i vattnet så det har förstörts och gräset ser ut att vara dåligt skött. Runt gården så går ett gammaldags stängsel som ser ut som krogliga spjut som kommer från marken. Det smakar som en bitter smak av svett och smuts. Jag hör fåglar som kvittrar, löv som blåser runt och något som slits isär av drakar. Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

44 Exempel, exempel… ◦ Nico sitter lutat mot väggen helt avslappnad i kroppen och vilar ögonen. Slapp som en trasdocka och han är för svag för att kunna sätta sig rakt. Månskenet silar svagt genom det lilla fönstret och lyser på Nico så att man ser hans ansikte och överkropp. ◦ Jag hör bara Nicos andetag och mina egna tankar som surrar runt i huvudet. ◦ Dinas hår är mellanlångt, svart och stripigt. Doften att ruttet från drakarna har fastnat i hennes hår. Det låter som man drar fingrarna genom sanden när Melussina borstar igenom Dinas svarta hår med sin milda fingrar. Dinas hår känns stripigt och ovårdat, som torrt gräs. Det är ovanligt slitet längst ner i topparna. ◦ Drakgården är omringad med kalla och mossiga stenar. Det luktar nog drake, döda djur. Stenarna är fuktiga och smakar som blöta stenar, drakarna är inte så goda att smaka. I drakgården hör man drakar snarka och röra sig lätt. Väggarna är kalla och fuktiga. yh Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

45 Reflektera över strategin Hur går strategin till? Hur gjorde du? Hur gick det? Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

46 REPETERA STRATEGIER ◦ Vilken/vilka strategier använder du innan du läser? ◦ Vilken/vilka strategier använder du medan du läser? ◦ Vilken/vilka strategier använder du efter att du har läst artikeln? Titta på artikeln ”Inga lärare varslas nu” och avgör vilka strategier ni ska använda för att förstå texten på bästa sätt. Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

47 COWBOY-JIM Strategin att sammanfatta Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

48 Cowboyen Cowboyen sammanfattar det viktigaste i texten. Denna strategi används både under och efter läsningen och är extra viktig vid läsning för att lära. Olika grafiska modeller kan med fördel användas för att sammanfatta både skönlitterära texter och faktatexter. Bild: Kristina Grundström för En läsande klass Ch

49 Sammanfatta skönlitteratur ◦ Vem handlar det om? ◦ Var utspelar det sig? ◦ När utspelar det sig? ◦ Vad händer? ◦ Varför händer det? ◦ Hur löser det sig? ◦ Hur avslutas det? Diskutera i grupp. Välj ut tre viktiga händelser i boken som berättelsen inte skulle klara sig utan. Rita dem i serierutorna. Vad är bokens budskap? Diskutera. Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

50 Sammanfatta i bilder Sagan om ringen - tolkad av Henrik Lange Ur 80 romaner för dig som har bråttom Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

51 STRATEGIN – Att sammanfatta ◦ vx7auiYug vx7auiYug ◦ Du kan också dela upp berättelsen i början, mitten och slut när du ska sammanfatta. Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

52 Sammanfatta faktatext Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

53 LÄSPLANERING 7A ◦ Torsdag 6/2 fortsätta att läsa, jobba med konstnären, skapa inre bilder. Fredag 7/2 lästid Måndag 10/2 Du ska ha läst minst till sidan 113 Strategin sammanfatta, cowboyen, diskutera i grupp Onsdag 12/2 Sammanfatta faktatext, fortsätta att läsa Torsdag 13/2 Sammanfatta där du är, både i Skämmerskans dotter och dín egen bok Fredag 14/2 lästid Onsdag 26/2 hela boken utläst, skriva reflekterande text Fredag 28/2 lämna in reflekterande text ◦ Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

54 LÄSPLANERING 7C V. 9 Onsdag 26/2 Hela boken utläst, jobba med bokreflektion Fredag 28/2 Lämna in reflektion V. 7 Tisdag 11/2 Strategin att sammanfatta, cowboyen Onsdag 12/2 Läsa vidare med hjälp av de olika strategierna. Torsdag 13/2 Lästid Fredag 14/2 Sammanfatta där du är just nu, både i Skämmerskans dotter och i din egen bok Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

55 Reflektera över strategin Hur går strategin till? Hur gjorde du? Hur gick det? Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

56 PEDAGOGISK PLANERING Lässtrategier och Skämmerskans dotter Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

57 Varför gör vi det här? Undervisningen i svenska ska ge dig förutsättningar att utveckla din förmåga att -Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften -Formulera dig och kommunicera i tal och skrift Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

58 Vad ska du få undervisning om? Centralt innehåll Läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. Berättande texter och sakprosa: Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Språkbruk: Språkbruk i Sverige och Norden. Olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken. Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

59 Vad ska du lära dig? Kunskapskrav för betyget E Du kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar du grundläggande läsförståelse. Dessutom kan du utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

60 Vad ska du lära dig? Kunskapskrav för betyget C Du kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar du god läsförståelse. Dessutom kan du utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

61 Vad ska du lära dig? Kunskapskrav för betyget A Du kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar du mycket god läsförståelse. Dessutom kan du utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping

62 Hur ska vi jobba? Och hur visar du vad du har lärt dig? ◦ Vi kommer att gå igenom fem olika lässtrategier på lektionerna och träna på dem genom att använda dem när vi läser olika slags texter. ◦ Vi kommer att tillsammans läsa romanen Skämmerskans dotter och träna på läsförståelse genom att tillämpa de olika lässtrategierna. ◦ Du visar vad du har lärt dig: genom att delta i diskussioner och uppgifter på lektionerna genom att skriva en reflekterande text i Boken-boken genom att förbereda frågor till och deltaga i ett boksamtal ◦ Du kommer också att göra en självskattning av din läsförståelse. Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping


Ladda ner ppt "STRATEGIER FÖR LÄSFÖRSTÅELSE - Så blir du en expertläsare Charlotta Hemlin, Bergvretenskolan, Enköping."

Liknande presentationer


Google-annonser