Måltal 2030. Besparingsscenarios- Prognos fram till 2030 - Följer normkrav.

En presentation över ämnet: "Måltal 2030. Besparingsscenarios- Prognos fram till 2030 - Följer normkrav."— Presentationens avskrift:

1 Måltal 2030

2 Besparingsscenarios- Prognos fram till 2030 - Följer normkrav

3 Besparingsscenarios- Prognos fram till 2030 - Tidigarelägger normkrav

4 Besparingsscenarios- Prognos fram till 2030 - Följer normkrav + 22 % besp i bef lok

5 Besparingsscenarios- Prognos fram till 2030 - Tidigarelägger normkrav + 15 % besp i bef lok

6 Miljarder kr Prognos fram till 2030

7 I grundalternativet har följande data ansetts som givna: Nuvarande yta är 1539 752 m 2 och avser sk strategiska byggnader (huvudsakligen sjukhus) Nuvarande specifik energiförbrukning är 212 kWh/m 2, år Måltalet är 137 kWh/m 2, år (hälften av 1997 års nivå), avser det förväntade beståndet 2030 BBR kravet är 130 kWh/m 2, år från 2011, 110 kWh/m 2, år från 2015 och 75 kWh/m 2, år från 2019 och avser exklusive verksamhetsel. Åtgärdsinvesteringar belastas med kalkylränta Prognos fram till 2030

8 I grundalternativet har följande förenklingar genomförts Besparingar är i relation till BBR-krav Besparingen av åtgärderna är beräknade tom år 2040 (vilket innebär att åtgärder som genomförts 2029 har en återstående livslängd) Samtliga kostnader är reala (dvs exlusive inflation) Åtgärdskostnaden på befintliga byggnader är exponensiell i för hållande till besparingen (av andra graden) Energiprisutvecklingen är linjär över tid dvs ökningen är lika stor i % varje år och avser enbart genomsnittspriset på vald energimix Beräknad besparingspotensial (exempelvis 22 %) för befintliga byggnader är jämt fördelad över perioden och jämt fördelad på kvarvarande fastighetsbestånd 2030. Prognos fram till 2030

9 Besparingen avser köpt energi, dvs åtgärder som innebär konvertering till lokalt producerad förnyelsebar energi ingår som en möjlig besparingsåtgärd. Merkostnader är extra kostnader av åtgärder för att nå respektive energinivå vid en given tidpunkt, utifrån dagens BBR krav. Exempelvis om vi planerar bygga ett,OE-hus 2021 är besparingen breäknad fån det förväntade normkravet 2021 men kostnaden är bedömd utifrån den merinvestering som krävs från det normgrav som gäller idag. Detta innebär i pratkiken en överskattning av kostnad eftersom merkostnaden minskar om normkraven ökar. Den totala investeringen blir ju dock densamma för det är samma åtgärder som skall utföras för att nå målet oavsett vad kravet normkravet är Investeringen för nyproduktion och ombyggnad är en schablon per kvadratmeter som är jämtfördelad över den tillkommande ytan respektive bedömda renoverade ytan. Prognos fram till 2030

10 Följande indata har används för grundalternativ YtutvecklingÖkning2% per år fram till 2015 2% per år mellan 2016 och 2020 1,5% per år mellan 2021 och 2030 Rivning0,5% per år fram till 2015 1% per år mellan 2016 och 2020 1% per år mellan 2021 och 2030 Energiprisökning2% per år fram till 2040 Energimix50% el, 45% fjv, 5% annat Verksamhetsel är 45 kWh/m 2,år fram till 2015 37 kWh/m 2,år mellan 2016 och 2020 30 kWh/m 2,år mellan 2021 och 2030 Specifik energiförbrukning för 0E-byggnad år 2019 är 40 kWh/m 2,år inkl verksamhetsel Prognos fram till 2030

11 Merkostnad för att erhålla Belok - 575 kr/m 2 Merkostnad för ett 0E-byggnad – 3000 kr/m 2 Åtgärdskostnad i befinliga byggnader = K*x 2 + L*x, där K=23975 & L=-280,75 (x=besparing i %) Kostnad för nyproduktion 201025 000 kr/m 2 Kostnad för renovering 201012 000 kr/m 2 Andel av bef bestånd som renoverats på 20 år = 66 % Real kalkylränta är 2% Avskrivningsperiod är 10 år (generellt installationer och bygg) Prognos fram till 2030

12 Prognos fram till 2030 – resultat scenario 1 (grundalternativ) Scenario 1: Om alla nya byggnader följer de idag kända framtida normkraven (BBR), blir specifik energiförbrukning 186 kWh/m 2,år inkl verksamhetsel. Målet uppfylls inte!

13 Prognos fram till 2030 – resultat scenario 2 (grundalternativ) Scenario 2: Om alla nya byggnader följer det av Västfastigheter uttalade policyn att följa Belok-krav fram till 2018 och därefter det sk 0E-byggnade, blir specifik energiförbrukning 167 kWh/m 2,år inkl verksamhetsel. Målet uppfylls inte! Merinvesteringen är ca 1,4 miljard och besparingen ca 1,8 miljarder

14 Prognos fram till 2030 – resultat scenario 3 (grundalternativ) Scenario 3: Om den specifika energianvändningen sänks med 15 % i befintligt fastighetsbestånd fram till 2030 och om alla nya byggnader följer det sk 0E- byggnade from 2011, klaras det uppsatta målet 2030. Merinvesteringen är ca 3,1 miljard och besparingen ca 3,3 miljarder

15 Prognos fram till 2030 – resultat scenario 4 (grundalternativ) Scenario 4: Om den specifika energianvändningen sänks med 22 % i befintligt fastighetsbestånd fram till 2030 och om alla nya byggnader följer Belok-kraven fram till 2018 och därefter kraven för 0E- byggnader, klaras det uppsatta målet 2030. Merinvesteringen är ca 3,1 miljard och besparingen ca 3,2 miljarder

16 Prognos fram till 2030 – Känslighetsanalys Ju större andel nyproduktion ju bättre ”lönsamhet” av investeringen. Ju tidigare med högre krav desto bättre. Vid en lägre energiprisökning minskar lönsamheten (men upphör inte) och vid en ökad energiprisutveckling ökar lönsamheten. Ju högre andel el i vald energimix ju större lönsamhet. Vid en lägre andel el i mixen än grundalternativet innebär en försämrad lönsamhet men dock fortsatt lönsamhet. Vid ökning av merkostnaden för åtgärder med ”1 st enhet”, sjunker lönsamheten med ”2 st enheter” För att nå energimålet med lönsamhet måste nyproducerade byggnader erhålla en betydligt lägre specifik energianvändning än de uttalade normkrav som Boverket och Energimyndigheten hittills presenterats.

17 Prognos fram till 2030 Sammanfattande resultat just nu Resultatet visar att det inte räcker att bygga normbyggnader från och med 2011. Det räcker inte heller att bygga 0E- byggnader från och med 2011. Det måste till åtgärder i den befintliga bebyggelsen också för att kunna nå målet. Besparingsbehovet i befinligt bestånd ligger mellan 15 och 22 % beroende på när vi sätter 0E-krav på nya byggnader. Merinvesteringen är ca 3,1 miljarder kr oavsett vilken strategi vi väljer för nyproduktionen enligt ovan. Investeringen är ingen kostnad utan genererar besparingar under perioden fram till 2040 som är större än investeringen !