Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Varför IUP Ökad måluppfyllelse Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Varför IUP Ökad måluppfyllelse Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms."— Presentationens avskrift:

1

2 Varför IUP Ökad måluppfyllelse Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms

3 Ur skolverkets studie om IUP Juni-07 En grundläggande förutsättning i ett mål- och resultatstyrt system är att berörda parter är väl förtrogna med de mål som ställts upp för verk- samheten. Utan goda målkunskaper är risken uppenbar att man famlar i blindo. Skolverket :Individuella utvecklingsplaner - en studie efter införandet av nya bestämmelser i det obligatoriska skolväsendet

4 Departementspromemoria Föräldrar och elever har rätt till en god och tydlig information om elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling samt om eventuellt behov av särskilt stöd eller andra insatser. En tydlig utvärdering och information är förutsättningar för att det ska bli möjligt att upptäcka kunskapsluckor och att ge eleven stöd.

5 Det som inte sades Ett av lärarens uppdrag är att informera eleven och föräldrar om elevens kunskapsutveckling. Skriftliga omdömen är inte ett nytt uppdrag utan ett förtydligande av informationsuppdraget. Skriftliga omdömen handlar om att lägga fokus mer på kunskapsutveckling och mindre på eleven som person. Skriftliga omdömen handlar om att skriva ner den bedömning som vi alltid bör ha gjort av elevernas kunskapsutveckling.

6 En process 1. Förstå kunskapssynen och synen på lärande i läroplanen 2. Tolka och konkretisera läroplan och kursplan till tydliga mål för elevernas lärande och utveckling 3. Kunna bedöma elevernas lärande både formativt och summativt Skapa ett gemensamt och sakligt språk runt mål och bedömning. Utveckla bedömningsverktyg för att underlätta arbete med utvecklingssamtal och IUP med skriftliga omdömen.

7 Allmänna råd Skolverkets allmänna råd är rekommendationer till stöd för hur skolans författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) kan tillämpas. Råden bör följas såvida skolan inte kan visa att den, fastän man handlar på andra sätt, ändå uppfyller kraven i bestämmelserna

8 Allmänna råd Ett allmänt råd utgår från en författning. Det anger hur man kan eller bör handla och syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och att främja en enhetlig rättstillämpning. Allmänna råd om: Likvärdig bedömning och betygssättning (2004) Åtgärdsprogram (2007) Individuella utvecklingsplaner med skriftiga omdömen (08)

9 Grundskoleförordningen Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i, (skriftligt omdöme) sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. (framåtsyftande del) (Mina kursiveringar)

10 Grundskoleförordningen Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt inom ramen för läroplanen, om rektorn beslutar det. Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid dokumenteras i utvecklingsplanen. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. (Mina kursiveringar)

11 Vad behöver utvecklas - skolans kunskapsuppdrag - kunskapssynen i styrdokumenten - formativ och summativ bedömning (betyg) - dokumentation - professionellt språk - information till elever och föräldrar - utvecklingssamtalet

12 Skolan och kunskapssynen 1842 Fakta Färdighet Lpo, Lpf-94 Förståelse Förtrogenhet F…..…. F……… 2000-talet Förhållningssätt Förmågor Fantasi F……….. F.………. F..……… F……….. Industri (Detaljstyrning) Kvantitet Information Kvalitet Problemlösning Kompetenser

13 EU:s åtta nyckelkompetenser Kommunikation på modersmålet Kommunikation på främmande språk Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens Digital kompetens Lära att lära Social och medborgerlig kompetens Initiativförmåga och företagaranda Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

14 En långsiktig process Det finns en ökande insikt om: - att ”processen tar tid och inte kan hoppas över” - skolledningens stora betydelse - ”inte utan min rektor” - vikten av att ”sätta igång och utveckla efterhand” och inte vänta på alla pusselbitar - vikten av att engagera alla nivåer i kommunen

15 En långsiktig process - att utveckla det gemensamma pedagogiska språket är nödvändigt - läromedlen måste styra mindre och kursplanerna mer - samtliga lärare måste omfatta kunskapssynen i kursplanerna - bedömningens betydelse även i lägre årskurser - elevers och föräldrars delaktighet - vikten av en god och systematisk dokumentation

16 Ur samtalsguiden från MSU Läroplanen: ”Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskaps- begrepp, om vad som är viktig kunskap idag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker.”

17 Rektors ansvar Utifrån sitt särskilda ansvar bör rektor ge skolans lärare förutsättningar att skapa ett gemensamt förhållningssätt till arbetet med den individuella utvecklingsplanen.

18 Skolans ansvar ha gemensamma rutiner och former för dokumentation av elevernas kunskapsutveckling och lärande, utveckla och använda ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen.

19 Lärarens ansvar Beskriva hur de nationella målen har konkretiserats i undervisningen. Informera elev och vårdnadshavare om vilka kunskaper och kunskapskvaliteter som ska bedömas.

20 Skriftliga omdömen De skriftliga omdömena bör utformas så att eleven och vårdnadshavaren får en tydlig information om elevens kunskaper i relation till de nationella målen och lyfta fram elevens utvecklingsmöjligheter i syfte att stimulera fortsatt lärande, ge en tydlig signal om eleven riskerar att inte nå de nationella mål som ska ha uppnåtts i slutet av det tredje, femte och nionde skolåret, utformas så att där inte förekommer känsliga uppgifter som kan tänkas omfattas av sekretess.

21 IUP Den individuella utvecklingsplanen ska vara ett stöd för elevens lärande. Den ska innehålla: omdömen om elevens kunskapsutveckling, en planering av hur skolan ska arbeta för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt i riktning mot de nationella målen vad eleven och vårdnadshavaren kan göra och ansvara för

22 IUP med skriftligt omdöme Att omdömen får vara betygsliknande innebär inte att de får bestå av betyg.

23 IUP med skriftligt omdöme Betygsliknande omdömen skiljer sig från betyg på ett flertal punkter. Betyg är en formaliserad och standardiserad information till elev och föräldrar i ett nationellt system. Nationella kursplaner anger mål och vilka kunskaper eleverna ska utveckla. Betygskriterierna beskriver och preciserar de kunskaps- kvaliteter som gäller för respektive betyg. Betygssättning är till sin karaktär summativ, d.v.s. en avslutad verksamhet värderas i efterhand. Betygssättning är myndighetsutövning med krav på dokumentation, insyn och likabehandling. Ur regeringens promemoria om IUP med skriftlig omdömen

24 IUP med skriftligt omdöme Elevens resultat beskrivs i förhållande till hur långt eleven nått på sin väg till målen enligt den lokala pedagogiska planeringen. Informationen bör vara formativ, d.v.s. läraren lyfter under pågående process fram elevens utvecklingsmöjligheter i syfte att stimulera till fortsatt lärande. Ur regeringens promemoria om IUP med skriftlig omdömen

25 Förutsättningar En förutsättning för att kunna stödja och stimulera elevens lärande är att känna till elevens kunskaper i förhållande till de nationella målen. I de skriftliga omdömena beskrivs elevens utveckling i relation till den lokala pedagogiska planeringen. Tydliga beskrivningar av elevens kunskaper är en utgångspunkt för utvecklingssamtalet där lärare, elev och vårdnadshavare gör en framåtsyftande planering för eleven.

26 Ur allmänna råd kommentarer Uppföljning och bedömningen av elevens lärande och utveckling förutsätter att de nationella mål som undervisningen har inriktats mot är tydliggjorda. Det kan vara svårt för elev och vårdnadshavare att se hur målen i läroplanen och kursplanerna hänger samman med undervisningen. Det är därför viktigt att information om målen i styrdokumenten också kan relateras till en beskrivning av hur undervisningen har genomförts för att konkretisera innebörden i de nationellt fastställda målen.

27 OBS! En lokal pedagogisk planering är inte detsamma som lokala kursplaner (Ett uppdrag som skolan aldrig haft)

28 Kända mål Målen måste vara kända för eleverna som även måste förstå vad de innebär i praktiken Detta är en förutsättning för att eleverna ska kunna utveckla sin metakognitiva förmåga Målen bör även vara kända för vårdnadshavare Detta är en förutsättning för att kunna skapa ett trepartssamtal om en elevs utveckling och lärande

29 Ur likvärdig bedömning och betygssättning För att elever och föräldrar ska kunna ha ett inflytande över vad undervisningen ska innehålla och hur undervisningen ska bedrivas, krävs att de har kännedom om hur uppdraget till skolan är formulerat. Det gäller både grundläggande värden och mål i läroplanen samt ett specifikt ämne (kursplan) (2004)

30 Att tänka på vid planering Texten Bedömningens inriktning sammanfattar vad bedömningen av eleverna ska grundas på. Bedömningens inriktning anger inte nivåer, utan klargör vilka kunskapskvaliteter som ska bedömas. (Allmänna råd om likvärdig bedömning och betygsättning skolverket 2004)

31 Pedagogiska planeringar För att skapa ett gemensamt, professionellt och sakligt språk bör detta arbete utföras i arbetslag eller i ämneslag. De gemensamma planeringarna kan sedan ligga till grund för den enskilda lärarens lektionsplaneringar. En lokal pedagogisk planering kan vara längre eller kortare. Den kan vara för en hel termin eller över ett arbetsområde med flera ämnen inblandade.

32 Utgångspunkt Läroplanens och kursplanernas mål att sträva mot anger undervisningens inriktning och ska styra all planering av undervisning genom hela grundskolan. Mål att uppnå beskriver den miniminivå av kunskaper som skolan ansvarar för att eleverna ska kunna utveckla under skoltiden.

33 Mål att uppnå Hur väl eleverna når de mål som ska ha uppnåtts i slutet av det tredje respektive femte skolåret är en indikation på om undervisningen leder till att eleverna utvecklar kunskaper i linje med läroplanens och kursplanernas intentioner. De mål som eleven ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret beskriver en lägsta nivå av kunskaper som skolan ska ge eleverna förutsättningar att uppnå.

34 När? Vad? Hur? Varför? NÄR? När ska undervisningen äga rum? VAD? Vilket stoff ska/kan vi använda? HUR? Vilka arbetssätt och metoder ska/ kan vi använda? VARFÖR? På vilket sätt leder detta till en utveckling i enlighet med målen?

35 Nationella mål 1.Identifiera målen. A.Vilka mål i läroplanen och kursplanerna ska ni arbeta mot? (utgå från mål att sträva mot, bedömningens inriktning, betygskriterierna) B.Konkretisera målen så de blir möjliga för eleverna att förstå och kunna utföra (anpassade till skolår) Vad är det för kompetenser/kunskapskvaliteter eleverna ska utveckla under arbetet med det planerade arbetsområdet? C.Vad kan vara lämpligt ”stoff” för att eleverna ska utveckla de kompetenser som beskrivs i de konkretiserade målen?

36 Bedömning 2. Vad ska bedömas Beskriv vad det är ni tänker bedöma i elevernas arbeten dvs: Vilka förmågor /kunskapskvaliteter kommer att bedömas? (Ni ska här inte ange vad eleverna ska göra utan vad ni kommer att bedöma i deras arbeten. Vi kommer att bedöma din förmåga att….)

37 Undervisning 3.Vad kommer ni att undervisa om? Formulera vad eleverna behöver; Veta och känna till för att nå fram till önskade resultat ( t ex fakta, begrepp, teorier och modeller) Vilka färdigheter behöver eleverna (dvs vad måste eleverna träna och utveckla för att kunna nå fram till det som ska bedömas) Vilka förmågor behöver eleverna öva på (t ex träna på jämförelser, dra slutsatser, beskriva och förklara)

38 Beskrivande inte värderande De skriftliga omdömena ska innehålla en beskrivning inte en värdering av elevens kunskaper i förhållande till den pedagogiska planeringen och de nationella målen.

39 Revideras vid behov Den individuella utvecklingsplanen ska inte vara ett statiskt instrument som bara ses över en gång per termin, utan ska revideras när det behövs med hänsyn till elevens skolsituation och studieresultat

40 Skriftlig information Den skriftliga information som ska tas in i den individuella utvecklingsplanen är avsedd att komplettera och förtydliga den muntliga informationen som ges vid utvecklingssamtalet, inte att ersätta denna.

41 Trepartssamtal Skolans uppgift är att skapa förutsättningar för att alla elever ska utvecklas så långt som möjligt mot målen att sträva mot i läroplanen och kursplanerna. Varje elevs utveckling och lärande ska stimuleras och stödjas bland annat med hjälp av återkommande utvecklingssamtal.

42 Trepartssamtal En förutsättning för att ett utvecklingssamtal ska kunna bli ett trepartssamtal är att de nationella målen är kända för elev och vårdnadshavare liksom hur elevens kunskaper har bedömts och att vårdnads- havaren har information om elevens kunskaps- utveckling. Målen bör vara kända innan samtalet.

43 Syfte med IUP ge eleven ökade möjligheter att ta ansvar för och påverka sina studier, konkret beskriva vad skolan ska göra för att eleven ska utvecklas i riktning mot de nationella målen, stärka elevens och vårdnadshavarens delaktighet i den individuella planeringen, utformas på ett sådant sätt att den underlättar kontinuiteten i elevens lärande vid byten av lärare, grupp och skola. (ur Allmänna råd)

44 Metakognition Skolan har ansvar för att eleven utvecklar sin förmåga att själv bedöma och förstå sina resultat och ställa egna och andras bedömningar i relation till den egna arbetsprestationen.

45 Ur Lpo 94 Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna.

46 Utvecklingen och kvaliteten påverkas genom att lärare medvetet skapar: förutsättningar för eleverna att lära uppmärksammar eleverna på det egna lärandet Uppdraget

47 Synliggöra lärande För att lärandet skall bli synligt för barnen måste pedagogen uppmärksamma barnen på själva lärprocessen och få dem att reflektera över vad de lärt sig och hur de lärde sig detta. Ur Lärandets grogrund I.Pramling/S. Sheridan

48 Skriftligt omdöme Läroplanens och kurs- planernas strävansmål Bedömningens inriktning + betygskriterier Elevens målsättningar och arbete Formativ bedömning av elevens arbeten Utvecklings- samtal Utvecklingsplan med skriftliga omdömen Lokala pedagogiska planeringar Elevens med- inflytande vid val av stoff, metoder och redovisning Dokumentation


Ladda ner ppt "Varför IUP Ökad måluppfyllelse Varför skriftliga omdömen? Ge elever och föräldrar en tydligare information om elevens kunskapsutveckling och vad som bedöms."

Liknande presentationer


Google-annonser