Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015."— Presentationens avskrift:

1 Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015

2 Utredningens uppdrag Bedöma konsekvenserna av att revidera överskottsmålet till ett balansmål Enligt uppdraget ska utredningen fokusera på konsekvenserna för – Offentliga finanser – Finanspolitisk hållbarhet – Möjligheten att hantera större störningar i ekonomin med finanspolitiska åtgärder – Sysselsättning, arbetslöshet och produktion Till utredningsarbetet har en referensgrupp kopplats – Torben M Andersen (Århus universitet) – Lars Hörngren (Riksgälden) – Anna Seim (Stockholms universitet)

3 Sammanfattning Finanspolitiken är hållbar vid både balansmål och överskottsmål Ett ändrat mål ger inget långsiktigt utrymme för lägre skatter eller högre utgifter, men ett visst temporärt utrymme uppstår de närmaste 20 åren Balansmål ger mindre säkerhetsmarginaler och mindre utrymme för stabiliseringspolitik Men den extra säkerhetsmarginal ett överskottsmål ger gynnar i viss mån framtida generationer på bekostnad av nuvarande Inga långsiktiga sysselsättningseffekter av ett målbyte Små kortsiktiga positiva sysselsättningseffekter av balansmål bör inte styra valet av mål Stärk uppföljningen av målet och planera för regelbunden översyn av målnivån

4 Trovärdighet för målet är grundläggande Finanspolitisk trovärdighet gynnar den allmänna ekonomiska utvecklingen Trovärdigheten stärks av ett tydligt och ändamålsenligt mål som är svårt att manipulera Ett mål för offentlig sektors finansiella sparande uppfyller dessa kriterier

5 Försörjningsbördan stiger framöver Demografisk försörjningskvot och offentliga konsumtionsutgifter Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. Befolkningen utanför arbetskraften som andel av befolkningen i arbetskraften respektive procent av BNP

6 Överskottsmålet har bidragit till att de offentliga finanserna står väl rustade för att möta den demografiska utvecklingen Källa: SCB. Finansiell nettoförmögenhet i offentlig sektor och statsskuld Procent av BNP

7 Skatterna måste ändå höjas, eller offentlig sektors åtagande sänkas, oavsett om balans- eller överskottsmål tillämpas Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. Offentliga utgifter och skattekvot Procent av BNP

8 Balansmål ger visst utrymme fram till 2040 Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. Offentliga utgifter och skattekvot Procent av BNP

9 Inget långsiktigt utrymme för lägre skatter vid balansmål än överskottsmål Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. Offentliga utgifter och skattekvot Procent av BNP

10 Hållbara offentliga finanser och låg skuldsättning i offentlig sektor oavsett mål Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. Offentlig sektors finansiella nettoförmögenhet Procent av BNP

11 Hållbara offentliga finanser och låg skuldsättning i offentlig sektor oavsett mål Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. Offentlig sektors konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskuld) Procent av BNP

12 Mindre säkerhetsmarginaler vid ett balansmål Säkerhetsmarginaler krävs för att kunna möta större konjunkturnedgångar med finanspolitik Positiv nettoförmögenhet och låg bruttoskuld utgör betydande säkerhetsmarginaler även vid balansmål EU-regler begränsar dock även underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande: – 3 procent av BNP i finansiellt sparande – 1 procent av BNP strukturellt

13 Mindre säkerhetsmarginaler vid ett balansmål (forts.) De offentliga finanserna är inte särskilt konjunkturkänsliga Hur begränsande EU:s regler är beror på – hur ambitiös stabiliseringspolitiken är – hur stora störningarna är Viktigare med finanspolitisk vaksamhet vid balansmål, dvs överskott i högkonjunkturer

14 Konsekvenser för sysselsättningen av balansmål Ingen långsiktig effekt – Temporärt lägre skatter – Mindre möjlighet att möta lågkonjunkturer Mer positiv sysselsättningsutveckling på kort sikt – Effekterna motsvarar ungefär 0,3 procentenheter lägre arbetslöshet i genomsnitt under Det skulle skada finanspolitikens trovärdighet om de kortsiktiga effekterna styrde valet av mål Inte hållbart att bedriva expansiv politik i nedgång och sedan underlåta att strama åt

15 Förstärk uppföljningen och se över målet regelbundet Flexibel målformulering ”över en konjunkturcykel” bra Ställer dock höga krav på uppföljning av målet Ge Finanspolitiska rådet mandat att identifiera målavvikelser och regeringen skyldighet att om så sker presentera en plan för återgång till målet Regeringens uppföljning baseras på prognoser som underskattar de offentliga utgifterna Se över målet regelbundet

16 Regeringens prognoser underskattar utgiftsutvecklingen Källor: SCB och respektive budgetproposition. Offentliga konsumtionsutgifter Regeringens prognoser på 2-3 års sikt samt utfall, procentuell förändring, fasta priser

17 Sammanfattning Finanspolitiken är hållbar vid både balansmål och överskottsmål Ett ändrat mål ger inget långsiktigt utrymme för lägre skatter eller högre utgifter, men ett visst temporärt utrymme uppstår de närmaste 20 åren Balansmål ger mindre säkerhetsmarginaler och mindre utrymme för stabiliseringspolitik Men den extra säkerhetsmarginal ett överskottsmål ger gynnar i viss mån framtida generationer på bekostnad av nuvarande Inga långsiktiga sysselsättningseffekter av ett målbyte Små kortsiktiga positiva sysselsättningseffekter av balansmål bör inte styra valet av mål Stärk uppföljningen av målet och planera för regelbunden översyn av målnivån

18 Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. Finansiellt sparande i delsektorer Procent av BNP

19 Finansiellt nettoförmögenhet i ÅP-systemet och staten Procent av BNP Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.


Ladda ner ppt "Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015."

Liknande presentationer


Google-annonser