Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Rätt kompetens gör skillnad www.lavigruppen.se. LA Lärande aktiviteter VI Värdehöjande insatser.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Rätt kompetens gör skillnad www.lavigruppen.se. LA Lärande aktiviteter VI Värdehöjande insatser."— Presentationens avskrift:

1 Rätt kompetens gör skillnad

2 LA Lärande aktiviteter VI Värdehöjande insatser

3 LAVI gruppen är experter på entreprenöriell utbildning / lärlingsutbildning. Här följer en presentation av de parametrar som LAVI-gruppen utgår från när vi bygger utbildningar på uppdrag åt företag eller skolhuvudmän. 1. Första delen av presentationen ger en bild av framgångsrik yrkesutbildning Det är nämligen det LAVI gruppen genom LAVI solution bygger och står för. Genomgången lyfter även flaskhalsar och hur vi arbetar med dessa vid start och bygge av utbildning. 2. Som en andra del presenteras en att-göra-mall LAVI gruppen alltid följer vid utbildningsuppstarter av lärlingsutbildningar.

4  Hur utvecklar vi entreprenöriella förmågor?  Läroplanen: Forma eleverna till kritiskt självständigt tänkande individer (Entreprenörer/problemlösare?)  Entreprenörskapets huvudingredienser: Självförtroende, initiativförmåga, helhetsperspektiv  Ett kvalitativt yrkesutbildningsupplägg måste därför: - Vara så holistiskt som möjligt - Skapa mycket tid/moment/projekt/elev (Att lyckas bygger självförtroende och skapar initiativförmåga) - Möjliggöra att varje elev i så hög grad som möjligt blir sedd och kan utvecklas individuellt.

5  Yrkesutbildningen styrs mot ”reella” arbetsuppgifter, eller meningsfulla projekt.  Yrkesutbildningens innehåll speglas av den föränderlighet ett arbetsliv präglas av. = Positiv osäkerhet = Flexibla och anpassningsbara elever  Schemat måste möjliggöra en undervisning där eleverna i största möjliga mån styrs mot vanligt förekommande arbetsuppgifter.  Traditionella skolperspektiv vänds > Konstruerad praktisk och teoretisk undervisning blir ett komplement till den utveckling och utbildning som kommer per automatik med de utmaningar verkligheten erbjuder varje dag.

6  Utbildningsinnehållet bör kunna mätas i såväl utbildningsnytta som i reell nytta. Det som görs i yrkesutbildningen bör med andra ord som sämst vara en direkt spegel av verkligheten och som bäst en del av verkligheten.  Vi strävar alltid efter att göra utbildning för 1 + minst 1 person till!  Det mest effektiva formen för entreprenöriell utbildning år 2015 erbjuds genom gymnasial lärlingsutbildning.  Inom ramen för gymnasial lärlingsutbildning kan bransch- och sektorsinriktade yrkesutbildningar byggas till unika kvalitetsmål och härigenom göra skillnad i Utbildningssverige.

7  Halva tiden i praktik garanterar eleven moderna yrkeskunskaper som ger goda förutsättningar för jobb efter studietiden  Bra utbildningsform för elever som lär genom att göra istället för att bara läsa! Learning by doing.  Holistisk utbildning som utgår från helheter! Praktik och teori går hand i hand och skapar motiverade elever!

8  En modern pedagogik som bygger på individualisering. (Ungdomars val och intressen kan tas på allvar) I och med detta kan även krav ställas.  Lärlingsutbildningen - möjliggör utbildning mot utbildningsutgångar som annars är svåra att erbjuda.  Lärlingsutbildning – är en relationsutbildning som saknar motsvarighet – skapar optimala förutsättningar för snabb utveckling mot uppställda mål

9  Halva tiden i praktik skapar effektiva och motiverade elever. Erfarenhetstid möjliggörs vilket ökar anställdbarheten.

10  Alla parter som involveras i utbildningsformen bör engageras redan från start!  Aktivt bransch/programråd är avgörande för utfallet (rätt personer)  Hur vi arbetar med praktikutlägg bör vara genomtänkt och bygga på en faktagrund? ( Hur flexibel är skolan? Hur ser branschens önskemål ut?)  Vilka kvaliteter måste skolan kunna garantera? Vilka kvaliteter vill företagen åt?  Vad ställer sektorns företag upp på? Vad kan näringen bidra med?  Vilka förkunskaper behöver eleverna innan de skickas ut?  Upplägget får inte bygga på chansningar.

11  Lärlingsutbildning innebär att näringen får inflytande och insyn i skolans verksamhet.  Personal/lärare måste vara på tå – samt ha förmågan att utmana varje enskild individ. Valet av yrkeslärare blir avgörande. (Måste uppfattas som något positivt!! )  Att lärares kunskaper sätts under ”företagens lupp” kan ibland bli svårt för läraren att hantera. Orosaspekter måste därför jobbas bort innan utbildningsstart.

12  Prestigeproblematik kan också uppstå då lärare har svårt att acceptera att handledaren blir en idol och sambedömare. (Vänd detta till fördelar – är något att dra nytta av)  Rätt person på rätt plats är oerhört viktigt liksom samsyn mellan skola och företag avseende vad en god utbildning är.  En koordinator som kan arbeta med företagsvård, företagskontakter, rekrytering av praktikplatser samt nödvändiga förberedelser bör utses tidigt. (På en mindre och mer exklusiv utbildning kan yrkesläraren och koordinatorn vara samma person)  Läraren ska från dag ett kunna fokusera på att vara professionell pedagog i kontakten med handledare och elever.

13  Hur skolan arbetar med olika funktioner/roller i sin organisation bör vara väl förankrat såväl inåt i organisationen som ute på samarbetsföretagen!

14 Koordinatorns funktion  Underlättar yrkeslärarens jobb och fungerar som bollplank  Hanterar i första hand frågor av ickepedagogisk karaktär  Granskar arbetsmiljön på företaget  Arbetar mot såväl mentor, yrkeslärare och företag  Håller sig uppdaterad om nyheter i aktuell bransch  Garanten för att utbildningen speglar samtid  Kvalitetssäkrar APL:n och arbetar med företagsanskaffning och kontraktering.  Är en viktig del i elevvården. Koordinatorn blir ofta en viktig person för eleven.

15 Yrkeslärarens funktion  Kontakten med företagen fokuserar helt på elevens utbildningsutveckling!  Finns med kontinuitet på företaget för att uppdatera sig om hur det går för eleven.  Genomför trepartssamtal, följer upp elevens utveckling i matriser och undervisar ev vid tillfällen på företaget.  Ansvarar för elevens grundutbildning – den som krävs för att fungera ute.  Planerar och genomför elevens teoretiska utbildning  Är den som vet hur länge en elev kan vara kvar på ett företag och jobbar nära koordinator som i sin tur öppnar för nya praktikplatser.  Är ansvarig betygssättare.

16  Viktigt att stötta/”hylla” yrkeslärarens förmåga att pedagogiskt möta varje enskild elev enligt nedanstående princip APL/Praktik Långsiktigt teoretiskt upplägg Realtidsteori Utbildningens beståndsdelar Ett flexiblare och mer individuellt upplägg!

17  Lärlingarna tvingas snabbt mogna och möter normalt två nya världar på en gång.  När mycket tid görs utanför skolan behöver lärlingen därför trygghet och en tydlig identitet i skolan  All forskning visar att lärlingar mår bäst om de själva kan utgöra egna klasser. Utbildningsformen snarare än inriktning är det som förenar dem!  Kan lärlingarna mötas av Lärare som vill nyttja och förstå utbildningsformen, underlättas arbetet i skolan och trivsel skapas.

18  Om en yrkeslärare ska kunna bedriva realtidsteori, måste verktyg skapas för att möjliggöra detta.  Att lärlingarna för loggbok över sin utveckling är därför brukligt.  Loggboken kan och bör användas för måluppfyllelse i fler än yrkesämnena.

19  Om skolan erbjuder kvalitet och hög anställdbarhet kan man vara kräsen och ställa motkrav.  Handledaren/företaget skriver kontrakt med skolan.  Handledaren förbinder sig att ge yrkesläraren tid för utvärdering.  Handledaren bör genomgå handledarutbildning. Rättssäkrar elevens studier.  Handledaren rapporterar till skolan/finns tillgänglig för skolan mellan träffar och trepartssamtal och för kontinuerliga anteckningar om elevens utveckling.  Relationen mellan handledare och skola bör bygga på ömsesidighet. Båda parter tjänar på samarbetet!  Handledaren bör förstå vikten av hela elevens utbildning och verka för den. >>>Handledaren blir oerhört viktig för skolan som motivator<<<

20 Inför uppstart måste vissa strukturella förutsättningar finnas på plats.  Personal och roller har vi redan beskrivits Lika viktigt är förutsättningarna i schema och timplaner samt att de ämnen man vill använda sig av för att bygga elevernas studieplaner finns nedbrutna i matriser.  Öppna timplaner är förutsättningen för ett individuellt upplägg  Bedömningsmatriserna rättssäkrar elevens utveckling men blir också ett avgörande verktyg för realiseringen av elevens studieplan.  Schemat blir intressant då det ska möjliggöra halva tiden i APL och samtidigt ge förutsättningar för kvalitet både i teori och praktik.

21  Måste byggas upp efter en idé involverade personer i en verksamhet tror på.  Holistik – Om verkligheten erbjuder helheter ska vi också förhålla oss till dessa i bygget av matriser och uppföljningsverktyg.  Effektivitet – Utvärderingarna tar tid – administrationen av matriserna måste därför vara så enkel som möjligt för yrkesläraren.  Matriserna ska kunna användas för två syften: Planering och utvärdering. BFL = Bedömning för lärande = modern och attraktiv pedagogik.

22  Ingen arbetsplats är den andre lik.  Timplanerna måste därför planeras på sådant sätt att de kan förlängas.  Yrkeslärarens planering bör i grunden styra timutlägget i olika kurser men om arbetsplatsers olikheter innebär att de praktiska kunskapsmålen i olika kurser färdigställs vi olika tillfällen, bör timplanen förlängas så att elever som inte nått de praktiska målen än får chansen att färdigställa dem.  Viktigt i sammanhanget blir att följa reglerna för hur kurser som bygger på varandra får/ska betygsättas.

23  Hur vill den bransch som involveras att att upplägget ska vara?  Vad kan tillgodoses på en apl-plats och vad fungerar absolut inte att genomföra på en arbetsplats?  Lyft frågan i ett tidigt skede i programråd/branschråd samt med tilltänkta apl-värdar.  Vilka förberedande kunskaper behövs innan en lärling kan släppas ut? Hur planeras schemat efter detta?

24  Utse ett branschråd/programråd  Utse en koordinator/APL samordnare med ett tydligt uppdrag. (Initialt LAVI + i förlängning huvudman alternativt företag)  Bygg ett eget utvärderingsverktyg tillika planeringsverktyg (Matriser).  Skapa kontrakt  Jobba in idén hos personalen. Frågan är inte om ni ska göra det utan hur! Aktuella yrkeslärare ska se det som ett ärofyllt uppdrag!!  Sätt upp en gemensam målbild. Vad är slutmålet för eleverna? Vad står vår utbildning för? Vad garanterar vi? Hur vill/ska vi arbeta för att nå målet? (Tankarna realiseras i ett produktblad)

25  Förankra målet i aktuell näring! Näringen ska alltid veta vad de får ut och ”garanteras” genom ett samarbete!  Mål byggs så att de är av sådan karaktär att de kan efterlevas. Kund ska alltid kunna vara det de förmedlar!  Ta fram timplansförslag.  Vad gäller för praktikanskaffning? Koordinators roll, elevens roll? (Eleven bör inte få skaffa plats själv)  Hur ska utbildningen marknadsföras? Vilka elever letar vi efter?  Planera för hur elever initieras. Vad behöver eleverna leva efter för att inte bli praktikplatsbrännare?

26  LAVI gruppen bygger genom verktyget LAVI solution effektiva lärlingsutbildningar men även andra typer av entreprenöriella utbildningar åt företag och skolhuvudmän.  Presentationen ägs av LAVI gruppen AB och får inte användas av andra aktörer utan skriftlig tillåtelse av LAVI gruppen AB  Är ni intresserade av LAVI gruppens hjälp avseende att starta eller bygga upp lärlingsutbildning eller annan kvalitativ yrkesutbildning är ni välkomna att kontakta VD Hannes Nordgren. Kontaktuppgifter finner ni under rubriken kontakt på hemsidan.


Ladda ner ppt "Rätt kompetens gör skillnad www.lavigruppen.se. LA Lärande aktiviteter VI Värdehöjande insatser."

Liknande presentationer


Google-annonser