Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Presentation av Länsstyrelsen Östergötland Tillsynsprojekt: ”Tillsyn anpassad till alternativ åtgärdsteknik”

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Presentation av Länsstyrelsen Östergötland Tillsynsprojekt: ”Tillsyn anpassad till alternativ åtgärdsteknik”"— Presentationens avskrift:

1 Presentation av Länsstyrelsen Östergötland Tillsynsprojekt: ”Tillsyn anpassad till alternativ åtgärdsteknik”

2 Innehållsförteckning
Vad menas med ”Alternativ åtgärdsteknik” i detta projekt (bild 3) Vad har projektet omfattat (bild 4-11) (inklusive lite resultat inledande enkät och enkätfrågor) Resultat av den fördjupade enkätstudien - Initiering - förberedelseskede (bild 12-30) - Genomförandefasen - Kontroll och uppföljning - Generella svårigheter/utmaningar – förbättrings/utvecklingsbehov

3 Med alternativ åtgärdsteknik menas (i detta projekt):
alternativa saneringsmetoder till schakt och deponering. INTE hållbara saneringsmetoder (hållbarheten har inte beaktats) Den fördjupade utvärderingen omfattade följande åtgärdstekniker: - Inkapsling/övertäckning - Pumpning och rening av grundvatten - Jordtvätt - Biostimulering (två varianter) - Markventilering - Markventilering + Airsparging - Kemisk oxidation

4 Vad har projektet omfattat
Enkät 1 (identifiera tillsynsdrivna projekt där alternativ åtgärdsteknik använts) Enkätfrågor (Syftet var att fråga om TM arbetar för ökad användning av alternativ åtgärdsteknik? och i så fall hur) Enkät 2 (Fördjupad studie av tillsynsarbetet i 10 utvalda projekt där alternativ åtgärdsteknik används) Sammanställa, utvärdera och redovisa enkätsvar/slutsatser och upprätta av enklare checklista

5 Enkät 1 - Identifiera tillsynsdrivna EBH-projekt (färdigställda 2006 eller senare) där alternativ åtgärdsteknik använts helt eller delvis - Skickats till samtliga läns EBH-samordnare Fått tips om ca 25 projekt (inget svar 4 län) + tips på kommuner att kontakta Totalt identifierades ca 35 projekt, vi hann inte följa upp alla tips, så vi vet att det finns fler projekt.

6 Enkätfrågor – Nr 1 av 3 Har länsstyrelsen fått in förslag på alternativa åtgärdsmetoder till schaktning och deponering där man i tillsynsrollen sagt nej till alternativa metoden? (elva län besvarade frågan) Ett län har sagt nej till ett övertäckningsförslag Två län uppger att man sagt nej till ”oseriösa” förslag Åtta län svarade nej alternativt att inga förslag inkommit

7 Enkätfrågor – Nr 2 och 3 Har ni i ert län arbetat för att stimulera användandet av alternativa saneringstekniker? (tolv län besvarade frågan) Ja, svarade 7 län Nej, svarade 4 län Vet ej, svarade 1 län Finns det exempel på projekt med alternativa åtgärdsmetoder som ännu inte kommit in i åtgärdsfasen där tillsynsarbetet bidragit till att alternativ åtgärdsteknik valts? (tolv län besvarade frågan) Två projekt har identifierats Nej, svarade 8 län Vet ej, svarade 2 län

8 Nedan redovisas exempel på vad enskilda län uppgett att de gjort för att stimulera användandet?
Återkommande lyfta upp möjligheterna till alternativ åtgärdsteknik i tillsynsarbete och inom tillsynsvägledningen. Föra dialog, ge positiv och konstruktiv feedback när det kommer förslag på att utreda, testa eller använda alternativ åtgärdsteknik Medge en rymligare tidsram vid utredning, testning och genomförande med alternativ saneringsteknik. Att vid enskilda objekt ställa krav på utredning av möjliga alternativa åtgärdstekniker i t ex åtgärdsutredningar (bra utredningar ger bra beslutsunderlag). Begära att VU motiverar varför alternativ åtgärdsteknik inte valts, åtminstående när det stått och vägt mellan schaktsanering och alternativ åtgärdsteknik Vägt in transporter och förbrukning av naturresurser i riskvärderingen (gynnar in- situ) Förespråkat alternativa metoder i situationer där vi ansett att det är ekonomiskt rimligt, tekniskt möjligt och miljömässigt motiverat.

9 Enkät 2 Ingående frågor om projektet och tillsynsarbetet har ställts till ansvarig tillsynsperson från initieringsskedet till uppföljande kontroll i 10 utvalda projekt (webbenkät + uppföljande intervju) Målsättningen var att med hjälp av svaren bl a identifiera aspekter som medför att alternativ åtgärdsteknik valts, svårigheter och nyckelfrågor i olika arbetsskeden, erfarenheter, utvecklingsbehov etc

10 Följande kriterier användes för att välja ut projekt för enkät 2
Projekt med alternativa tekniker som triggats igång genom tillsynsarbetet (åtminstående delvis i 6 projekt) Objekt där schakt och deponering hade kunnat vara ett alternativ (svårbedömt vid urvalstillfället) Åtgärder som kommit tillstånd utifrån ett hållbarhetsperspektiv (inga enligt egen bedömning) Välja ut projekt med olika ämnen (projekt med klorerade alifater, klorfenoler petroleum, BTEX eller metaller har valts) Välja ut projekt så att samtliga tillämpade tekniker kommer med (ett par tekniker föll bort av olika anledningar) Undvika projekt där myndighetsbeslut eller där tillsynsperson som medverkat under projektet saknas (några föll bort)

11 Den fördjupade enkätstudie omfattade följande 10 tillsynsdrivna projekt
Utvalda projekt Tillsynsmyndighet Åtgärdsteknik Gusab Stainless AB Länsstyrelsen Östergötlande Inkapsling Nordisk bilbelysning Linköpings kommun Biostimulering Lackharsfabriken, Sandarne Länsstyrelsen Gävleborg Markventilation + Airsparging F.d. Gardelux Lacko AB Gislaveds kommun Pump and treat GC-tunnel i Hillerstorp Länsstyrelsen Jönköping Hjortsberga sågverk Länsstyrelsen Kronoberg Kemisk oxidation Faluprojektet Länsstyrelsen Dalarna Jordtvätt, återvinning/vattenrening, övertäckning Tankbilsolycka Selsålandet Ragunda kommun Markventillation Alingsåstvätten Alingsås kommun Brakteaten 5 Motala kommun

12 Resultat av den fördjupade enkätstudien (enkät 2)
Enkätfrågor redovisas i separat bilaga (finns upplagd på EBH-portalen) I nedanstående OH-bilder presenteras enkätfrågor tillsammans med sammanställda svar/exempel på svar/ eget sammanvägd bedömning av svar….I några OH-bilder har frågorna kortats ned och enkätsvaren delats upp och redovisats för berörd åtgärdsmetod Frågorna redovisas i annan ordning i denna presentation jämfört med i enkäten I de OH-bilder där svar anges för IN-SITU, så avses de projekt där biostimulering, markventilering, airsparging eller kemisk oxidation använts.

13 INITIERINGSSKEDET

14 Initiering av alternativ åtgärdsteknik
Exempel på annat läge: I tre fall efter att akuta saneringsinsatser utförts efter att pågående föroreningsläckage upptäckts och stoppats genom schaktinsatser (i ett av fallen efter en olycka) Efter plötslig föroreningsspridning har uppkommit till följd av avbruten grundvattenpumpning, då har grundvattenpumpning med tillhörande rening påbörjats som en saneringsåtgärd

15 Vem/vilka initierade förslaget till att använda alternativ åtgärdsteknik?
I hälften av projekten upplever tillsynsmyndigheterna att verksamhetshetsutövaren initierade den alternativa åtgärdstekniken (med stor hjälp av anlitad konsult). I andra hälften av projekten upplever tillsynsmyndigheterna att alternativ åtgärdsteknik initierades i dialogen mellan verksamhetshetsutövare, konsult och tillsynsmyndighet.

16 Vilken respons gav tillsynsmyndigheten på förslaget att använda alternativ åtgärdsteknik (Det är möjligt att ange flera svarsalternativ) ? I nio av tio projekt var tillsynsmyndigheten positiva, i tre av dessa även ifrågasättande, i ett enbart ifrågasättande, exempel på övriga synpunkter var missnöje med beslutsunderlaget för alternativa åtgärden och annan syn ansvarets omfattning än VU.

17 UTREDNINGSSKEDET

18 Vem initierade behövliga utredningsinsatser
Vem initierade behövliga utredningsinsatser? (Initiering – förberedelsefas) Huvudmannen (med betydande stöd av konsult) I många fall har anlitad konsult initierat behövliga utredningar I flera fall har många utredningar kommit till stånd i samråd mellan huvudmannen/konsulten och TM Tillsynsmyndigheten När ansvarig bedömde att föroreningen inte utgjorde någon risk i två fall I ett fall när ny förorening upptäcktes. I flera fall har TM pushat på för att få till olika utredningar

19 Finns en åtgärdsutredning/riskvärdering?
Nej pga gamla projekt, ej enligt dagens krav, annat upplägg Svårt få till bra kvalité på utredningen i de fall huvudmannen inte själv efterfrågar bra kvalité I flertalet fall har någon form av indirekt riskvärdering utförts i samband med att TM accepterat/beslutat om metod.

20 Vilka aspekter togs upp i riskvärderingen (exempel)?
I praktiken vägdes åtgärdskostnader, miljönytta (minskad föroreningsspridning, minskad exponeringsrisk) och behovet av markrestriktioner in när åtgärdsnivå och åtgärdsmetod valdes/beslutades Riskreducering, hälso- och miljörisker under åtgärd Inga, huvudsakligen de tekniska aspekterna. Ingen riskvärdering utfördes, men tillsynsmyndigheten beaktade de skyddsvärden som fanns i sitt beslut. Det blev en matris med olika aspekter. Genomförbarhet i olika delområden, sannolikhet att nå saneringsmålet, genomförandetid och kostnad. Tekniskt möjligt, miljömässigt motiverat och ekonomiskt rimligt

21 TILLSYNSARBETET (INITIERING – FÖRBEREDELSE)

22 Myndighetsbeslut/tillsynsarbete i Initiering -förberedelseskede
Frivilliga åtaganden (helt i ett projekt, delvis i de flesta projekten) Återkommande möten Frivilligt framtagna utredningar i dialog med TM (på eget eller TM:s initiativ) Kompletterande omarbetning av åtgärdsalternativen Frivilligt förnyad riskbedömning Diverse olika utredningsinsatser, i synnerhet i tidiga utredningsskeden Överenskommen åtgärdsmetod och åtgärdsnivå dokumenterades i ett mötesprotokoll. Beslut (9 st) Om akut grundvattenpumpning, i syfte begränsa föroreningsspridning Utredningskrav (åtgärdsutredning, utreda olika åtgärdsmetoder, föroreningsutbredning, spridningsförutsättningar provpumpning, studera förutsättningar för In-situ metod) Överlåtelseförbud av fastighet (risk för försäljning) Vid flertalet objekt har en kombination av frivilliga och beslutade utredningsinsatser utförts

23 Erfarenheter från tillsynsarbetet (Initiering till förberedelseskedet – bild 1 av 4)
TM kan vara aktiv och ställa krav på utredning av flera åtgärdsalternativ samt gällande omfattning och detaljeringsgrad på sådan utredning. Ställ krav på avgränsning av förorening i jord/grundvatten innan saneringen påbörjas samt krav på att utreda misstänkta delföroreningar (annars blir de kvarstående frågetecken). Ställ krav på att åtgärdsutredning och riskvärdering ska utföras.

24 Erfarenheter från tillsynsarbetet (Initiering till förberedelseskedet – bild 2 av 4)
Vi hade bra och regelbundna möten (med VU och konsult) och har följt hur projektet utvecklats och fått ta del av framtagna förslag. Det är lättare diskutera när man blivit lite mer insatt i teknikerna (det är många metoder du värderar), avsätt tid för att läsa in dig på metoderna.

25 Erfarenheter från tillsynsarbetet (Initiering till förberedelseskedet – bild 3 av 4)
Viktigt ha med sig historiken och informationen vad som gjort och vad som testats på olika platser etc. Viktigt att dokumentera hur man tänkte/resonerade i tidigt skede, så man inte tappar frågor - överenskommelser. In-situ saneringar tar längre tid en man tror och det kan bli personförändringar under projektets gång Viktigt att VU, innan arbetena påbörjas, tagit fram genomtänkt kontrollprogram, planerat in rapporteringstillfällen och avstämningspunkter under genomförandet för att säkra upp att anläggningen fungerar som tänkt.

26 Erfarenheter från tillsynsarbetet (Initiering till förberedelseskedet – bild 4 av 4)
Överväg noga att beslutsunderlaget är tillräckligt bra, innan du som TM tar ett beslut om att förelägga VU att genomföra en sanering med en viss åtgärdsmetod. Är föroreningsutbredningen tillräckligt utredd? Har VU visat att åtgärdsmetoden är genomförbar? Ansvariga bolag har långtgående utredningsansvar för att ta fram behövliga underlag. Ett domstolsbeslut som fastlägger ett icke genomförbar åtgärdsmetod kan försvåra och fördröja genomförandet. (Å andra sidan kan kompletterande utredningskrav också överklagas.) I första hand försöker vi idag driva ett nytt projekt mot samma VU med ett frivilligt avtal utan föreläggande. Då bedömer vi att vi man kan göra eventuella behövliga kompletterande utredningar i ett förberedelseskede.

27 Erfarenheter från tillsynsarbetet – gruvprojekt (Initiering till förberedelseskedet – bild 1 av 2)
Det finns många gruvområden. Gruvprojekten är kostsamma. Gamla gruvor, kan ha fått nya fastighetsägare som kan få betydande krav mot sig t ex privatpersoner. Det gäller att ha bra på fötterna när man ska ställa krav och att kräva rätt saker. Viktigt TM har eller skaffar sig hög/relevant kompetens. Utredningar och åtgärder är kostsamma. Ansvarsfrågan är viktig att jobba med. Viktigt att tillsynshandläggaren har relevant och specifik kompetens, så att den personen kan ställa relevanta krav. Bra att jobba vidare med gruvgruppen så myndigheterna kan stödja varandra, inte hänt så mycket i den gruppen sista året.

28 Erfarenheter från tillsynsarbetet - gruvprojekt (Initiering till förberedelseskedet – bild 2 av 2)
Återbrytning kan vara en lösning, liksom täckning. Finns många mindre gruvlämningar. Gärna titta på ett mindre anrikningsverk och flytta gruvavfall från mindre områden till en lämpligare plats för slutlig täckning och förvaring. Det kan finnas ekonomi i att återvinna i stället för att täcka över områden med gruvavfall med en större miljövinst. Kneppiga juridiska frågor som behöver utredas. Är det verksamhet eller efterbehandlingsåtgärd om man återvinner gruvmaterial?

29 KOMMUNIKATION (Initiering – Förberedelseskedet)

30 Kommunicerades förslaget med andra berörda, t ex närboende, närliggande verksamheter, andra myndigheter i initiering till förberedelseskedet? Inkom det några synpunkter? Några slutsatser från uppföljande intervjuer: TM har informerat om eventuella risker men inte gett närboende eller andra berörda verksamheter möjlighet att tycka till på föreslagen åtgärdsmetod I flera fall har åtgärden utretts i ett industriområde där ingen annan bedömts att beröras Idag hade TM i ett fall kommunicerat förslaget med berörd enhet på Lst eller kommun för att stämma av behovet av klimatanpassning, då åtgärden gjordes intill ett större vattendrag.

31 TILLSYNSARBETET (GENOMFÖRANDE TILL SLUTFÖRANDE)

32 Vilka myndighetsbeslut/andra tillsynsåtgärder låg till grund för genomförandefasen?
I 9 av 10 projekt har beslut om att genomföra efterbehandling enligt inlämnad § 28 anmälning + tillagda beslutspunkter upprättats. (I vissa projektet har flera anmälningar lämnats in och beslutats) Genomförandet har reglerats i ett avtal i Falu projektet

33 Genomfördes några kompletterande utredningsinsatser eller åtgärder under genomförandeskedet vid pumpning och rening av grundvatten? Arbetet gick enligt plan i ett av projekten (rening av metall förorenat vatten) Grundvattenreningen utvecklades under genomförandet. Föregicks av kompletterande utredningsinsatser och provtagningar. Ny typ av reningsfilter installerades + kompletterande provtagningar Kompletterande och förtätade skötselåtgärder av pumpar och reningsanläggning Kompletterande utredningar/provtagningar för att bättre avgränsa föroreningsutbredningen i grundvattnet Installation av kompletterande pumpgropar Utökad omgivningskontroll

34 Svårigheter under genomförandet vid pumpning och rening av grundvatten - Vad borde man gjort med facit i hand? I tre av sex fall har vattenreningsanläggning fungerar dåligt tex pga otillräcklig skötsel t ex under semestrar, igensättning av pumpar/lufthål, okunskap om reningsprocesser. Otillräcklig kontroll av utgående vatten från reningsanläggning Överväg behovet av provrening genom laboratorieundersökning eller pilotanläggning. Kräv in dokumentation och motivering om VU anser att det inte behövs. Följ upp egenkontrollen och ställ krav på skötsel av pumpar, reningsutrustning, kontroll av reningsresultat (före och efter rening). Följ upp och säkerställ att bolaget har tillräcklig kompetens för att sköta anläggningen. Ställ vid behov krav på tätare skötselåtgärder, kontroller och/eller provtagningar vid dålig funktion. Kvarstår problemen kan mer ingripande åtgärder krävas t ex annan reningsteknik, om behövligt och lämpligt avbryt saneringen. (egen sammanfattning av flera svar)

35 Erfarenheter från utfört tillsynsarbete som jag tar med mig till genomförandeskedet vid nästa åtgärdtillfälle med pumpning och rening av grundvatten? Förelägger TM om att t ex vidta nödvändiga kompletterande reningsinsatser t ex installera ett kompletterande kolfilter så bör man överväga om beslutet ska gälla oavsett om det överklagas (MB 26:26). I aktuellt fall dröjde det tre år innan filter installerades efter att domstol fastlagt beslutet. Kommer fler erfarenheter längre fram….

36 Genomfördes några kompletterande utredningsinsatser eller åtgärder under genomförandeskedet av in-situ behandlingar Kompletterande utredning av platsspecifika förutsättningar och orsaker till att in-situ teknik inte fungerat som tänkt. Ny riskbedömning då åtgärdshalterna inte kunde nås med vald åtgärdsteknik – ledde till nya åtgärdsmål Kompletterande omgivningskontroll av identifierat misstänkta nedbrytningsprodukter/biprodukter av in-situ behandlingen Kompletterande utredningsinsatser av spridningsförhållandena

37 Svårigheter under genomförandet av In-situ behandlingar - Vad borde man gjort med facit i hand?
Ny oprövad åtgärdsteknik som fungerar dåligt – t ex pga att de platsspecifika förhållanden skiljer sig från förväntade eller behövliga förhållanden eller pga okunskap om tekniken. Otillräckligt med grundvatten/låga grundvattennivåer medförde att påfylld näringslösning inte kom i kontakt med föroreningarna i grundvattnet – grundvattenförhållandena missbedömdes av okänd anledning. Ned pumpat syre kom inte i kontakt med alla föroreningar i grundvattnet. Influens radien var mindre än förväntat Omfattande, invecklade och tidskrävande provtagningar, analyser och tolkningar. Följt upp att utförare/konsult hade behövlig kunskap. Krävt mer utförliga utredningar av de platsspecifika förhållandena och ett mer genomtänkt kontrollprogram, borde ha krävt bättre kännedom om föroreningarnas avgränsning i yt- och djupled. (egen sammanfattning av flera svar)

38 Erfarenheter från utfört tillsynsarbete som jag tar med mig till genomförandeskedet vid nästa in-situ behandlingen (bild 1 av 3) Det är bra att tänka till om det behövs skyddsåtgärder innan man startar projektet huruvida t ex om det finns behov att anlägga säkerhetsbarriärer eller styrd pumpning eller på annat sätt kontrollera vattnet för att t ex säkerställa begränsad föroreningsspridning mot något skyddsvärt (t ex en sjö). Med facit i hand borde man fått till bättre konsekvensanalys och bättre förberedda skyddsåtgärder. Många olika parametrar påverkar nedbrytningen. Att förstå kemin och vad som styr resultatet har varit svårt. Svårt om TM själva hade behövt sätta sig in i detta på egen hand, nu fått bra hjälp av SGI. Hoppas på bättre/enklare styrning av metoden i framtiden.

39 Erfarenheter från utfört tillsynsarbete som jag tar med mig till genomförandeskedet vid nästa in-situ behandlingen (bild 2 av 3) Viktigt att hålla koll på att föroreningshalterna i jord och/eller grundvatten minskar som tänkt under In-situ saneringen (få bekräftat att anläggning fungerar/svarar upp mot förväntningarna) Viktigt att TM är aktiv och har avstämningar med projektet under in-situ saneringens genomförandetid. Man behöver stämma av om något behöver justeras, ändras och kompletteras. (Influensområdet hade underskattats i detta projektet, då installerades ytterligare markventilationsrör mellan tidigare rör under genomförandet)

40 Erfarenheter från utfört tillsynsarbete som jag tar med mig till genomförandeskedet vid nästa in-situ behandlingen (bild 3 av 3) Det är i många fall svårt att bedöma hur lång tid det tar och exakt vilket resultat som kan nås med en IN-situ sanering. Det är viktigt att man gör noggranna förberedande undersökningar av de platsspecifika förutsättningarna och bedömer tidsåtgång och vilket resultat som kan fås. TM kan sedan behöva vara flexibel och acceptera en längre genomförandetid förutsatt att genomförandetsuccesivt går åt rätt håll. Nya kunskaper och insikter kan också motivera att riskbedömning, åtgärdsbehov eller åtgärdsmål ses över. Alternativet är att kräva andra åtgärder (schaktning) eller kompletterande insatser (t ex nya injekteringar). Detta var första testet i Sverige med denna saneringsmetod. Med facit i hand borde huvudmannen ha gjort en MKB och genomfört ett pilotförsök innan saneringen påbörjades - scenariot som blev fanns inte med som ett alternativ i inlämnade handlingar. TM litade för mycket på det som framfördes av huvudmannens sakkunniga. TM borde med facit i hand varit mer ifrågasättande och ställt tuffare krav.

41 Svårigheter under genomförandet vid inkapsling - Vad borde TM gjort med facit i hand?
Bolaget provade ut och använde eget framtagna erosionsskydd med lite osäkert resultat. Brister i utformningen av slitsmuren på sidorna. De hade även svårt att få till täta ledningsgenomföringar genom den täta inkapslingen (slitsmuren). Med facit i hand skulle VU tydligare ha fått utrett och beskrivet hur man anlägger och utformar slitsmuren, ledningsgenomföringar och egna erosionsskyddet (intervjusvar) (Dvs krävt bättre och mer detaljerad beskrivning av den tekniska lösningen, dess brister och vilket resultat den ger – egen tolkning)

42 Svårigheter under genomförandet av akuta saneringar - Vad borde man gjort med facit i hand?
I tre fall har allvarlig förorening uppstått/upptäckts plötsligt med förekomst av ”fri fas” och kraftigt förorenad jord och ett behov av att snabbt begränsa föroreningsspridningen. Förorenat grundvatten har då pumpats upp och kraftigt förorenad jord grävt upp innan föroreningssituationen utretts ordentligt. I dessa fall har det varit svårt att veta när ”akutfasen” ska avslutas och föroreningssituationen utredas ordentligt (åtgärdsutredning) Oklarheter om föroreningens utbredning, spridningsriktningar, svårt veta hur bra resultat reningstekniken ger. Svårt bedöma konsekvenser av kompletterande åtgärdsförslag som ”slängs” ut av konsulten under genomförandet. Generellt sätt svårt att veta när saneringen är klar när åtgärdsutredning och åtgärdsmål saknas. Med facit i hand borde vi inte kört bort förorenad jord. Dessa områden har delvis återförorenats. Tänka på att det kan få ta lite tid (efter ev. akutfas) innan man beslutar om åtgärd och åtgärdsnivå dvs det ökar chansen för att göra rätt och rimligt mycket Stanna upp och tänk till, riskbedöm och utred åtgärder när behövliga akuta åtgärder vidtagits. (Egen sammanfattning av flera svar)

43 Erfarenheter från utfört tillsynsarbete som jag tar med mig till genomförandskedet vid nästa akuta sanering Viktigt i akutläget minska spridning/exponering i detta fall spridningen genom grävning och bytte av ledningar. Å andra sidan vara observant och bedöma om det finns risk för att grävningen kan medföra ökade problem spridning/exponering . Viktigt snabbt kolla av förutsättningar i marken geologi, spridningsförutsättningar (ledningsgravar) etc innan man börjar gräva så att man inte förvärrar problemen. I detta fall kollades dagvattenbrunnar, geologi etc upp innan schakt. Om det hade varit täta jordar, så kanske man gjort annorlunda. Sträva efter lösningar i samförstånd vid "akuta" problem, så att det inte blir överklagningar som medför att de akuta åtgärderna förskjuts i tiden. Går att skriva att beslutspunkter ska gälla oavsett om beslutet överklagas, å andra sidan får man inte använda den möjligheten om det inte är motiverat. Dokumentera det som man kommit överens om.

44 Finns det något i tillsynsarbetet som kunde gjorts bättre i genomförandeskedet med facit i hand (övergripande aspekter)? Borde ha ställt tuffare krav i ett tidigare skede när det visade sig att anläggningen inte uppfyllde kraven Tillsynsarbetet har utifrån befintliga resurser byggt på att den ansvarige utfört det den åtagit sig. Med facit i hand skulle man bedrivit mer aktiv tillsyn av genomförandet då egenkontrollen brustit (dock svårt avsätta mer tid). Det hade varit bra att kunna få en slutrapport, en slags bokslut när ärendet var så utsträckt i tiden. Hade varit bra att gemensamt kunna dra slutsatser av det som gjorts. Projektledaren försvann, så det var svårt för en ny person att sätta sig in i projektet.

45 KOMMUNIKATION (genomförande till slutförande)

46 Inkom det några synpunkter från t ex närboende, närliggande verksamheter andra myndigheter etc. under genomförandefasen? Inga synpunkter i sex av tio projekt Ja, oro för att den egna vattentäkten skulle förorenas (mer kopplat till föroreningssituationen) Klagomål på buller från en anläggningen + oro för dricksvattnet (mer kopplat till föroreningssituationen) Diverse frågor och synpunkter kopplat till hälsoaspekter med anledning av föroreningarna Ja, men enbart från den grannfastighet som inte fick ta vatten ur sina brunnar. De gick vidare och stämde VU

47 Hur har kommunikationen mellan myndigheten och motparten fungerat under genomförandet (bild 1 av 4)
Regelbunden kontakt mellan utförare och TM. Utföraren redovisar månadsvis resultat från provtagningen före och efter reningsfilter. Åtgärder har vidtagits vid problem men funktionen har inte blivit bestående. Kontakterna har funkat bra, men TM känner behov av göra ytterligare insatser. Mycket oklarheter kring föroreningens utbredning, spridningsriktningar, reningsresultat. Det leder till regelbundna kontakter, det tar tid men samarbetet funkar bra Återkommande avstämningsmöten, i början täta möten/inspektioner på plats, telefonkontakter. Efterhand har kontakterna glesats ut.

48 Hur har kommunikationen mellan myndigheten och motparten fungerat under genomförandet (bild 2 av 4)
Tre - fem möten/år ( ). Genomgång av genomförda provtagningar, nedbrytningsstadier etc samt prognos inför kommande avstämning. Åtgärdsmålen skulle uppnås inom 18 månader. En trend kunde ses i resultaten. Stämt av via e-post eller telefon vid nya frågeställningar etc. Möten i samband med större frågor. Minst ett avstämningsmöte per år. Har även gjort tillsynsbesök för att öka egna och kollegors kompetens och göra sig en egen bild av anläggningen. Lätt att frågor, information kanske t o m delområden tappas bort vid personalbyten. Bra att ha avstämningar under genomförandeskedet. Inte bara starta projektet (sätta gång åtgärden) och sedan bara köra på tills det är klart och slutrapporterat. Saker behöver justeras under resans gång, det kräver att man är beredd på att justera saker efter behov.

49 Kommunikationen mellan myndigheten och motparten under genomförandet (bild 3 av 4)
Mycket kommunikation till följd av problem med skötseln av reningsanläggningen och grundvattenpumpningen. Det har funnits en projektgrupp för Falu projektet som TM deltagit i. Många frågor har varit reglerade i ett avtal mellan ansvarig och staten. Det har funnits en projektgrupp där TM inte ingått men Lst medverkat som bidragssamordnare. TM har inte alltid fått den information man behöver. TM kämpar mycket för att få informationen den rätta vägen. Viktigt klara ut rollfördelningen bidrag/tillsyn när staten är huvudman och att huvudmannen har direktkommunikation med tillsynsmyndigheten. Låt TM delta på delar av byggmötena (bör vara effektivt att alla får informationen på samma gång).

50 Kommunikationen mellan myndigheten och motparten under genomförandet (bild 4 av 4)
Styrgruppsmöten - ca 2 ggr/år på plats, TM har deltagit. Tillsynsbesök på plats vid vissa händelser t ex vid injicering av bakterier. Mycket har handlat om att ta del av resultat vid möten. Avancerade rapporter har förklarats på mötena. Det skulle ha varit tufft att bara läsa rapporterna. Viktigt och bra att ha avstämningsmöten.

51 KONTROLL OCH UPPFÖLJNING

52 Kontrollarbetet i 10 efterbehandlingsprojekt med alternativ åtgärdsteknik
T ex om antal prover och kontrollpunkter, analysomfattning, provtagningsfrekvens, ökad omgivningskontroll. Ex på brister ingen uppföljning av minskat föroreningstillskott i recipient, bristfällig uppföljning av åtgärdsmål, för gles provtagningsfrekvens av gv-rening och omgivningskontroll

53 Upplevde myndigheten att man var i händerna på utföraren eller hade man god kontroll över att förslagna kontrollåtgärder var rimliga? I 7 av 10 projekt upplevde TM att man var delvis och i några fall nästan helt i händerna på utföraren/konsulterna. Orsaken främst erfarenhet och kunskapsbrist till följd av ny teknik för den enskilde handläggaren. Kompetenta och trovärdiga konsulter/entreprenörer, gott sammarbetesklimat och att man får svar på sina frågor bidrar till att man inte upplever det så negativt. Kunskapsstöd kan underlätta för TM.

54 Hur har åtgärdsmålen formulerats (övergripande)?
Övergripande mål (exempel): Fastigheten ska i framtiden kunna nyttjas för industriändamål Arbete på området ska inte medföra hälsorisker för yrkesverksamma Spridningen av klorerade kolväten ska minskas efter åtgärd Föroreningen ska inte spridas till sjön XXX via dagvattennätet i sådana halter att det påverkar det ekologiska systemet, människors hälsa eller stör friluftslivet. Inomhusluften i bostadshus ska inte vara påverkad Konsumtionsvattnet i samtliga byggnader ska vara tjänligt Dieselföroreningen i mark och grundvatten ska inte utgöra oacceptabla risker för människors hälsa och miljön i området. I ett par äldre projekt saknas övergripande åtgärdsmål.

55 Hur har åtgärdsmålen formulerats (mätbara)?
Preciserade mätbara mål: Grundvattenuttaget ska kontinuerligt vara ca 2,5 m3/timme, dock minst 2,0 m3/timme. Halten TCE i utgående vatten får inte överstiga 50 µg/l. Mätbart åtgärdsmål: 100 µg/l VC-ekvivalenter (i grundvattnet) Reningsgraden vid vattenreningen ska uppgå till X %. Preciserade åtgärdsmål saknas helt i flera av projekten. I ett par av projekten har man inte kommit så långt i processen.

56 Hur har man gjort när åtgärdsmål saknats?
TM har i praktiken ändå satt upp eller haft underförstådda målsättningar. I projektet där föroreningarna inneslutits, så har åtgärdenas funktion validerats I ett fall har mängden föroreningar som åtgärdats beräknats. I detta fall var föroreningsmängden känd pga att föroreningarna tillkom vid en olycka. TM har sedan bedömt att åtgärdad mängd bedömts vara tillräckligt stor utifrån en sammanvägd bedömning utifrån riskbild m m.

57 Hur har kontrollarbetet bedrivits för att säkerställa att uppsatta åtgärdsmål/riskreduktion nåtts med vald åtgärdsmetod? Kontroll har utförts av reningsresultat t ex hur mycket föroreningar man renat bort (vid rening av upp pumpad luft eller grundvatten) t ex regelbunden provtagning av inkommande och utgående vatten Det har varit svårare att följa upp hur mycket föroreningar som lämnats kvar efter grundvattenpumpning eller in-situ behandling. I några fall har föroreningsspridningen följts upp (t ex grundvattenkontroll) alternativt omgivningspåverkan följts upp (recipientkontroll) – t ex provtagning 2-4 ggr/år Vid inneslutning har åtgärdens funktion kontrollerats och själva konstruktionen och materialvalen kontrollerats. Åtgärdsmål saknades i vissa projekt, då är det svårt veta vad man exakt ska följa upp. Bra att sätta upp och åtgärdsmål och klarlägga vilka mål som ska verifieras och hur

58 Hur väl har åtgärdsmålen uppfyllts?
I ett av de avslutade projekten anges att målen till stor del uppnåtts I två av de avslutade projekten anges att målen delvis uppnåtts I sex av projekten pågår/fortgår saneringen/uppföljningen. I två av dessa ser resultatet dåligt ut i nuläget I ett av projekten har saneringen inte påbörjats i full skala.

59 Tillsynserfarenheter från kontrollarbetet
Det är svårt att bedöma vilka kontrollkrav som ska ställas (detaljeringsgrad och omfattning) kontra kostnaderna och nyttan. Viktigt prata och jobba fram åtgärdsmål, precisera mätbara åtgärdsmål och koppla uppföljningen till dessa. Bra att ha en plan för när kontrollen ska rapporteras vid IN-situ saneringar t ex årliga rapporteringar, så att man kan få bekräftat att metoden funkar, vid behov kräva justeringar av åtgärden eller kontrollen. Viktigt att tänka igenom den uppföljande kontrollen, i synnerhet när föroreningarna lämnas kvar t ex vid inneslutning eller efter en In- situ behandling. I annat fall är det svårt veta när man är klar och har svårt verifiera om det fungerar/fungerat.

60 Tillsynserfarenheter från kontrollarbetet – exempel kopplat till åtgärdsteknik
Vissa åtgärdstekniker t ex reningsanläggningar, grundvattenpumpar etc kräver regelbundna skötselåtgärder för god funktion. Kräver att utföraren har bra egenkontroll och tillgång till behövlig kunskap Borde ha haft bättre kontroll av var renat vatten leddes. I ett fall där reningen visade sig fungera dåligt, så kan dåligt renat vatten ha bidragit till oönskad föroreningsspridning Grundvattenpumpningen hade nog egentligen behövt vattendom, rådgör i tidigt skede med vattenhandläggaren på länsstyrelsen. Vid kontroll av In-situ saneringar kan det behövas lite nya typer av kontrollåtgärder än vid schaktsaneringar och nya behov av kontroller kan upptäckas under genomförandet som då får läggas till.

61 Tillsynserfarenheter kopplat till uppföljning och slutresultat
TM skulle vilja ha varit mer delaktig och fått mer och bättre information, t ex fått inbjudan till byggmöten från början. När det inte går som planerat så är byggmötena ett väldigt bra sätt att få information och möjlighet träffa entreprenören och få ställa sina egna frågor. TM behöver inte vara med på vissa delar t ex diskussioner om ekonomi. Kanske skulle det vara bra att en extern part granskar uppföljande kontrollen/slutresultatet med nya ögon?

62 BEHOV AV YTTERLIGGARE ÅTGÄRDER
Schakta Kontrollera Markrestriktioner

63

64 Föranleder hittills uppnådda resultat ytterligare efterbehandlingsåtgärder, restriktioner i markanvändningen eller uppföljande kontrollarbete? (beskriv kortfattat) Vid ett objekt har inskrivning i fastighetsregistret utförts med syftet att säkerställa åtgärdens framtida funktion (horisontella täckningen och slitsmuren) Vid ett objekt kommer saneringen och kontroll pågå mycket länge, markrestriktioner har skrivits in i fastighetsregistret för en delåtgärd med syftet att bevara en övertäckning Vid tre av objekten anges att samtliga åtgärder kan bli aktuella men att saneringen fortfarande pågår. Nej, inte utifrån dagens riskbild (i två fall) och i tre fall går det inte att bedöma behovet i nuläget.

65 Generella erfarenheter
Tillsynsavgifter Tillsynsprocessen Kunskapsbehov

66 Erfarenheter tillsynsavgift vid alternativa åtgärdstekniker
Viktigt vara tydlig med vad som gäller avseende tillsynsavgift (att och vad man tar betalt för och hur mycket). TM bör påtala att dåliga underlag och ändrade tillvägagångsätt under genomförandet medför ökade tillsynsavgifter. Tagit ut avgifter vid beslut, kan vara ett problem om vi tar för mycket betalt. Om vi ifrågasätter och har synpunkter så blir det dubbel betalning för den ansvarige, både konsultkostnad och myndighetskostnad. Myndigheten måste vara tydlig med vad som avgifter tas ut. I detta fall var det inget problem. Tillsynsavgiften är ett problem. I detta ärende tog vi inte ut extra tillsynsavgift utöver den ordinarie. Idag förväntas vi ta ut extra tillsynsavgift för varje timme vi jobbar med förorenad mark ärenden. Dessa ärenden är tidskrävande och bolagen blir inte glada över extra tillsynsavgifter och man måste motivera allt man gör. Det är inte kul.

67 Erfarenheter tillsynarbete alternativa åtgärdstekniker (tillsynsprocessen bild 1 av 6)
TM kan få svårt att själva driva ärenden med alternativ åtgärdsteknik pga otillräckligt med erfarenhet. Bra om man kan klara sig utan en lång process i domstol med förelägganden etc Problematiskt om ointresserad VU med sämre resurser eller mindre kunniga konsulter. Inget problem i detta fall men i andra ärenden. Utredningstiden har varit 7 år. Det funkar inte om du har inomhusmiljöproblem eller spridningsproblem. Det är bra om man kan utreda problematiken och hitta lösningar snabbare

68 Erfarenheter tillsynarbete alternativa åtgärdstekniker (tillsynsprocessen bild 2 av 6)
Överför vad som sagts och kunskap till nästa handläggare. Viktigt att dokumentera noga. I detta fall finns den tidigare tillsynsperson kvar på kommunen, vilket underlättar. Tillsynen av genomförandet är ofta tids- och kompetenskrävande och det finns ofta behov av snabba beslut. Erfarenhets och kunskapsbrist medför ett än större tidsbehov. Tidsbrist hos miljöskyddshandläggaren och många parallella ärenden samtidigt försvårar handläggningen. Behövs vattendom/anmälan? Rådgör med länsstyrelsens vattenhandläggare. Det är alltid verksamhetsutövaren som själv får bedöma i de fall det inte behövs någon vattendom (dvs ta ställning till att enskilda eller allmänna intressen inte påverkas). VU har bevisbördan ifall det senare visar sig att verksamheten ändå påverkat andra intressen, dvs rekommendera VU att ha en noggrann egenkontroll i dessa fall.

69 Erfarenheter tillsynarbete alternativa åtgärdstekniker (tillsynsprocessen bild 3 av 6)
Viktigt att TM byter strategi när arbetet börjar gå i stå. När "dialogformen" slutar att fungera och frivilliga åtaganden succesivt skjuts framåt i tiden, så är det viktigt att TM blir lite tuffare och håller fast vid kraven och skriver förelägganden. Ett bra sätt är att dokumentera överenskomna frivilliga åtaganden med ett föreläggande, då är det enklare att snabbare få effekt om åtagandena drar ut på tiden. En källförorening som inte är åtgärdad (vid pumpning och rening av grundvatten.) TM borde prioriterat upp frågan att driva åtgärdandet av källföroreningen. I Falu projektet har avtalet mellan staten och ansvarit bolag styrt tillvägagångsättet i detalj, vilket försvårat möjligheterna att utreda och använda bättre tekniska lösningar när överenskommen teknik inte fungerat som tänkt. Avtal kan vara bra för det skapar frihet och engagemang hos företaget men det kan också låsa projekt som gör att det kan vara svårt att anpassa när nya data framkommer efter en tid.

70 Erfarenheter tillsynarbete alternativa åtgärdstekniker (tillsynsprocessen bild 4 av 6)
Bra om TM kan vara flexibel avseende tidsaspekten vid IN-situ saneringar. Svårt veta när kan man som TM kan dra i bromsen, "och säga att jag tror inte att metoden funkar resultatet blir ju sämre", hur många injiceringar kan man tillåta innan man säger stopp. Det är bra om TM inte tvingas driva bolag i KK. Andra ansvariga företag blir då även mer oroliga för att de själva ska drivas till KK vilket kan försvåra vårt arbete. I detta fall lade bolaget ned mycket egna pengar för att utreda frågan men till sist blev utgifterna för omfattande. Andra bolag ser att det inte hjälper att man frivilligt tar på sig att göra en massa utredningar då TM ändå fortsätter tills det inte går.

71 Erfarenheter tillsynarbete alternativa åtgärdstekniker (tillsynsprocessen bild 5 av 6)
Stegvis framtagna och genomarbetade åtgärdsmål bidrar sannolikt till ett lyckat projekt. Väl formulerade mål underlättar för alla att veta när man är färdig och är sannolikt kostnadseffektivt. Att våga sätta ner foten mera i processen gällande att få de synpunkter som framförts genomförda, att skriva föreläggande om det behövs. Kräv ordentlig uppföljning, utan uppföljning är det svårt att säga om åtgärden/åtgärdsmålen uppfyllts. Bestäm avstämningstidpunkter med visst mellanrum innan saneringen påbörjas. En avstämning kan visa sig vara ”buisness as usual” men då vet man det. Minst en avstämning per år, lite tätare i början av saneringen. Viktigt att inte låsa upp sig för en viss lösning för tidigt i processen innan man vet vad som är bästa lösningen t ex i ett avtal eller vid ett föreläggande om åtgärd.

72 Erfarenheter tillsynarbete alternativa åtgärdstekniker (tillsynsprocessen bild 6 av 6)
Satsa på erfarenhetsåterföring. Plocka med det från början. Då är alla inställda på detta och så man har med sig det genom hela processen.

73 Erfarenheter tillsynarbete alternativa åtgärdstekniker (kunskapsbehov – bild 1 av 6)
Vid ny teknik bör man begära skriftlig dokumentation av referensobjekt, överväga behövet att ställa krav på laboratorietester/pilottester. Acceptera inte enbart muntliga uppgifter om att metoden funkat bra. Var positiv men ifrågasättande. (egen sammanfattande bedömning) De lokala/platsspecifika förhållandena. Hur mycket och detaljerat behöver dessa utredas för att kunna förutsäga saneringsresultatet Vid ny teknik, så kan det generellt vara svårt att veta hur långtgående undersökningar som behöver göras innan man väljer åtgärdsmetod. (Funkat bra vid bra dialog med kunnig konsult.)

74 Erfarenheter tillsynarbete alternativa åtgärdstekniker (kunskapsbehov – bild 2 av 6)
Sträva mot att få in en åtgärdsutredningen av god kvalité. Fråga dig själv om beslutsunderlaget är tillräckligt för att kunna besluta om val av åtgärdsmetod. Om nej bör du överväga kompletteringar Det behövs goda kemikunskaper vid granskning av IN-situ metoder. Som handläggare är man mycket i händerna på de vägledningar och rapporter som finns att tillgå. Man skulle behöva vara på samma kunskapsnivå som konsulterna. Avsätt mycket tid för inläsning – ta hjälp av andra tillsynsmyndigheter, expertmyndigheter och korttidsstöd TM är beroende av att konsulternas/företaget skaffar sig den kunskap som behövs. Svårt för kommunens miljökontor att ha expertkunskap.

75 Erfarenheter tillsynarbete alternativa åtgärdstekniker (kunskapsbehov – bild 3 av 6)
Vid en ny typ av åtgärdsteknik, när kunskaperna är bristfälliga kring om det bildas några mellanprodukter så är det en utmaning för TM att klara ut vad som egentligen händer - försöka ta reda på så mycket som möjligt i rollen som TM, ställ frågor och var ifrågasättande. Huvudmannen måste skaffa sig tillräcklig kunskap. Man bör noggrant fundera på vilka ämnen/biprodukter som kan bildas vid In-situ saneringar. Det kan vara svårt få fram sådana uppgifter, så det krävs lite jobb. I första bör VU göra detta arbete med stöd av entreprenörer/konsulter. TM bör också själva noggrant följa upp frågan (Särskilt vid förslag om ny teknik som inte tidigare eller vid ett fåtal tillfällen använts i Sverige eller som är ny för aktuell konsult/entreprenör).

76 Erfarenheter tillsynarbete alternativa åtgärdstekniker (kunskapsbehov – bild 4 av 6)
Kunskap om de lokala/platsspecifika förutsättningarna som har betydelse för respektive åtgärdstekniks reningsresultat är avgörande. Nya metoder bör testas i pilotskala innan fullskala. Följ upp och säkerställ att huvudmannen anlitat konsulter/entreprenörer har relevant kompetens/tillräckliga kunskaper. Ta vara på varandras erfarenheter, så att man undviker göra om samma misstag. Viktigt sprida och dela med sig av erfarenheterna från projekt. Tänk till före sanering påbörjas (osäkerheterna och frågorna dyker upp under genomförandet)

77 Erfarenheter tillsynarbete alternativa åtgärdstekniker (kunskapsbehov – bild 5 av 6)
Att ha haft möjligheten att få se olika åtgärdstekniker i arbete och fått diskutera de med entreprenörer/konsulter Viktigt att fråga när man inte förstår tekniska lösningar, konsekvensbedömningar etc. Använd korttidsstödet (granska provtagningsplaner mm), läs bef. litteratur, ring LSt och be om tillsynsvägledning. Använd verktygen för att själva kunna bli säkrare. Ha ett ifrågasättande perspektiv. Viktigt att TM skaffar sig ett bra beslutsunderlag. Viktigt att utföraren dokumenterar och skriver dagbok som sparas. Dokumentera även själv det ni kommer överens om (gärna motiverat)

78 Erfarenheter tillsynarbete alternativa åtgärdstekniker (kunskapsbehov – bild 6 av 6)
Begär in MKB t ex behöver effekter av nedbrytning och risker med nedbrytningsprocesser belysas, funktion i aktuellt klimat, referenser till metoder som ska användas Få VU att identifiera och redovisa ”miljömässigt kritiska” arbetsmoment och när de kommer utföras innan åtgärden påbörjas.

79 Övriga synpunkt ”Positiv till alternativa åtgärdsmetoder till schaktsaneringar. Man får vara lite flexibel till tidsaspekter och incidenter som kan uppkomma. Det kanske inte alltid blir som man tänkt sig men det kan bli bra ändå till sist. Man kan komplettera med andra metoder i efterhand om det skulle behövas.” Ulrika Nilsson, Lst Gävleborg

80 Några utvecklingsförslag
Utveckla checklista för alternativa åtgärdstekniker (ev) Få tillsynsmyndigheter använda åtgärdsportalen, korttidsstödet Utveckla EBH-stödet – beslutsexempel, checklistor Stimulera till kontakter och kunskapsutbyte mellan tillsynsmyndigheter I ökad omfattning implementera ”ny kunskap” i tillsynsarbetet. Kompetensutveckling om alternativa åtgärdstekniker anpassat till tillsynsmyndighet Erfarenhetsutbyten TM och SGU efter avslutade projekt

81

82 EJ MEDTAGNA SVAR AV INTRESSE

83 Vad kan förbättras/utvecklas och i så fall hur i tillsynsarbetet?
Gör pilotsaneringar tills vi får bra erfarenheter och vet hur metoderna funkar. Viktigt dra lärdom av detta och andra projekt. Det är inte säkert metoden funkar i Sverige för att den fungerat utomlands under andra klimat, geologiska och geohydrologiska förhållanden. Ta fram förslag på lämpliga uppföljningskriterier Bra kunskapsunderlag, en förutsättning för att välja åtgärdsmetod (egen sammanfattade slutsats) Klara ut om det behövs vattendom när grundvattenpumpning är en åtgärd för skydda omgivningen? Mallar/checklistor för hur man agerar vid akutolyckor och vid efterföljande efterbehandlingsarbete. Bra om TM kan få kompetensstöd för att bli mindre beroende av konsulternas/utförarnas kompetens och lämnade uppgifter. T ex kunna få stöd för vilka utredningar som är lämpliga/behövliga att kräva. Bättre kunna granska och vid behov ifrågasätta lämnade uppgifter Tidvis övar man på kommunen hur man agerar vid olyckor (regelbundna övningar behövs). Idag är det bra nivå på TVL i synnerhet avseende den juridiska stödet från Lst. Ta fram bra kunskapsunderlag innan beslut om val av åtgärdsteknik Riskkommunikationen (svårt hinna med att göra detta på ett bra sätt). Som miljöinspektör driver du många olika ärenden samtidigt. Dessa ärenden är krävande och det är svårt hinna ägna mycket tid åt enstaka ärenden. Åtgärdsportalen kan förhoppningsvis bli ett stöd. En erfarenhetsbank kan förhoppningsvis underlätta arbetet. Bra att ha med sig från början att man ska utvärdera resultatet i slutet så att bolag och konsult sparar på sig relevanta uppgifter. Ett gemensamt bokslut av det som gjorts (utbyter erfarenheter) är att rekommendera.

84 Kritiska arbetsmoment är diskussionen om vägvalet och vilken åtgärdstyp ska vi välja. Ha en flexibilitet, t ex göra olika åtgärder på olika delområden. Som TM ber/kräver att bolagen utreder alternativa åtgärdsmetoder när det är ett möjligt alternativ, så att man inte utesluter alternativen innan man utvärderat om det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt samt miljömässigt motiverat. Det finns en risk man utesluter alternativen för tidigt pga tidsperspektiven, den som ska göra åtgärda problemet vill inte vänta 6 år tills det eventuellt blir rent. Det kan finnas en större vilja om man som TM är mer öppen för att inte ha exakta värden som slutresultat t ex vid svåråtkomliga platser eller platser med pågående befintlig verksamhet. Rent mängdmässigt kanske du kommer tillräckligt långt utifrån platsens förutsättningar och inte riskerar att krävas på en kompletterande åtgärd (mängdreducera). Då kan finnas större utrymme att titta på sådana lösningar. Viktigt att både ansvarig och tillsynsmyndighet är flexibel. Det bör vara möjligt att justera utifrån faktiska förhållandena. Vi har en tendens att vara väl mycket platsspecifika riktvärdes fokuserade hos både myndigheter och konsulter. Det är bra med erfarenhetsutbyte rent generellt. Skönt med ett bollplank. Bra att få diskutera med andra myndigheter, bra att diskutera med någon som har suttit i den faktiska situationen (samma myndighetsposition). SGI och SGU är duktiga men ibland är det bra diskutera med någon som sitter i samma myndighetsposition. Ej så teoretiskt forskningsmässigt i alla lägen. Sedan är det viktigt tänka på att varje ärende är en kompetensutveckling. Man får söka information. Man behöver inte kunna allt. De ansvariga anlitar konsulter/entreprenörer. Var nyfiken och var öppen med att du inte kan allt. Varje gång man ser någon mojeng framför sig och diskuterar konkret kring en fråga så är det mycket lärorikt. Kommunerna har nog svårare skaffa sig en fördjupad kompetens bättre förutsättningar på länsstyrelsen. Kommunen behöver håller sig informerad, man kan bjuda in kommunerna till ett saneringsprojekt som en tillsynsvägledningsinsats. Bra utveckla samarbetet med kommunerna och lära av varandra. De kan fråga bolagen fritt på ett möte om de inte är tillsynsmyndighet. I de fall det är ett projekt i kommunens närområde, så kan man t ex be de titta till en anläggning om man själv har långt att åka. Utbytt erfarenhet med varandra t ex om man har ett tillsynsobjekt där en ny metod eller ny borrteknik testas, försök få till platsbesök tillsammans med en kommun eller ett par kommuner om det är i närområdet (effektiv kunskapsuppbyggnad). Ofta möjligt att då kunna fråga kunnig konsult eller entreprenör. Man kan försöka nyttja erfarenheter från olika delar av länet och landet så gott det går. Man kan alltid diskutera eller ställa frågor via lync (ett givande och tagande). Tror inte på att formalisera den processen, utan får man reda på någon som kan en viss fråga så tar man initiativ till en kontakt och nyttja de kontaktvägar som finns. Det är lättare att ta till sig när man sitter och bråttas med en konkret fråga och pratar med någon som har erfarenhet. Då processerna fråga. Svårare åka på en utbildning som man kanske eventuellt har nytta av i framtiden


Ladda ner ppt "Presentation av Länsstyrelsen Östergötland Tillsynsprojekt: ”Tillsyn anpassad till alternativ åtgärdsteknik”"

Liknande presentationer


Google-annonser