Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
Cecilia Akselsson, Lunds universitet Gunilla Pihl Karlsson, IVL
Krondroppsnätet i Kronobergs län – Resultat av mätningar t o m september 2014 Cecilia Akselsson, Lunds universitet Gunilla Pihl Karlsson, IVL Per Erik Karlsson, IVL U01 Finnbo MV (detta va sista rapporteringen), U02 Godkärra LUFT (O3 tom 2006, NO2) U04 Kvisterhult: OF, KD, MV, LUFT (SO2, NO2, O3) U06 Hyttskogen KD, MV, LUFT (NO2, O3) U07 Motorpsmossen MV, (KD TOM 2006) U08 Skästa MV, LUFT (O3 tom 2006, NO2), (KD TOM 2006)
2
Upplägg Vad är Krondroppsnätet? Kronobergs läns Krondroppsytor
Nedfall – kartor och diagram Markvattenkemi – kartor och diagram Krondroppsnätet i de fördjupade utvärderingarna Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
3
Vad är Krondroppsnätet?
Nedfall med neder-börd till öppet fält Nedfall som krondropp Torrdeposition till sträng-provtagare under tak Markvattenkemi, 50cm djup Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
4
Kronobergs läns Krondroppsytor
Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
5
Domineran- de trädslag
Kronobergs läns Krondroppsytor Lokal Domineran- de trädslag Öppet fält Kron- dropp Mark- vatten Attsjö (G 21) Tall X Tagel (G 22) Gran Angelstad (G 23) Hjärtsjömåla (K 03) Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
6
Nedfall Nederbörd/krondropp
Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
7
Nedfall Svavelnedfall
Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
8
Nedfall Svavelnedfall
Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
9
Nedfall Svavelnedfall – trender i Sverige
Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
10
Nedfall Kvävenedfall Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
11
Nedfall Kvävenedfall Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
12
Markvattenkemi Sulfatsvavel
Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
13
Markvattenkemi Nitratkväve
Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
14
Markvattenkemi Nitratkväve
Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
15
Markvattenkemi pH Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
16
Markvattenkemi pH Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
17
Markvattenkemi ANC Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
18
Markvattenkemi ANC Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
19
Markvattenkemi Oorganiskt aluminium
Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
20
Markvattenkemi Oorganiskt aluminium
Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
21
Krondroppsnätet i de fördjupade utvärderingarna Bara naturlig försurning
Sammanfattning av texter om Krondroppsnätet i remissverion: -Vid sex mätplatser inom Krondroppsnätet med mätningar har svavelnedfallet minskat med i genomsnitt 88 %, vilket stämmer med modelleringarna inom EMEP. -Under perioden 2000–2013 minskade svavelnedfallet i norra Sverige med 49 %, i sydöstra Sverige med 56 % och i sydvästra Sverige med 62 %. -Våtdepositionen av oorganiskt kväve har under perioden 1990–1999 inte minskat signifikant, men för perioden finns en minskning med 25 % i norra, 30 % i sydöstra och 27 % i sydvästra Sverige. -En annan indikator på försurningstillståndet är kemin i markvatten. Analyserna inom Krondropps- nätet indikerar sura förhållanden, särskilt i sydvästra Sverige. Nya analyser av tidsserier för perioden tyder dock på att det skett en signifikant återhämtning på många platser i landet. Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
22
Krondroppsnätet i de fördjupade utvärderingarna Ingen övergödning
Sammanfattning av texter om Krondroppsnätet i remissverion: Förekomsten av nitratkväve ger en indikation på om marken läcker kväve. Data från Krondroppsnätet visar på mycket låga nitratkvävehalter på merparten av skogsytorna i Sverige, men i sydvästra Sverige, framför allt Skåne och Halland, är kraftigt förhöjda nitratkvävehalter vanligt före-kommande. Detta visar tydligt att nära nog allt kväve tas upp i skogsmark i större delen av Sverige, men att så inte är fallet i den sydvästligaste delen, som är den del som tagit och tar emot mest kvävenedfall och där den pågående ackumuleringen av kväve i marken är som störst. Resultaten indikerar att nitratkväve kan läcka ut till grund- och ytvatten i denna del. Lunds universitet / Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap
Liknande presentationer
