Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Älvdalska bland barn i Älvdalen Yair Sapir Högskolan Kristianstad Felix Ahlner Lunds universitet.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Älvdalska bland barn i Älvdalen Yair Sapir Högskolan Kristianstad Felix Ahlner Lunds universitet."— Presentationens avskrift:

1 Älvdalska bland barn i Älvdalen Yair Sapir Högskolan Kristianstad Felix Ahlner Lunds universitet

2 2

3 Syfte Att studera barnens älvdalska gällande Fonologi Böjningsmorfologi Lexikon Attityder samt attityder bland föräldrarna. 3

4 Helgander 2004, 2005 Födelseår: Fonologidiftongeringar+++ initialt h-bortfall+++ bevarat w++- nasalering++- bevarat ð+(+)- Morfologinom. ≠ ack.--- dativformer+-- sg. ≠ pl. i vissa verb+++ -um i 1:a pers. pl.+++ 4

5 Garbacz 2010 Obest.Best. SGSG Nkullakullą Akullukullų Dkullun Klassisk älvdalskaModern elvdalsk Obest.Best. SGSG Nkullakullą Akullų/kullą Dkullun Obest.Best. SGSG Nkullakullą A D Traditionell älvdalska

6 Revitalisering Litteratur Språkstipendiet 6

7 7

8 Deltagare i undersökningen 19 barn som hade tilldelats språk- stipendiet. 10–15 år gamla. Deras föräldrar. 8

9 Barnundersökningen Skrivuppgift: svenska och älvdalska. Läsförståelse: svenska och älvdalska. Muntlig berättelse: älvdalska. 9

10 10

11 Fonologi [w]/[v] 8 av 19 (42%) använde huvudsakligen [w] och [v] på samma sätt som i klassisk älvdalska. –Wen al ig min ise-jär til? Diem byöver ig fel inte. (10) Ø/[h] 8 av 19 (42%) använde aldrig [h], 11 använde [h] 1–4 gånger. –Han fundirer å läksaker … se kuoger an sig omkringg. (13) 11 Der tågå verodrer i nevån. (3) Mer hann å inte, för ed kam ien jälåkrakk etter enner. (14)

12 Fonologi [ð] 6 av 19 (32%) använde [ð] 1–4 gånger, men samtliga talare använde huvudsakligen [d] eller [r] istället. Nasala vokaler 1 av 19 (5%) använde ett fåtal nasala vokaler. 12

13 Morfologi Dier och diem (10 av 19 använde dier/diem tillräckligt mycket för att uppvisa tendenser.) 4 av 10 skilde på dier och diem som i klassisk älvdalska. 6 av 10 använde båda formerna sporadiskt, eller använde dem skiftesvis både som subjekt och objekt. –An tuog min diem aut, og vaiset diem daitar papperskordjin. (10) –I ser a dier "fy min mig aut ie vända". (18) 13

14 Böjningsmorfologi - verb Få potentiella exempel i vårt material. –Nu ulum sjå wen an djär. (18) –Kåytum upp jär å iss-jär låda jär framme … (18) –… og waiser dier (!) wart dier irå. (12) –Se tågå die min sig oller läksaker iem. (12) –… der tågå verodrer i nevån. (3) 14 … för diem (!) åvå faið iett nytt iem. (15)

15 Böjningsmorfologi - substantiv kulla Subjekt –O-ðar kulla vart liesn... (8) –Kullan plukker upp dukkur i barnwandjin. (13) Objekt –Å se kam an-dar […] etter min blommur a kulla. (8) –An peket åv för kulla wert dem uld gå. (14) ?? –Mes mammu kom in så treffet o påykan å kullu. (14) 15 E stand ie kulla dan å i lessen. (3) Då fyer o-dar kulla å enneres lillsyster min an bort. (7)

16 Böjningsmorfologi - substantiv rakke Subjekt –Å så kam er ien rakke å kåyt etter an. (8) –Å se fuor an rakkan i weg. (2) Objekt –Se kam husse a rakkan … (1) –Då så wender an sig um å skrämer rakkan. (7) Ägande –Men se kumb rakkanes äger … (12) –Då kam rakkans husse. (19) 16 Å rakken, an byrd å jag an etter ween. (19) Så kumb ägeren ar rakkan å kuäger å onum. (15)

17 Böjningsmorfologi - kasus Vårt material innehåller inget konsekvent bruk av kasusändelser, vilket överensstämmer med Garbacz (2010). 17

18 Jämförelse med Helgander 18 Födelseår: –2003 Fonologidiftongeringar++++ initialt h-bortfall++++ bevarat w++-(+) nasalering++-- bevarat ð+(+)-- Morfologinom. ≠ ack.---- dativformer+--- sg. ≠ pl. i vissa verb+++(+) -um i 1:a pers. pl.+++(+)

19 Lexikon 1.Hybrida stammar + ev. suffix KodSemantikEv. suffixEx. 1Aidentiskälvdalskt takk-er(jfr. tokk-er) bort-yvyr(jfr. brott-yvyr) 1Bidentisksvenskt äg-er-en(jfr. ieg-er-n) rikt-it(jfr. rikt-ut) 1Cidentisk odefinierbart el. obefintligt av, där, lite, ur (åv, dar, liteð, yr) 1Dsvenskälvdalsktkunnum (ist.f. bellum) 19

20 Lexikon 2.Svenska stammar + ev. suffix KodEx. 2Arot ej anpassadmarken, vägen, blev 2Brot fonetiskt anpassad barnwakt usse(= husse) 2Cinget tydligt suffixska 2Drot ej anpassad, älvdalskt suffix fik-er(= fik-ar) fråg-et(= fråg-ade) 20

21 Lexikon (ur muntlig berättelse) Hybrider Svenska 21

22 Icke-älvdalskt lexikon Svenska: 40% Hybrider: 60% 22 takk-er, bort-yvyr av, där, lite, ur blev, vägen, marken

23 Lexikon Individuell variation w ɪ nd- sv ɪɡː - sla ɪ nd ʒ - ev- kast- sleŋ- Älvd. Sv. 23

24 Lexikon w ɪ nd- sv ɪɡː - sla ɪ nd ʒ - ev- kast- sleŋ- 24 Individuell variation Älvd. Sv. sla ɪ nd ʒ - sleŋ- sla ɪ ŋg- sla ɪ ŋ-

25 25

26 Slutsatser Fonologin är starkt påverkad av svenska. [w] förekommer, medan nasala vokaler och [ð] närmast är försvunna. Morfologin saknar konsekvent bruk av kasus hos substantiven. Viss personböjning av verb förekommer. Lexikonet består huvudsakligen av älvdalska rötter, men med starkt inflytande från svenska. Detta resulterar både i hybridformer och helt svenska former. Stor individuell variation i ordförrådet, och även i fonologi och morfologi. Detta tyder på en mycket varierad språkgemenskap. Osäkerhet kring vilka former som är älvdalska respektive svenska. Bristande språkkänsla. 26

27 Tjär tokk för! Tack!


Ladda ner ppt "Älvdalska bland barn i Älvdalen Yair Sapir Högskolan Kristianstad Felix Ahlner Lunds universitet."

Liknande presentationer


Google-annonser