Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Grön humaniora i Umeå Exempel på pågående och planerad forskning jämte kurser.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Grön humaniora i Umeå Exempel på pågående och planerad forskning jämte kurser."— Presentationens avskrift:

1 Grön humaniora i Umeå Exempel på pågående och planerad forskning jämte kurser

2 Ett humanvetenskapligt svar på de globala miljöutmaningarna. En reaktion på insikten att miljöproblem skapas av människor, samhällen och teknik i relation till naturen och att deras hantering och lösning därför kräver djupa kunskaper om både människor, samhällen, teknik och natur. Ett postdisciplinärt och integrativt kunskapsområde som kombinerar teorier och metoder från olika humanistiska discipliner – historiska, filosofiska, arkeologiska, språkvetenskapliga, antropologiska, estetiska, visuella, digitala etc. Ett transdisciplinärt kunskapsområde som samverkar både med andra vetenskapsområden och med aktörer utanför universitetsvärlden (museer, NGO:s, företag, allmänhet etc). Ett dynamiskt och snabbt växande fält, främst i USA, Tyskland och Australien men också i Sverige (bl.a. tack vare Formas och Mistra) med starka tvärvetenskapliga grupper såsom The Seed Box: An Environmental Humanities Collaboratory (LiU), Environmental Humanities Lab (KTH) och Umeå Studies in Science, Technology and Environment + MAL (UmU). Vad är grön humaniora?

3 Denna presentation introducerar i det följande tre pågående projekt vid fakulteten, sju nya projekt som utvecklats i form av ansökningar och för närvarande är under bedömning hos externa forskningsfinansiärer samt två nyligen utvecklade kurser (en grundkurs och en på avancerad nivå) inom GH. Exempel på nyare och kommande publikationer samt på vetenskapliga nätverk och samverkanspartners inom området listas också. Presentationen gör inte anspråk på att vara heltäckande utan avser att ge en bild av de GH-aktiviteter med bäring på globala och samhälleliga utmaningar som för närvarande pågår vid fakultetens olika institutioner och enheter (i många fall tillsammans med forskare vid andra fakulteter eller andra aktörer). Avslutningsvis diskuteras kort behov och utmaningar för framtiden. Sammanställningen har gjorts av Christer Nordlund tillsammans med Daniel Andersson, Phil Buckland, Coppélie Cocq, Annika Egan Sjölander, Finn Arne Jörgensen, Erland Mårald, Jennie Olofsson och Anna Sténs. Samtal har också förts med Katarina Pierre vid Bildmuseet. Grön humaniora i Umeå

4 Klimatförändring, globalisering och en allt större konsumtion av energi och råvaror ökar efterfrågan på våra skogliga resurser. Utmaningen är att få skogen att räcka till, och därtill för många olika behov. Det kommer att bli nödvändigt att förändra skogsbruket för att utvinna mer timmer, papper och energi och samtidigt säkra biodiversitet, rekreation och andra ekosystemtjänster. Detta är en komplex uppgift som kräver svåra beslut. För att nå en balans mellan olika anspråk behövs vetenskapligt underbyggda strategier och även humanvetenskaplig analys. Därför har sju forskare från humanistiska fakulteten (idéhistoria, historia, filosofi) medverkat i programmet, både i inomdisciplinära och tvärvetenskapliga delprojekt. Målgrupper är privata skogsägare, skogsägarorganisationer och skogsbolag, nationella och regionala myndigheter som Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och länsstyrelserna, andra näringar som är beroende av skogen, privatpersoner, konsumenter, politiker, intresseorganisationer, med flera. ”Future Forests: Sustainable Strategies under Uncertainty and Risk” (Mistra m.fl. –2016)

5 Syftet med projektet är att nå kunskap om jordbrukares och renskötares narrativa konstruktion av förhållandet människa–natur, särskilt i situationer när detta förhållande hotas eller störs, såväl historiskt som i samtiden. En studie kring narrativ konstruktion av klimatförändringar belyser hur en av vår tids största globala utmaningar förstås och omsätts i praktiska handlingsalternativ i såväl skogs- och lantbruksrelaterade som samiska sammanhang. Frågor om exploatering behandlas genom studier av lappmarkens kolonisering och genom platsskapande i det omstridda området Gállok. Förhållandet till natur, landskap och miljö analyseras dels utifrån platsskapande i relation till lokal identitet och tillhörighet, dels utifrån berättande som process där legitimitet, berättigande och rätten att berätta och återberätta artikuleras. För vissa delar av projektet tillämpas ett urfolksmetodologiskt perspektiv. Vidare rymmer projektet forskning om ekologisk identitet hos småskaliga ekologiska lantbrukare samt frågor rörande etiska perspektiv på humanistisk forskning om naturen. ”Naturen i narrativen: En studie av muntliga berättelser om miljö- och naturkatastrofer ur ett folkloristiskt och språketnografiskt perspektiv” (RJ –2015)

6 E-avfall – datorer, mobiltelefoner, surfplattor och tv-apparater – utgör den snabbast växande avfallskategorin i världen. Det är dessutom en av de mest komplexa avfallskategorierna. Utvecklingen av elektroniska teknologier genererar allt kortare livscykler, något som resulterar i uppskattningsvis 20–50 miljoner ton e-avfall i världen varje år. En stor del av de digitala teknologier som utgör detta avfall kastas, inte på grund av att de slutat fungera utan för att de ersatts av nyare, uppdaterade versioner. Samtidigt är återvinning av e-avfall en relativt ny företeelse, vilket bidrar till bristande infrastruktur för omhändertagande. Detta indikerar en klyfta mellan den växande globala avfallsström som följer med dagens konsumtion och adekvata återvinningsmetoder. En utmaning som detta projekt behandlar är hur vi kan tänka kring de miljöbetingade konsekvenserna av e-avfall. Hur påverkar mediala representationer av elektroniska produkter vår förståelse av e-avfall? Hur skapas och omskapas vår förståelse av värde, kommoditet och resurs i relation till e-avfall? Hur kan vi kartlägga de sätt på vilka e-avfall är föremål för förflyttning, t.ex. i form av återbruk, ackumulering i hemmen och välgörenhet? ”Från media till materialitet: Om digitala teknologiers efterliv” (KAW –2016)

7 Utsläppen av växthusgaser från våra samhällen påverkar klimatet, som i sin tur påverkar våra samhällen. Utmaningen är att finna konkreta lösningar till omställningen mot samhällen som befinner sig inom de planetära gränserna. Den starka samhällsroll som ges till fria marknader och individuella val gör att företag, som även är viktiga utsläppskällor, får stor betydelse för omställningen. Eftersom entreprenörskap handlar om förändring i en ekonomi kan särskilt höga förväntningar ställas på ”grönt” eller hållbart entreprenörskap, så kallat ekoprenörskap. Som en fortsättning på ett forskningsinitieringsanslag från RJ avser detta humanistiska och samhällsvetenskapliga projekt att systematiskt undersöka ekoprenörers betydelse för omställning mot en fossilfri ekonomi inom tre sektorer med stora utsläpp (transporter, mat och bostäder) i Sverige, Storbritannien, Nya Zealand och USA. Resultaten ska kommuniceras med forskare, företag, policyaktörer och allmänhet. ”På väg mot en fossilfri ekonomi: Ekoprenörer som klimatomställningsagenter” (RJ, ansökan)

8 Genom att kombinera metoder och insikter från miljöhistoria, teknikhistoria, djurstudier och STS undersöker projektet hur relationerna mellan människor och vilt som idé och praktik har förändrats över tid, sett genom två storskaliga tekniska system i talets Skandinavien. Den första delen undersöker vägar som mänskliga zoner som skär genom naturområden, vilket ofta resulterar i dödliga möten mellan människor, teknik och vilt. Landsbygdens vägnät växte exponentiellt efter att bilar blev allmänt tillgängliga i Skandinavien. Dessa nya områden medförde nya sätt att tänka kring risk, handling och ansvar för olycksförebyggande. Den andra delen utforskar hur förhållandet mellan jägare, jakthundar och bytesdjur ändrades när jägare började använda geografisk positioneringssystem-enheter (GPS). Genom den ökande användningen av sådana geospatiala digitala verktyg har rurala platser blivit ihopkopplade både fysiskt och virtuellt. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur ”tradition” och ”autenticitet” ständigt förhandlas i relation till nya teknologier. ”Teknologiska ändringsprocesser och transformationen av människo-vilt-relationer på den skandinaviska landsbygden” (RJ, ansökan)

9 Projektet adresserar hoppingivande men icke-utopiska skeenden och berättelser som handlar om framtiden för vår miljö. En forskargrupp med komplementära ämnesbakgrunder avser i samarbete med Bildmuseet att identifiera, analysera och mobilisera sådana skeenden och berättelser på ett sätt som kan tala till dagens miljöproblem. Ambitionen är framförallt att söka efter hopp och att kommunicera insikter från de historiska berättelserna i syfte att visa på vägar mot en mer motståndskraftig framtid. Genom att kombinera återblick med prognos är tanken att kunna beskriva och förmedla framtidsorienterade och hoppfulla alternativ till de katastrofscenarier utan tydliga lösningar som dominerar samtida miljödebatt. Frågor som sträcker sig från det småskaliga till det globala, över kulturella, politiska och sociala domäner ska behandlas. Några exempel är utfasningen av CFC i kylskåp, det internationella förhållningssättet till DDT, framväxande förståelser för post-nukleär natur, sanktioner mot valfångst samt återinförandet av bäver i Europa. ”20/20 Vision: Finding resilient environmental futures through hopeful histories” (RJ, ansökan)

10 Detta tvärvetenskapliga humanistiska och samhällsvetenskapliga projekt avser att undersöka idéer och argument kring varför lokalt förankrade energilösningar och människors aktiva deltagande skulle vara fördelaktigt för att skapa hållbara och demokratiska energisystem. Forskargruppen bestående av en idéhistoriker, en miljöfilosof och en statsvetare tar i tre fallstudier och en gemensam analys- och tillämpningsdel ett samlat grepp om sådana idéer och teorier, och ska i samverkan med olika aktörer inom energiområdet diskutera dess möjligheter, mervärden, problem och tillämpningar. Då storskaliga energilösningar har svårt att fullt ut nå alla mål angående klimat, miljö och energisäkerhet, kan sådana alternativa energilösningar potentiellt fungera både som ett komplement och som en förändringskraft inom de svårföränderliga energisystemen i en önskvärd riktning. ”Energisystem, delaktighet och demokrati: Går det att bygga hållbara energisystem underifrån?” (Energimyndigheten, ansökan)

11 Idag saknas långsiktiga data om effekter av borealt skogsbruk på biologisk mångfald. I detta projekt kommer sådana data att genereras i skärningspunkten mellan ekologi och miljöarkeologi. Vi avser att samla in skalbaggar från det senaste årtusendet från torvprover spridda över ett borealt landskap med en lång skogsbrukshistoria. Sammansättningen av skogsskalbaggsarter under olika perioder jämförs och relateras sedan till introduktionen och intensifiering av skogsbruket i landskapet och nutida data från studier i regionen. Vi kommer också att använda en databas för att studera svenska boreala skogsskalbaggars tidigare europeiska historia, för att kunna dra bevarandebiologiska slutsatser utifrån denna. Projektets resultat kommer att ge användbar kunskap för bevarandebiologi och en mer evidensbaserad boreal naturvård, kunskap omöjligt att få genom att studera den samtida biologiska mångfalden. En referensgrupp med bl.a. användare av projektresultaten ingår. ”LONGBEET – Långsiktiga förändringar i skalbaggsfaunan orsakade av skogsbruk i ett borealt skogslandskap studerade med paleoentomologiska metoder” (Formas, ansökan)

12 Hälsokonsekvenser av klimatförändringar har studerats i begränsad omfattning i Sverige. Genom att utveckla gamla och skapa nya anpassningssystem, såsom system för tidig varning (EWS) kan människors hälsa skyddas. Befintliga EWS är linjära och domineras av top-down-strukturer. Forskning betonar att användning av bottom-up- perspektiv med användning av cirkulära modeller kan gynna hållbarhet. Projektets övergripande syfte är att undersöka den befintliga kunskap som finns om system för tidig varning, EWS:s för klimatkänsliga sjukdomar och för klimatrelaterade naturolyckor och extremhändelser som påverkar hälsan samt att analysera systemens styrkor och svagheter. Syftet är att identifiera faktorer som fungerar generellt oavsett typ av hälsohot och vilka faktorer som är centrala för att skapa och utveckla ett varningssystem som faktiskt har avsedd och önskad effekt på målgruppen och som är hållbart över tid. ”Anpassning till ett klimat som förändras: Hållbara system för att skydda människors hälsa” (MSB; ansökan)

13 Kursen fungerar som en introduktion till grön humaniora och ger miljöhistoriska och filosofiska, arkeologiska, vetenskapshistoriska samt medievetenskapliga perspektiv på Kirunas historia och hanteringen av naturresurser i övre Norrland. Tidsperspektivet sträcker sig från senaste istiden och framåt, med tyngdpunkten på modern tid. Verksamheter som studeras är bl.a. renskötsel, vattenkraft, skogsbruk, gruvindustri och turism. Kiruna och övre Norrland används som utgångspunkter för studierna, men händelser och verksamheter relateras även till den globala nivån. Studenten tränas i att föra källkritiska och filosofiska resonemang om regional utveckling, naturresurshantering och hållbarhet. Studiebesök på platser som är relevanta för kursen ingår också. ”Kiruna, Norrland, Världen: Humanistiska perspektiv på människan och naturresurserna” (grundkurs)

14 The idea of the Anthropocene – the geological Age of Man – has become widely adopted as a way of describing the entanglement of human activities and the natural world. It is simultaneously a narrative about the relationship between humans and nature, people and the planet, and an argument about how we got there. As such it is a powerful idea that merits deeper engagement. This course critically examines the history of the idea, its adoption in science and popular culture, as well as its key claims about the long-term impact of humanity on the planet, in order to provide a deep understanding of the scientific and cultural background of the concept and its impact on scientific communication and political practice. The course combines a series of recorded lectures with a student-centered pedagogy requiring a high degree of student involvement. It integrates digital tools such as student blogs, participatory mapping, virtual field trips, and discussion forums, supporting community-building and collaborative project assignments as well as individual assignment. The course is designed for students in the humanities, social science and environmental science. ”The Anthropocene: A History of the World” (Advanced level)

15 Andersson, D. & Cocq, C., ”Narrating Climate Change: Concordance and Conflict in Media Discourse” (submitted). Buckland, P. I. (2013). ”SEAD – The Strategic Environmental Archaeology Database. Inter-linking multiproxy environmental data with archaeological investigations and ecology”, i Graeme Earl et al. (red.), CAA2012 (Amsterdam, 2013). Hultman, M., ”The Making of an Environmental Hero: A History of Ecomodern Masculinity, Fuel Cells and Arnold Schwarzenegger”, Environmental Humanities 2 (2013). Hultman, M. & Nordlund, C., ”Energizing Technology: Expectations of Fuel Cells and the Hydrogen Economy, 1990–2005”, History and Technology 29 (2013). Jørgensen, F.A., ”The Armchair Traveler’s Guide to Digital Environmental Humanities”, Environmental Humanities 4 (2014). Jørgensen, F.A., Mårald, E., Karlsdottir, U. B., Poulsen, B. & Räsänen, T., ”Entangled Environments: Historians and Nature in the Nordic Countries”, Historisk Tidsskrift 92 (2013). Jørgensen, F.A., Jørgensen, D. & Pritchard, S. (red.), New Natures: Joining Environmental History with Science and Technology Studies (University of Pittsburgh Press, 2013). Lemdahl, G., Buckland, P. I. & Fischer Mortensen, M. (2014). ”Lateglacial Insect Assemblages from the Palaeolithic site Slotseng”, Quaternary International 341 (2014). Mårald, E. & Westholm, E., ”Changing Approaches to the Future in Swedish Forestry, 1850–2010”, Nature and Culture 11 (kommande, 2016). Mårald, E. & Nordlund, C., ”Modern Nature for a Modern Society” (submitted). Nordlund, C., Lång, H. & Mårald, E., ”Making Wilderness”, Journal of Northern Studies 2 (kommande, 2015). Olofsson, J., ”’Are you fed up with your pc? Get a Mac’: Swedish Popular Media Representations of Digital Technologies and the Stockpiling Behavior of Consumers”, Studies in Media and Communication (kommande; 2015). Olofsson, J., ”Waste-in-becoming, value-in-waiting: Investigating the Implementation Processes of the WEEE Directive and the Fleeting Qualities of e-waste”, Techniques & Culture (kommande; 2016). Sandström, C. & Sténs, A., ”Dilemmas in Forest Policy Development: ‘The Swedish Forestry Model’ under Pressure”, i K. Beland Lindahl, E. Westholm & F. Kraxner (red.), Forest Futures: Rethinking Global Trends – Implications for Boreal Regions (Springer, 2015). Sténs, A. & Sandström, C “The Allemansrätt in Sweden”, Landscapes 15 (2014). Exempel på publikationer (2013–)

16 Vetenskapliga nätverk European Society for Environmental History The Global Human Ecodynamics Alliance (GHEA) Google group ”Researching e-waste” Nordic Network for Interdisciplinary Environmental Studies (NIES) Nordic Environmental History Network The North Atlantic Biocultural Organisation (NABO) Rachel Carson Center for Environment and Society, Ludwig- Maximillian Universität, München Externa samverkanspartners Institutet för språk- och folkminnen Länsstyrelserna i Västerbotten och Västernorrland Regionala museer inklusive Västerbottens museum Riksantikvarieämbetet Samiska kulturarbetare Tekniska Museet Exempel på befintliga vetenskapliga nätverk och externa samverkanspartners

17 GH bedrivs idag i flera miljöer vid humanistiska fakulteten – vid de olika institutionerna, inom Umeå Studies in Science, Technology and Environment inklusive MAL, vid Humlab och CeSam – men det finns ett behov av ett mer konserterat samarbete mellan de olika grupperingarna för att därigenom utveckla en för svenskt och internationellt vidkommande unik GH-inriktning i Umeå. Forskare inom GH har goda kontakter med forskare vid de andra fakulteterna, framför allt på den samhällsvetenskapliga, liksom med SLU. Även här finns en potential för ökat samarbete. Vi ser också en stor potential i ett framtida samarbete med Bildmuseet. Under senare år har fakulteten haft framstående internationella gästforskare inom GH-området (Ursula Heise, Nancy Langston, Masami Yuki). Det finns ett behov av att invitera fler framöver. Fakulteten har ett fåtal doktorander inom GH. Fler vore önskvärt. Den största utmaningen är dock att framtiden för flera av de mest aktiva forskarna inom GH på fakulteten är mycket osäker. Som framgår av presentationen har flera projektansökningar nyligen utarbetats, men utfallet är ovisst. Det bästa sättet att säkra och utveckla området vore att trygga ett par anställningar med fakultetsmedel. Behov och utmaningar för framtiden


Ladda ner ppt "Grön humaniora i Umeå Exempel på pågående och planerad forskning jämte kurser."

Liknande presentationer


Google-annonser