Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Sju dimensioner för samstyrning av digitala resurser: Lärdomar, målbilder och vägledning för effektivare samstyrning Göran Goldkuhl Forskningsgruppen VITS.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Sju dimensioner för samstyrning av digitala resurser: Lärdomar, målbilder och vägledning för effektivare samstyrning Göran Goldkuhl Forskningsgruppen VITS."— Presentationens avskrift:

1 Sju dimensioner för samstyrning av digitala resurser: Lärdomar, målbilder och vägledning för effektivare samstyrning Göran Goldkuhl Forskningsgruppen VITS (www.vits.org) Inst f ekonomisk & industriell utveckling Linköpings universitet

2 Hur bra är svensk e-förvaltning på digital samverkan? ”Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”

3 Världsbäst på att tillvarata digitaliseringens möjligheter? VM i digital förvaltning är inte EN tävling i teknik utan en SJUKAMP ■ Målstyrning av digitala resurser ■ Funktionell lagstiftning för digitala resurser ■ Aktörsrelationer, rollfördelning och samverkan avseende digitala resurser ■ Design av verksamhetsprocesser och digital funktionalitet ■ Språklig begriplighet och precision i digitala informationsresurser ■ Organisering och design av digitala möten ■ Arkitektonisk design av digitala landskap

4 Digitala resurser är inte bara inramade av olika verksamhetsförutsättningar utan också bärare av dessa ■ Mål & värden ■ Regelverk ■ Aktörsrelationer ■ Verksamhetsprocesser ■ Språkbruk Digitala resurser kan aldrig bli bättre än sina externa förutsättningar

5 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen? Målstyrning av digitala resurser

6 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen? Funktionell lagstiftning för digitala resurser

7 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen? Aktörsrelationer, rollfördelning och samverkan

8 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen? Verksamhetsprocesser och digital funktionalitet

9 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen? Språklig begriplighet och precision

10 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen? Digitala möten

11 Var befinner sig svensk e-förvaltning i sjukampen? Digitala landskap

12 Styrning för ökad kvalitet StyrdimensionKvalitetsdimension hos digital resurs NormativNormativ följsamhet RegulativRegulativ följsamhet RelationellAktörstydlighet, behörighetssäkerhet PerformativFunktionalitet SemantiskInformationskvalitet InteraktivAnvändbarhet ArkitektoniskInteroperabilitet

13 Vad kan man lära av RESONANS-studierna? ■ På basis av  Genomförda fallstudier av digitala resurser (framgång & misslyckande)  Jämförande tväranalys  Användning av 7-dimensionsmodellen ■ Utforma en guide för (sam)styrning och strategisk kvalitetssäkring av digitala resurser Stegvis kunskaps- utveckling Från diagnos till vägledning

14 Styrguide? ■ Tänkesätt och perspektiv vid styrningsanalys  vad man bör tänka på  vad man bör uppmärksamma ■ Klargörande av viktiga begrepp för att förstå och agera ■ Principer, råd och förslag på lämpliga tillvägagångssätt vid samstyrning ■ Viktiga frågor att ställa i samstyrning ■ Goda exempel från något område som man kan lära sig av för andra områden ■ Fallgropar som bör undvikas

15 Styrguide? ■ Inte en designmetod för offentliggemensamma digitala resurser ■ En guide för att olika aktörer tillsammans ska kunna samstyra digitala resurser som utgör en gemensam digital angelägenhet ■ En guide för att verka för strategisk kvalitetssäkring av digitala resurser ■ En guide för sam styrning och styrning

16 När använda guiden? ■ Utveckling eller förändring av en digital resurs  Inom en strategisk planering av den digitala resursen ■ Översyn av styrningen av en digital resurs ■ Utvärdering av digital resurs

17 RESONANS guide för samstyrning och strategisk kvalitetssäkring ■ Hur målstyra digitala resurser ■ Hur hantera rättsliga utmaningar för digitala resurser ■ Hur organisera samstyrning (ägande och intressentsamverkan) ■ Hur forma verksamhetsprocesser och digital funktionalitet ■ Hur skapa begriplighet och precision hos digitala informationsresurser ■ Hur organisera och forma digitala möten ■ Hur forma digitala landskap

18 Hur målstyra digitala resurser

19 Hur tänka om mål? Resultat från komparativ tväranalys i slutrapporten:

20 Åtta generiska målkategorier Förvaltningsmål ■Ändamålsenlig förvaltning ■Transparent förvaltning ■Säker förvaltning ■Resurseffektiv förvaltning Medborgarmål ■Handlingskapacitet ■Förtroende ■Kunnighet ■Enkelhet

21 Produktmål vs effektmål

22 Hur målstyra digitala resurser ■ Målidentifiering  Skapa en tydlig målbild för styrning av den digitala resursen ■ Målbalansering  Klarlägg målkonflikter och att försök finna vägar som tillgodoser olika mål på ett balanserat sätt ■ Gemensamgörande av mål  Sträva mot samsyn av mål för digitala resurser krävs för att kunna bedriva samstyrning ■ Uppföljning och målbaserad utvärdering  Sätt adekvata indikatorer och kriterier för mål och följ upp återkommande

23 Hur hantera rättsliga utmaningar för digitala resurser

24 Regelverk ■ EU:s rättsregler ■ Lagar ■ Förordningar ■ Myndighetsföreskrift ■ Allmänna råd och vägledningar ■ Avtal, överenskommelser ■ Standarder

25 Kort sikt vs lång sikt ■ På kort sikt : Forma det bästa sätt på vilket man kan anpassa digitaliserad verksamhet till gällande rättsregler ■ På längre sikt : Försök påverka regelverk så att digitaliseringens möjligheter för bättre verksamheter kan uppnås

26 Hur hantera rättsliga utmaningar för digitala resurser ■ Identifiering och tydliggörande av rättslig reglering  Skapa en tydlig bild av rättslig reglering ■ Konsekvensutredning av regulativa konflikter, oklarheter och begränsningar  Klarlägg regulativa konflikter och oklarheter så att det är möjligt att skapa en så bra anpassning som möjligt givet gällande lagstiftning ■ Förslag om förbättrade regelverk  Ge konstruktiva förslag på förbättrade regelverk

27 Rättskarta – exempel på instrument att klarlägga rättslig reglering

28 Hur organisera samstyrning (ägande och intressentsamverkan)

29 Generiska intressentkategorier (1) ■ Huvuduppdragsgivare ■ Finansiär ■ Resursägare  Ägare basfunktionalitet  Informationsägare  Tjänsteägare  Registerägare ■ Associerade ■ Anslutna  Frivilligt anslutna  Tvångsanslutna

30 Generiska intressentkategorier (2) ■ Strategiskt ledningsansvar ■ Operativt ledningsansvar ■ Strategiskt utvecklings-/förvaltningsansvar Operativt utvecklings-/förvaltningsansvar ■ Driftsansvarig ■ Användare  Informationsleverantör  Informationsproducent  Primäranvändare  Interna användare  Externa användare

31 Hur organisera samstyrning (ägande och intressentsamverkan) ■ Identifiering av intressenter  Gör en bred intressentanalys och klargör roller ■ Analys och ställningstagande till ägandeform  Resursägare behöver ha beslutskapacitet, förmåga att involvera intressenter och driva utveckling ■ Analys och ställningstagande avseende samverkansformer  Samverkansformerna behöver säkra beslutsfattande, delaktighet, engagemang och kompetens för den digitala resursens utveckling ■ Analys och ställningstagande till anslutning och avveckling av intressenter  Rutiner, processer, avtalsformer och finansiella villkor för anslutning är centrala för den digitala resursens framgång

32 Hur forma verksamhetsprocesser och digital funktionalitet

33 ■ Identifiering och analys av grundläggande digital funktionalitet  Lämplig mix av digitala funktioner för att skapa maximal användarnytta och verksamhetsnytta ■ Analys och ställningstagande avseende digitaliserade verksamhetsprocesser  Förvaltningsöverskridande digital processintegration och stöd till användares processer och livshändelser

34 Grundläggande digital funktionalitet Grundläggande typer av funktionalitet ■ Informeringstjänster ■ Insändningstjänster ■ Utsändningstjänster ■ Lagringstjänster ■ Fråga/svarstjänster

35 Grundläggande digital funktionalitet ■ Har den digitala resursen adekvata funktioner för att uppfylla relevanta mål ? ■ Har den digitala resursen en adekvat, rikhaltig och processtödjande digital funktionalitet. ■ Har den digitala resursen är en lämplig uppsättning av ömsesidigt stödjande digitala tjänster ? ■ Är den digitala resursen klargjord som kommunikationsinstrument mellan olika aktörer? Vilka fungerar som sändare respektive mottagare? ■ Leder användning av den digitala resursen till förväntade användarnyttor direkt eller indirekt? ■ Blir samtliga identifierade användares behov tillgodosedda genom användning av den digitala resursen?

36 Digitaliserade verksamhetsprocesser ■ Är den aktuella digitala resursen välintegrerad i verksamhetsprocesser? ■ Har man för aktuell digital resurs uppnått en hög grad av digital sömlöshet i relation till andra digitala resurser? ■ Har man uppnått en förvaltningsöverskridande digital processintegration ? ■ Ger den digitala resursen ett adekvat stöd för medborgares processer och hantering av livshändelser ? ■ Finns klargörande beskrivningar av digitaliserade verksamhetsprocesser? ■ Har man nått idealläge för digital processintegration? Om inte, hur långt från idealläget är man? Vilka hinder och restriktioner kan identifieras?

37 Hur skapa begriplighet och precision hos digitala informationsresurser

38 Digitala informationsresurser ■ En digital resurs är bärare av verksamhetsspråk ■ Verksamhetsspråk (fackspråk) är ett sätt att kommunicera i/om ett visst verksamhetsområde  Begreppsbildning & terminologi  Typiska kommunikativa handlingar ■ Formaliserade & digitaliserade verksamhetsspråk  Hantering av blanketter/formulär  Strukturerad registerföring ■ Exponering av omfattande beskrivande information  Digitalt burna beskrivningar

39 Utmaningar för begriplighet & precision i digitala informationsresurser ■ Komplexa verksamhetsspråk med ämnesdjup ■ Möten mellan  Specialiserade verksamhetsspråk  Myndighetsspråk  Vardagsspråk ■ Många okända användare

40 Hur skapa begriplighet och precision hos digitala informationsresurser ■ Analys och ställningstagande till digitalt burna beskrivningar  Digitala resursers redaktionella innehåll kräver kvalitetsäkring från både ämnesperspektiv och språkligt perspektiv ■ Analys och ställningstagande till digitaliserade verksamhetsspråk (konceptuell samordning och formalisering)  Digitala resurser realiserar verksamhetsspråk och man behöver medvetet arbeta med verksamhetsspråklig anpassning och utveckling

41 Hur organisera och forma digitala möten

42 Digitalt möte

43 Hur organisera och forma digitala möten ■ Analys och ställningstagande av hur hitta rätt i den digitala resursen  Klara, tydliga, smidiga och säkra interaktioner ■ Analys och ställningstagande av hur hitta till och från den digitala resursen  Tydliga ingångar och utgångar

44 Hur forma digitala landskap

45 Digitala landskap ■ Digitala resurser är delar av digitala landskap ■ Informationsutbyte med andra digitala resurser ■ Delar komponent med en annan digital resurs ■ Andra digitala resurser med likartat innehåll  Kompletterande  Överlappande  Konkurrerande  Motstridiga

46 Karta över digitalt landskap Exemplet verksamt.se

47 Hur formas digitala landskap? Drivkrafter för enhetlighet Drivkrafter för variation

48 Olika typer av enhetliga/samlade digitala resurser (1) ■ Gemensam webbplats som en samlad ingång ■ Gemensam webbplats med samlade informationsresurser ■ Gemensam webbplats med en samling av insändningstjänster ■ Gemensam webbplats som en samlad mottagningsplats ■ Gemensam plattform för utformning av e-tjänster ■ E-tjänster med enhetligt utseende och funktionalitet baserad på gemensam plattform

49 Olika typer av enhetliga/samlade digitala resurser (2) ■ Standardiserat format för informationsutbyte ■ Gemensam digital plattform/komponent för informationsutbyte ■ Gemensamt register ■ Gemensamt format/struktur för register ■ Gemensamma begrepp (verksamhetsspråk) i olika digitala resurser ■ Användning av samma verksamhetssystem (programvara), med gemensam funktionalitet

50 Olika typer av variation mellan olika digitala resurser (1) ■ Separata webbplatser ( olika ingångar ) för relaterade områden ■ Likartade insändningstjänster placerade på separata webbplatser ■ Likartade informeringstjänster placerade på separata webbplatser ■ Kompletterande (närliggande) information på separata webbplatser ■ Överlappande (delvis samma) information på separata webbplatser ■ Motstridig information om samma ämnesområde på separata webbplatser ■ Likartade mottagningstjänster placerade på separata webbplatser

51 Olika typer av variation mellan olika digitala resurser (2) ■ Olika digitala resurser ( komponenter ) för informationsutbyte ■ Olika verksamhetssystem, dvs varierad men ibland likartad funktionalitet i skilda digitala resurser inom samma verksamhetsområde ■ Olika varianter av samma verksamhetssystem, dvs förekomst av lokala anpassningar ■ Olika register  Olika slags register, dvs varierande registerstruktur/format inom samma verksamhetsområde  Olika register (med olika registerstruktur/format) men med delvis likartad/överlappande information  Skilda register (med samma registerstruktur/format)

52 Motiv för enhetlighet i digitala resurser (1) ■ Samla information för användare ■ Samla funktionalitet och tjänster på ett ställe för användare ■ Samla tjänster för informationsförmedling för att bidra till enkelhet och samordning ■ Många förvaltningar har likartade verksamheter och därmed likartade behov av digitala resurser ■ Dela på kostnader för digitala resurser mellan förvaltningar

53 Motiv för enhetlighet i digitala resurser (2) ■ En samlad registerföring möjliggör en samlad åtkomst och kontrollerad informationsförsörjning ■ Standarder för informationsutbyte och samordnade samverkanskomponenter utgör förutsättningar för en effektiv informationsförsörjning ■ Att undvika inlåsningsmekanismer från marknaden, dvs när leverantörer inte tillräckligt snabbt anpassar sina digitala resurser till informationssamverkan eller till andra nya förutsättningar

54 Motiv för variation i digitala resurser ■ Utnyttja marknadsdynamik  Konkurrens som kundfördel; olika produkter att välja bland  Prispress  Produktutveckling med nya värdefulla egenskaper ■ Ökad möjlighet till eget lokalt inflytande över digital utveckling  Enskild förvaltning kan ha egna digitala resurser med full kontroll över dessa  Enskild förvaltning kan slippa samordning med andra förvaltningar  Bättre möjligheter till verksamhetsanpassning av digitala lösningar  Möjlighet för en förvaltningar att gå före i sin digitala utveckling (snabbare utveckling, högre ambitionsnivå)  Möjlighet för vissa förvaltningar att ha billigare/enklare system ■ Fördela registerinformation på olika aktörer som led i integritetsskydd

55 Hur forma digitala landskap ■ Beskrivning och värdering av digitalt landskap  Etablera en tydlig bild av den digitala resursen som del i ett större digitalt landskap ■ Strategisk design av digitalt landskap  Arbeta samordnat och strategiskt vad gäller utveckling av digitala landskap

56 RESONANS Guide för samstyrning & strategisk kvalitetssäkring ■ Distribution av preliminär version till deltagare på RESONANS fördjupningsdag efter Offentliga Rummet ■ Insamling av synpunkter ■ Komplettering & förädling ■ Definitiv utgivning under hösten 2015 Vi är tacksamma för alla slags synpunkter! Mejla

57 Hur ska vi organisera och distribuera ansvar för e-förvaltning i Sverige för kvalitet i världsklass? ■ Vad bör göras på nationellt övergripande nivå? Och av vilka aktörer? ■ Inom en myndighetssektor : Kan flera myndigheter inom sektorn ta ett gemensamt ansvar för viss digital utveckling inom sektorn? Vad bör göras av enskilda myndigheter? ■ Inom landsting/regionsektorn : Vad bör göras gemensamt och vad bör göras distribuerat inom respektive landsting/region? ■ Inom kommunsektorn : Vad bör göras gemensamt (av SKL eller annan aktör)? Vad bör göras gemensamt av respektive region eller av andra kommunorganisationer? Vad bör göras av enskilda kommuner? Panelsamtal


Ladda ner ppt "Sju dimensioner för samstyrning av digitala resurser: Lärdomar, målbilder och vägledning för effektivare samstyrning Göran Goldkuhl Forskningsgruppen VITS."

Liknande presentationer


Google-annonser