Hur många 13-åringar bildar föreningar idag?

En presentation över ämnet: "Hur många 13-åringar bildar föreningar idag?"— Presentationens avskrift:

1 Hur många 13-åringar bildar föreningar idag?
© Christer Pallin, RF-Juridik

2 © Christer Pallin, RF-Juridik

3 Demokrati- och föreningskuskapssatsning
Varför en satsning på föreningskunskap? Distriktsledningskonferens oktober 2003 © Christer Pallin, RF-Juridik

4 Därför att: Det är en förutsättning för en demokratisk organisation!
Ungdomar ska kunna vara med och påverka! Tillvarata allas engagemang och åsikter! Skapa en grund för rekrytering av nya förenings/förbundsledare! Motverka individualism och egenintressen! Kunna motivera varför t.ex. lotter ska säljas! (Är det tvång?) För att förklara att det inte är ordföranden som bestämmer! För att idrotts-/föreningsverksamhet i sig är viktigare än att vinna guldmedaljer! m.fl. skäl! © Christer Pallin, RF-Juridik

5 Frågeställningar under resans gång
Vad menar vi med demokrati – inom idrotten? Formell ./. Informell demokrati! Engagemang i idrotten och/eller i föreningen? Vilka är de största hindren för engagemang? Kan vi genom förändrade former påverka utvecklingen. Föreningskunskap - Grundbulten? ..\..\..\MANUSCP\Artiklar\Juridikspalten\nr Föreningskunskap och föreningsutveckling.doc © Christer Pallin, RF-Juridik

6 Föreningskunskap – 27 jan-08
Förening eller företag – ökad kommersialism? Samverkansformer – Moralregler och rättsregler Den Ideella föreningen Medlemmarna bestämmer Idrottens organisation och krav på regelefterlevnad Styrelsens ansvar Ombildning av förening m.m Frågor!! © Christer Pallin, RF-Juridik

7 Omedveten förändring – ställer nya och större krav
Efterhand som de ekonomiska förhållandena ändras för idrottsorganisationer och dess medlemmar, så ändras också förutsättningarna genom att den juridiska ramen ändras. Förändringarna i organisationen sker inte i tydliga steg utan gradvis och framförallt många gånger utan att man kan säga när förändringen verkligen skedde. Förändringen ställer nya och större krav på organisationens företrädare. Under den senaste 20-30års-perioden har de ekonomiska förutsättningarna förändrats radikalt: De gamla amatörreglerna har successivt slopats – prispengar införts. Idrotten har blivit en viktig del i marknadsförning av olika produkter och tjänster- sponsorer. Tidigare blygsamma övergångssummor har pga av Bosman skapat möjligheter för individen att själv skaffa sig stora inkomster vid byte av förening – agenterna har blivit en ny yrkeskår inom idrotten. Föreningarna anställer ”proffs” på långa kontrakt – övergångssummor byts mot ”lösen” ur kontrakt. Numera får även spelare en bra bit ned i seriesystemet betalt för att idrotta. För att ha råd med spelartrupper/dyra idrottsstjärnor måste nya intäktskällor hittas. Föreningen har blivit en marknadsplats med ideella försäljare och kommersiella idrottsaktörer. Idag ägnar föreningsstyrelsen säkert mer tid åt att fundera på olika fiffiga sätt att tjäna perngar till idrottsverksamheten än på att utveckla själva idrotten. Betänk att enbart BiungoLotto har tillfört föreningslivet 10 miljarder kr de senaste 10 åren. Förutsättningarna är inte längre desamma som för år sedan. Men – fortfarande är det den ideella föreningsformen som utgör organisations-basen för idrotten!! Hur länge håller den ideella föreningen som ass.form för omfattande ekonomisk verksamhet? När blir t.ex borgenärsintresset så stort att ifrågasättande av föreningsformen ställer krav på förändringar? © Christer Pallin, RF-Juridik

8 Sagt av andra om demokrati och idrott!
Går idrotten från att ha varit en offentlig allmänt tillgänglig samhällsverksamhet av och för medlemmar till att bli en exklusiv ekonomisk företeelse styrd av några få? Blir framtidens ”medlemmar” kunder hos ett idrottsföretag? © Christer Pallin, RF-Juridik

9 Sagt av andra om demokrati och idrott!
Vad händer om idrotten bara blir ett spel om pengar!! Känner sig idrottens ledare komfortabla? det man gör blir viktigare än varför man gör det!! Vilka är medlemmar i de ideella organisationerna? – och varför är/blir de medlemmar? engagemang, motivation, delaktighet i beslutsfattandet. vill arbeta tillsammans med andra för en sak, en föreningsidé. © Christer Pallin, RF-Juridik

10 Meningen med föreningen?
”I takt med ökade intäkter har den kommersiella idrotten kommit att bli allt mer företagsliknande.” Det talas om”Kunder” i stället för medlemmar ”Jag är tränare och avser nu att bilda en förening för min verksamhet?” Var tar det ideella engagemanget vägen? Blir föreningar företag? © Christer Pallin, RF-Juridik

11 ? © Christer Pallin, RF-Juridik

12 Medlem eller inte medlem
Medlemmars status? Aktiv medlem Passiv medlem Stödjande medlem Röstberättigad medlem Familjemedlem Vardags medlem Dagmedlem (Nattmedlem??) Hemmamedlem Junior- respektive seniormedlem Hedersmedlem Ständig medlem. Riktig medlem Medlem eller inte medlem - det är frågan? © Christer Pallin, RF-Juridik

13 2 § Sammansättning Medlemmarna är föreningen !!
"Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar." Medlemmarna är föreningen !! © Christer Pallin, RF-Juridik

14 Samverka med andra? Det har vi gjort i alla tider!
Tillsammans blir vi starkare – Regler om samverkan! DET VAR DÅ! Regler för samverkan människor emellan har alltid funnits. Från början var de oskrivna och skapades i takt med de behov som uppstod. De tidiga jägarfolken behövde enas om hur den samordnade jakten skulle bedrivas, hur det gemensamma bytet skulle fördelas och hur besluten skulle fattas i kollektivet. Interna gruppregler utvecklades. Någon blev ledare. Ledaren utsågs inte alltid genom demokratiska val, utan närmast efter en mer eller mindre påtaglig maktkamp där den starkaste, äldste och/eller klokaste kom att bli den som förde stammens talan. I umgänget med andra nomadiserande stammar eller med dem som till skillnad från jägarfolken blev bofasta jordbrukande folk, uppstod snart ett behov av att byta egna varor mot andras. Till en början styrdes denna byteshandel av efterfrågan på begärliga och överflödiga varor. Så småningom utvecklades handeln till mer praktiska betalningsmedel, dvs mynt i olika utföranden och valörer började användas. Hela tiden förfinades och skapades regler för samverkan mellan människorna. I de samhällen och statsbildningar som nu successivt formades började snart de oskrivna reglerna att kodifieras, och en tidig lagstiftning växte fram. I Sverige nedtecknades de första sammanhängande lagarna genom de s k landskapslagarna under 1200‑talet. I dessa finns bl.a. knapphändiga regler om några slag av bolag, bl a för jordbruk. Redan tidigt uppstod även föreningsliknande organisationer såsom t ex gillen, skrån och byalag. Gillen var ursprungligen oftast av religiös karaktär och finns omnämnda i urkunder från början av 1300‑talet. Härefter uppstod även gillen med rent sällskapliga syften. Närbesläktade med gillena var de gamla skråna, sammanslutningar för olika hantverkare. Skråväsendet utvecklades snart till monopolliknande sammanslutningar med offentlig prägel. Endast skråmedlemmar ägde rätt att utöva visst yrke och försälja alster därav. Skråväsendet upphörde genom lagstiftning så sent som under mitten av 1800‑talet. Från mitten av 1800‑talet och fram till de första årtiondena under 1900‑talet fick vi lagstiftning för de flesta av de nu vanligaste samverkansformerna, såsom t ex aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar. Under denna tid växte även de ideella föreningarna ‑ den vanligaste juridiska formen för de s k folkrörelserna ‑ fram. Idrotten På idrottens område bildades ett stort antal ideella föreningar under senare delen av 1800‑talet och i början av 1900‑talet ‑ om än att den äldsta, och omtalade föreningen Uppsala Simsällskap bildades redan år År 1903 bildades Svenska Gymnastik‑ och Idrottsföreningars Riksförbund, vilket år 1947 ändrade namn till Sveriges Riksidrottsförbund (RF). Frågan om lagstiftning rörande ideella föreningar har under historiens lopp tagits upp vid ett flertal tidpunkter. Det första egentliga försöket kom från riksdagen år 1899 i skrivelse till Kungl. Maj:t. Härefter har förslag och utkast till lag om ideella föreningar framlagts med jämna mellanrum. Senast prövade riksdagen under hösten 1989 ett antal motioner med begäran om lagstiftning. Någon lagstiftning har dock ännu inte kommit vilket sannolikt ligger i linje med vad flertalet stora ideella organisationer önskar. © Christer Pallin, RF-Juridik

15 Vad är en förening? Avtal om samverkan © Christer Pallin, RF-Juridik

16 Vilken form finns för samverkan?
Vem bestämmer? Vilka regler gäller? Vem äger idrotten? Vem har ansvaret? © Christer Pallin, RF-Juridik

17 Olika former för samverkan (Alternativa Associationsformer )
Offentliga ./. Privata Olika (rätts)regler! Stiftelser ./. Rena ass. Bolag ./. Föreningar IdrottsAB Ek fören ./. Ideella fören Ideella fören Var finns idrotten? Social sammanslutning © Christer Pallin, RF-Juridik

18 Vad behöver vi veta? Grundreglerna om samverkan genom avtal
Olika samverkansformer – vad skiljer dem åt Den ideella föreningen Dvs den grundläggande juridiken Idrottens organisation Hur hänger vi ihop – och vem bestämmer Idrottens särregler Dvs våra egna idrottsliga förhållningsregler That’s it! ? © Christer Pallin, RF-Juridik

19 Rättssystemet i samhället
För all mänsklig samlevnad behövs regler. Moralregler – som svarar upp mot de moraluppfattningar folk har. Rättsregler – som samhällsmedborgare på olika sätt kan tvingas följa. (Optimalt är då moralregler och rättsregler sammanfaller, men så är inte alltid fallet!!) © Christer Pallin, RF-Juridik

20 Rättsregler Rättsreglerna och deras tillämpning kallas rättsvetenskap eller juridik. Lag – riksdagen Förordning – regeringen Föreskrifter – myndigheter Tvingande regler – ibland straffsanktionerade Dispositiva regler – träder in som komplement i de fall man inte själv har kommit överens om annat. © Christer Pallin, RF-Juridik

21 Oreglerade områden Omöjligt att täcka in alla områden med rättsregler – ibland t.o.m. önskvärt att lämna vissa delar oreglerade. Uppkommer konflikter på dessa område får jurister och domstolar ytterst lösa det hele i enlighet med den rättsuppfattning som gäller för regelsystemet i övrigt (praxis). Saknas praxis får man studera de förslag till lösningar som jurister (professorer m.fl) skriver om (doktrinen). © Christer Pallin, RF-Juridik

22 Idrottens rättssystem?
Idrottsjuridik – finns ingen akademisk sakbestämd sådan disciplin i Sverige (ännu). Idrottsrelaterad juridik – bättre samlande begrepp. ……dock Idrottsjuridik i egentlig mening finns genom idrottsspecifika regelverk bestående av bl.a. utövanderegler, tävlingsbestämmelser, reglementen, föreskrifter och anvisningar. Ett regelsystem som saknar motsvarighet på något annat samhällsområde. Idrottsvetenskap – ett tema där många akademiska discipliner vävs samman med idrott som nav!! © Christer Pallin, RF-Juridik

23 Idrottsrelaterade föreningsrätten
Även om den idrottsrelaterade föreningsrätten faller utanför området för den egentliga idrottsjuridiken tillhör den en av de viktigaste beståndsdelarna i idrottens rättsordning (idrottens normsystem). Hela idrottsrörelsens organisationsstruktur bygger nämligen på föreningsrätten, eller snarare den begränsade delen av föreningsrätten som reglerar ideella föreningar. © Christer Pallin, RF-Juridik

24 © Christer Pallin, RF-Juridik

25 © Christer Pallin, RF-Juridik

26 Krångligt bilda förening?
Det är så enkelt att bilda en förening att man förvånas över att det inte är förbjudet! Vet ni hur man gör? ..\Sampling\Breviks SK.ppt © Christer Pallin, RF-Juridik

27 Grundlagsskydd – Regeringsformen (RF) 2 kap 1 §
"Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad: 5. FÖRENINGSFRIHET: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften". © Christer Pallin, RF-Juridik

28 Ideell förening - Formalia
Lag om ideella föreningar saknas, därför får svaret sökas i praxis (dvs rättsliga avgöranden, HD, äldre datum). Enligt praxis gäller att Stadgar av någorlunda fullständighet skall antas Styrelse skall utses att företräda föreningen. Namn/firma kan sägas ingå i kravet på fullständiga stadgar. Juridisk Person!! © Christer Pallin, RF-Juridik

29 Juridisk Person! RÄTTSKAPABEL dvs Ideell förening kan äga saker
Fysisk person Juridisk Person RÄTTSKAPABEL dvs kan äga saker kan vara part i avtal kan vara part inför domstol kan vara medlem i annan ideell fören kan försättas i konkurs © Christer Pallin, RF-Juridik

30 Sektion är ingen juridisk person!!
Föreningen är en juridisk person! En styrelse! Ett årsmöte! Boule Ett namn! En ”ägare”! Medlemmarna Ishockey Basket En avtalspart! Orientering IF-styrelsen står över sekt.- styrelserna! Fotboll Gemensamma skulder! Tennis Obs! Föreningen svarar med sina tillgångar för samtliga skulder! © Christer Pallin, RF-Juridik

31 Ideell eller Ekonomisk Förening?
Verksamhet Ekonomisk Icke ekonomisk Reg. Ekonomiskt Ekonomisk förening Ideell förening Oreg. Ändamål Icke ekonomiskt Ideell förening Ideell förening © Christer Pallin, RF-Juridik

32 NJA 1973 s 341 (HD-fall) Personligt ansvar!
Mellersta Norrlands köpmannaförbund bildades genom sammanslagning. En av de gamla organisationernas stadgar fick gälla. HD anförde att eftersom förbundet ej hade antagit stadgar var det ingen juridisk person. Under rådande omständigheter får den eller de som är ansvarig för handlingen också vara den/de som anspråken riktas mot. Personligt ansvar! © Christer Pallin, RF-Juridik

33 Stadgarna = Föreningens Skelett!!
Styrelsen Årsmötet Hur skulle Du se ut utan benstomme att bygga vidare på ?? Valberedningen Revisorer Stadgarna = Avtal mellan medlemmarna! Kommittéer Varför bra stadgar! - grundstomme - hjälpmedel - trygghet - uppslagsverk - medlemmarnas skydd - möta samhällets krav Kansli/Anställda Sektioner © Christer Pallin, RF-Juridik

34 Stadgar - Föreningens Ändamål
1§ Stadgar - Föreningens Ändamål Ändamålet anger föreningens profil dvs vad föreningens medlemmar har bestämt att göra i förening!! Vilken verksamhet medlemmarna vill organisera på vilken nivå medlemmarna vill ha sin verksamhet Ändamålet står i föreningens ”grundlag” (stadgarna) dvs alla medlemmar bestämmer om nya verksamheter ska komma till eller läggas ned elit, ungdom och eller bredd ska finnas i föreningen Stadgarna = Medlemsavtalet! © Christer Pallin, RF-Juridik

35 Vad ska stadgarna innehålla? - Fullständiga stadgar!
Föreningens målsättning/ändamål Den ort där föreningen har sin hemvist Hur medlemmarna vinner inträde Hur medlemsavgift bestäms Antalet styrelseledamöter, revisorer, mandattid Hur styrelse utses Om styrelsens beslutförhet och om beslut Om räkenskapsår Om föreningssammanträden, hur kallelse skall ske, hur beslut fattas Ärenden på föreningssammanträdet (årsmötet/stämman) Hur förfara med tillgångarna vid upplösning Förutsättningarna för uteslutning av medlem § § § § § § § RF:s Normalstadgar © Christer Pallin, RF-Juridik

36 Företrädare (styrelse) måste finnas!
Vem utser styrelse och hur? Mandattid? Antalet styrelseledamöter? Omyndiga i styrelsen? Bindande avtal? Måste ordförande finnas? Personalrepresentant? Valbarhetsregler? Anställd? Stor frihet finns!! Styrelsemöte © Christer Pallin, RF-Juridik

37 Krav på en hierarkisk struktur!
Årsmötet (medlemmarna) Styrelsen (sysslomän) ……………………………….. Sektioner Kommittéer Funktionärer/ledare Anställda Delegering - Ansvar!! Formell ./. Informell demokrati © Christer Pallin, RF-Juridik

38 Demokrati [av grekiska demos, folk, och kratein, härska], dvs, folkstyre (500-talet f.Kr.)
Formell demokrati Informell demokrati Formell demokrati Styrelsen verkställande Informell demokrati Föräldrar Lag/grupp Årsmötet lagstiftande Sektioner Spelarråd Medlemmarna väljande Idrottens organisation Bonniers lexikon © Christer Pallin, RF-Juridik

39 Föreningsstyrelsen och dess underliggande organ
Finns ingen gräns för hur långt ned beslut kan delegeras! Delegering – Ansvar – Återrapportering © Christer Pallin, RF-Juridik

40 Demokrati- och Föreningskunskap
En förutsättning för den informella demokratin är att alla kan de formella reglerna!! © Christer Pallin, RF-Juridik

41 Idrottens Organisation © Christer Pallin, RF-Juridik

42 Idrottsrörelsens organisation - Medlemskapet
Individ-Förening-SF-RF = Medlemskedjan!! Medlemskapet = Avtal Regelefterlevnad, lojalitet, sammanhållning Demokratisk organisation Majoritetsprincipen & Likhetsprincipen Sanktioner vid ”avtalsbrott” Medlemskapet är Frivilligt!! RF DF SF SDF Fören © Christer Pallin, RF-Juridik

43 12 kap 3 § RF:s stadgar Endast medlem i en förening ansluten till SF har rätt att delta i detta SF:s tävlingsverksamhet. 12 kap. 3 § Rätt att delta i tävlingsverksamheten Här föreslås ett tillägg som fastställer den ordning som redan idag råder inom de flesta SF, nämligen att huvudregeln för att få delta i SF:s tävlingsverksamhet är att man är medlem i en förening som tillhör detta SF. För idrottsutövare som kommer från utlandet, och inte är medlem i förening inom RF, föreskrivs en motsvarande organisationsanknytning, dvs att personen i fråga är medlem inom en idrottsorganisation som motsvarar RF-organisationen i detta land. SF har härutöver rätt att i sina stadgar eller tävlingsregler ange ytterligare förutsättningar för deltagande. Medlemskapet, som kan liknas vid ett avtal, är av central betydelse inom idrottsrörelsen, och självfallet även på antidopingområdet. Genom medlemskap i förening har den enskilde personen accepterat att följa föreningens stadgar och regler, och genom föreningens medlemskap i SF har föreningen (och dess medlemmar) accepterat att följa SF:s stadgar och tävlingsregler. SF har sedan genom medlemskapet i RF medverkat till att skapa det övergripande regelverk som RF:s stadgar och idrottens dopingreglemente utgör. Genom medlemskedjan kan således föreningsdemokratiska motiv anföras för att idrottsutövarna själva har varit delaktiga i tillskapande av det regelverk som finns på antidopingområdet. SF:s tävlingsregler ska även innehålla närmare föreskrifter om vilka tävlingsbestraffningar utövare respektive lag ska ådömas vid brott mot RF:s regler 12 kap. 3 § Rätt att delta i tävlingsverksamheten SF:s tävlingsregler ska även innehålla närmare föreskrifter om vilka tävlingsbestraffningar utövare respektive lag ska ådömas vid brott mot RF:s regler mot doping. Som vägledning härför finns vissa regler införda i dopingreglementet, och sannolikt kommer även respektive internationellt specialidrottsförbunds regler ha inverkan härpå. 3 §* Rätt att delta i SF:s tävlingar (ändr 2005) Endast idrottsutövare som är medlem i förening ansluten till SF har rätt att delta i detta SF:s tävlingsverksamhet. För utländsk idrottsutövare, som inte representerar en RF-organisation krävs motsvarande organisationsanknytning. SF har rätt att i sina stadgar eller tävlingsregler ange ytterligare förutsättningar för deltagande. SF:s tävlingsregler skall innehålla föreskrifter om vilka tävlingsbestraffningar utövare respektive lag skall ådömas vid brott mot RF:s regler mot doping. © Christer Pallin, RF-Juridik

44 Idrottsrörelsens organisation - Medlemskapet: Förening - Individ
RF 8 kap RF:s stadgar 6 § - Medlemskap i förening Utträde, uteslutning, varning 7 § - Rättigheter och skyldigheter 8 § - Deltagande i idrottslig verksamhet RF:s Normalstadgar för Idrottsföreningar Mall för upprättande av egna stadgar Obs! Endast fysiska personer kan få medlemskap i förening! DF SF SDF Fören 1 § - Gå genom villkoren rel noga. Endast fysiska pers. Ansvaret sen!! Ök! 2 § - Skilj utträde från uteslutning Obs! vikten av att rensa i register. Uteslutning - se kopplingen till medlemsavtalet, lojaliteten etc 5 § - Föreningens åligganden ska SF se till att det följs!!!! Återkommer till SF:s organisationsansvar att se till att anslutna föreningar verkligen uppfyller de krav som ställs! En viktig trovärdighetsfråga för idrottsrörelsen! Ev koppla till den nyligen genomförda enkäten! © Christer Pallin, RF-Juridik

45 8 kap 8 § RF:s stadgar Medlems deltagande i den idrottsliga verksamheten (Andra stycket): Medlem får inte delta i tävling eller uppvisning utan medgivande av föreningsstyrelsen……. Om medlem önskar delta i tävling eller uppvisning utanför Sverige ska SF samtycka…… Är arrangören inte ansluten till SF måste SF godkänna deltagandet……. © Christer Pallin, RF-Juridik

46 Representativ demokrati
Medlemmarna är föreningen Föreningarna bildar SF SF konstituerar RF Föreningsombud utgör SDF:s DF:s och SF:s årsmöten!! 185 SF ombud och 21 DF ombud utgör RF-stämman. Vem bestämmer – egentligen?? RF DF Motion SF SDF Fören © Christer Pallin, RF-Juridik

47 Idrottsrörelsens org. - SISU och SOK
RF har 68 medlemsförbund (SF) SISU har 68 SF och 5 övriga MO SOK har 35 OSF och 11 erkända SF RF är den svenska idrottsrörelsens samlande organisation SISU har fått uppdrag att vara idrottens utbildningsorganisation samt är studieförbund SOK är högsta organet för handläggandet av olympiska frågor SF Fören © Christer Pallin, RF-Juridik

48 Idrottens Organisation
RF Sisu SOK 68 DF SisuD 68+5 35+12 SF SDF Fören 22.000 Ca. 3 milj © Christer Pallin, RF-Juridik

49 Idrottens Organisation
IOC ISF ESF EOC RF Sisu SOK 68 DF SisuD 68+5 35+12 SF SDF Fören 22.000 Ca. 3 milj © Christer Pallin, RF-Juridik

50 Monopol på sin specialidrott?
ISF ESF Kan man ha monopol på sin specialidrott? Vad kan hända om någon annan vill starta en egen liga – eller ett eget specialidrottsförbund? Private Euro-League IOC RF EOC Kan idrottens org hindra privata ligor? Förmodligen inte! ……, men…. Medlemskapet är ett avtal! Regelefterlevnad, lojalitet, sammanhållning! Avtalsbrott – en grund för uteslutning? Föreningar och utövare får välja sida! SOC Private League Private League SF Private Leagues ? Club Inga VM och OS-tävlingar…… eller? Konflikter? © Christer Pallin, RF-Juridik

51 Idrottens Organisation – idag & i morgon?
” Föreningen har blivit en marknadsplats med ideella försäljare och kommersiella idrottsaktörer.” IOC ISF EOC ESF Private Euro-League RF Sisu SOK Kommersiell idrott Folkrörelse idrott DF 68 SisuD 68+5 Private League 35+11 Private League SF Private Leagues SDF ”Idag ägnar föreningsstyrelsen säkert mer tid åt att fundera på olika smarta sätt att tjäna pengar till idrottsverksam-heten än på att utveckla själva idrotten.” Sport Akademi Fören Natilus Idrotts AB Sport Camps S.A.T.S 22.000 Pay & play Ca 3 milj Kund – medlem? Köpidrott © Christer Pallin, RF-Juridik