Det har hänt grejor! Tänkvärda exempel från Barnpoesiåret 2014 i Norrbotten – i Britt G. Hallqvists anda. Regine Nordström, projektledare.

En presentation över ämnet: "Det har hänt grejor! Tänkvärda exempel från Barnpoesiåret 2014 i Norrbotten – i Britt G. Hallqvists anda. Regine Nordström, projektledare."— Presentationens avskrift:

1

2 Det har hänt grejor! Tänkvärda exempel från Barnpoesiåret 2014 i Norrbotten – i Britt G. Hallqvists anda. Regine Nordström, projektledare

3 Läsluststrategi 2014-2016 Bibliotek = lässtimulerande mötesplatser.
Läsfrämjande - läsfrämjandeläroplaner - aktiviteter

4 Möten med barn i Idrottsföreningar, Aktiviteter där rummet och på pensionärsföreningar, internet & webben studieförbund, datoranvändande föräldramöten, involveras arbetsplatser. Läsluststrategi

5

6 Allemansland – utställning på Luleå stadsbibliotek i januari

7

8

9

10 Inspirationskonferens i Luleå 13 februari
Maria Ehde-Andersson, utvecklingsledare barn och unga på Regionbibliotek Halland

11 Jubileumsåret till Britt G. Hallqvists minne
14 februari 2014 – 100 årsdag Professionalisering av barns texter ”Enkelhet” i hennes verser Humor och vardaglighet Musikalitet

12 Petter på Hjalmar Lundbomsskolan i Kiruna. April

13

14 Poesivägg på Hertsöns bibliotek i Luleå

15 Världsbokveckan på Bokbussen och Kvinnobiblioteket i Luleå

16 Bokryggspoesi i Boden

17 Kvinnobiblioteket, Luleå. Maj

18 Krakel Spektakel – filmen Scenografin på turné i Piteå juni-juli
Stadsbiblioteket i Luleå. Norrbottenspremiären 30 augusti

19 Dikter från Norrfjärden Backgårdsskolan, 4a och 4b. Oktober
”Hur snickrar man en dikt? Det vet Anna-Karin och årskurs 3.” Övertorneå, september

20 Dag om dikt med Solja Krapu. Estradpoet, författare och skrivledare
Dag om dikt med Solja Krapu. Estradpoet, författare och skrivledare. September

21 Tuija, Salla och Kati från Rovaniemi i Råneå. Oktober

22

23 Poesimelodi i Arvidsjaur 20 oktober

24 Poesimelodi i Arvidsjaur 20 oktober

25 Exponeras på biblioteket i Jokkmokk. Ska gå att låna.
Tre diktsamlingar Exponeras på biblioteket i Jokkmokk. Ska gå att låna.

26 Polarbibblo på turné i Boden 15 oktober

27 Estradpoeten, författaren och skrivledaren Solja Krapu i Jokkmokk och Vuollerim 16-17 oktober

28 Barnboksveckor 3-16 november
Piteå stadsbibliotek Mjölkuddens barn- och ungdomsbibliotek, Luleå

29 Riktigt elefantbajs fanns när man skulle Gissa bajset i Sjulnäs!

30 Boktips med safaritema varje dag på Kirunas facebooksida.

31 Sagoläsning till storbild på Kvinnobiblioteket och Hertsöns bibliotek i Luleå

32 Safari i Norr – Övertorneå Bokpaket från Råneå
SagoRoger på Sagomattan i Överkalix

33 Hitta Polarugglan 455 vykort skickades in

34 Det fortsätter Hajkudikter i Sjulnäs

35 Foton och samarbeten Foto: Regine Nordström, från folkbibliotekens facebooksidor samt fria bilder. Foto: Poesimelodi i Arvidsjaur, Kent Norberg. Några av vi samarbetat med i projektet: Solja Krapu, Norrbottensmusiken, Filmpool Nord, Hjalmar Lundbomsskolan i Kiruna, grundskolor i Norrbotten, kyrkan i Arvidsjaur …

36 Läsfrämjande – från fjäll till kust Christina Stålnacke presenterar läsfrämjandeprojektet

37 Vägen fram till läsfrämjandeprojekt
Vägen fram till läsfrämjandeprojekt Ett utgångsläge behövs –> Läslustgruppen gör en enkät Öka medvetenheten –> Om ordet och läsningens betydelse för barn, unga, vuxna, föräldrar, mor/farföräldrar, politiker… Samverkan –> Krävs både lokalt och regionalt Målgrupper –> Bibliotekslagen! Uppsökande som metod –> För att nå de som inte läser, läser lite Långsiktighet –> Arbetet ska vara hållbart och byggas in i strukturer, kopplas till biblioteksplanen Uppföljning -> Vi behöver bli bättre! Varför gör vi detta? Önskad effekt? Hur? Blev det som vi ville? Infrastruktur för läsfrämjande =Planer för läsfrämjande 37

38 Projektets mål

39 Synliggöra och kommunicera arbetet med läsfrämjandeplaner
Plan och verktyg för introduktion Information och utbildning Länsövergripande och lokala läsfrämjandeaktiviteter ”Barnens första bok” på olika språk samt minoritetsspråk Aktivt stöd till chefer och bibliotekspersonal samt kunskapsutbyte genom twinningsamarbete

40 Interna nyttoeffekter

41 Översyn av bibliotekens resurser gällande personal, lokaler och kompetens
Etablera en långsiktig och hållbar arbetsmetod för läsfrämjande Skapa samsyn och få ökat genomslag samt spridningseffekt av läsfrämjandearbetet Etablera regionala och lokala kontakter och samarbeten med organisationer och berörda förvaltningar

42 Externa nyttoeffekter

43 Bidra till uppfyllandet av de nationella läsfrämjandemålen
Förbättrade förutsättningar för invånare att nås och ta del av läs- och litteraturfrämjande aktiviteter Biblioteken utvecklas som lässtimulerande mötesplatser och blir tillgängliga för fler med ökad mångfald av litteratur Personal som ger ett kompetent och respektfullt bemötande Läsfrämjandeplanerna kopplas till biblioteksplanerna

44 Kvalitet

45 Prioritering av jämställdhet, mångfald och
tillgänglighetsintegrering Informationsmaterial Val av arbete med målgrupper på regional och lokal nivå Kompetensutbildningsinsatser Inköp Läsluststrategin och mångfaldsår 2016

46 Våren 2015 Projektansökan Läsfrämjandeseminarium Barnbiblioteksforum
Implementering av projektet Länskonferens Kiruna Metodutveckling Besked från Kulturrådet

47 År 1 hösten 2015 - våren 2016 Arbete och utbildning av verktygen
Twinningsamarbete etableras Konferens/seminarium Kommunikationsarbete Utbildning i verktyget för bibliotekspersonal Läsfrämjandeplaner Skapa nätverk och samverkan med regionala partners

48 År 2 hösten och våren 2017 Uppföljning år 1
Aktivt arbete med Läsfrämjandeplaner Utbildningsinsatser/konferenser Kommunikationsarbete Uppföljning, enkät/intervjuer Slutrapport

49 Hur tillgängliga är vi?

50 Når vi dem vi bäst behöver nå?

51 Behöver vi jobba på andra sätt?

52 Vad tycker vi egentligen?

53 Jämställdhet, mångfald och tillgänglighet
Foto: Linda Mickelsson/ikon (pojkar), Patrik Häggqvist/Ikon (män som vigs) samt foton från Morguefiles.

54

55 Gruppdiskussionsfrågor
Dewey or not? Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att ställa upp efter Dewey eller efter annan uppställning, t ex ämnesindelat? Ska Dewey eller ett annat uppställningssystem gälla i HELA biblioteket eller ska olika system gälla på olika avdelningar? Det praktiska förändringsarbetet gör biblioteken själva, men vilket stöd behöver ni av den länsgemensamma projektledaren? Läsfrämjande – från fjäll till kust Arbetet inom läsfrämjandeprojektet ska leda till att biblioteken utvecklas som lässtimulerande mötesplatser och blir tillgängliga för fler med ökad mångfald av litteratur. Hur kan ni utveckla eller skapa miljöer i rummet/bokbussen som stödjer ett läsfrämjande arbetssätt? Vad skulle ni vilja göra som känns omöjligt? Våga tänka farliga tankar!

56 Åsa Larsson och Ingela Korsell

57 11.45-13.00 Lunch 13.00-14.00 Återkoppling av gruppdiskussioner

58

59 Gruppdiskussionsfrågor
Dewey or not? Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att ställa upp efter Dewey eller efter annan uppställning, t ex ämnesindelat? Ska Dewey eller ett annat uppställningssystem gälla i HELA biblioteket eller ska olika system gälla på olika avdelningar? Det praktiska förändringsarbetet gör biblioteken själva, men vilket stöd behöver ni av den länsgemensamma projektledaren? Läsfrämjande – från fjäll till kust Arbetet inom läsfrämjandeprojektet ska leda till att biblioteken utvecklas som lässtimulerande mötesplatser och blir tillgängliga för fler med ökad mångfald av litteratur. Hur kan ni utveckla eller skapa miljöer i rummet/bokbussen som stödjer ett läsfrämjande arbetssätt? Vad skulle ni vilja göra som känns omöjligt? Våga tänka farliga tankar!

60 Tack för i år! Vi ses 2017 i …