Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

SKL Karlskrona 2 november 2011 Riskbruk, Missbruk & Beroende Olof Blix, psykiater Beroendemottagningen Psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Jönköping.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "SKL Karlskrona 2 november 2011 Riskbruk, Missbruk & Beroende Olof Blix, psykiater Beroendemottagningen Psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Jönköping."— Presentationens avskrift:

1 SKL Karlskrona 2 november 2011 Riskbruk, Missbruk & Beroende Olof Blix, psykiater Beroendemottagningen Psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Jönköping

2 SKL Karlskrona 2 november 2011 Disposition Introduktion, presentation Grundläggande begrepp, klassifikationer Legala droger Illegala Skadeverkningar Behandling – abstinens – långtids ADHD och LARO

3 SKL Karlskrona 2 november 2011 Beroendemottagningen Ryhov 4 sköterskor 3 skötare En 1:e skötare Kurator 2 Psykologer 0,5 Sjukgymnast 2 Sekreterare 2 Läkare

4 SKL Karlskrona 2 november 2011 Beroendeenheten, psykiatrin Vårdavdelning 16 sängplatser C:a 25 heltidstjänster Medelvårdtid 4 dygn Avgiftning Metadoninställning Dubbeldiagnoser Inställning ADHD-medicin på beroendepat

5 SKL Karlskrona 2 november 2011 BOP= 3 beh.ass + 3 psyk.ssk Allvarlig psykiatrisk störning -Schizofreni -Andra psykossjd inkl schizoaffektiv -Allvarlig Bipolär -Allvarlig depression Svår personlighetsstörning - Emotionell instabil (”borderline”) - Schizotypal

6 SKL Karlskrona 2 november 2011 Kommunen: JUNEPOL Missbruk Beroende utan psykiatri Beroende med ”primärvårdspsykiatri” -Individuell behandling -Haschprogram -Återfallsprevention -Psykosociala insatser -Spelberoende

7 SKL Karlskrona 2 november 2011 MYNDIGHETSSEKTIONEN Missbrukshandläggare (18 st) Utreder behandlingsbehov och beslutar om behandlingsinsatser -Slottsgruppen (psykoterapi -Bruksborg -Kärrarps gård (kvinnoboende) -Andra institutioner inkl HVB-hem -LVM-utredningar -ASI

8 SKL Karlskrona 2 november 2011 Missbruk, DSM IV ≥ 1 av följande under senaste året Upprepad användning som leder till misslyckanden att fullgöra skyldigheter i arbete, skola eller hemmet Upprepad användning i riskfyllda situationer såsom bilkörning, arbete Upprepade kontakter med rättsväsendet som följd av missbruket Fortsatt användande trots återkommande problem.

9 SKL Karlskrona 2 november 2011 Beroende, DSM IV ≥3 kriterier uppfyllda under 12 månader Tolerans Abstinens Större mängd/längre tid än menat Varaktig önskan eller misslyckade försök minska/kontrollera intaget Stor del av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera eller hämta sig från drogen Viktiga aktiviteter åsidosätts p g a drogen Fortsatt droganvändning trots fysiska/psykiska besvär därav

10 SKL Karlskrona 2 november 2011 Ärftlighet? Nikotinism (vanerökning): 60-70% ärftlighet Alkoholism: 40-60% genetisk ärftlighet. Resten individrelaterade miljöfaktorer Kokainism, heroinism i samma storleksordning eller större? Initiering, testning – ej ärftligt, enbart miljö! Arvsgången studerad fr a vad gäller alkoholism – komplex!: flera sjukdomar, flera gener, varierande penetrans (genomslag)

11 SKL Karlskrona 2 november 2011 Klassifikation av droger (WHO) Opiater och opioider Sedativa och hypnotika Amfetamintyp Kokain Cannabinoler LSD-typ Blandtyper och övriga

12 SKL Karlskrona 2 november 2011 Administrationssätt kontra rus

13 SKL Karlskrona 2 november 2011 Självadministrering av alkohol och andra droger ökar dopaminfrisättningen i belöningssystemen

14 Dopamin opiater Alkohol Opiat - rec. GABA Centralstim Glutamat + Diazepam Oxazepam Nitrazepam Alprazolam etc Morfin Heroin Dextropropoxifen Kodein Etc. Lust/belöning Minskad olust- relief LUSTCENTRA Per Woxler Beroendekliniken US Linköping Situation 1 Obehag Minne 1 Situation 2 Belöning/Lust Minne 2 Mesolimbiska dopamin systemet -reward ” ” GHB + GBL Frontalcortex Hippocampus Cerebellum Basala gangl. Cannabis Amfetamin Kokain etc + Serotonin Ecstasy + - Endorfiner Enkefaliner Sedation, Lugn + + CB NMDA- rec - Nicotin rec Sötsaker (+) HPA-Axeln + Amygdala-känslomässiga minnen Bensodiazepiner

15 SKL Karlskrona 2 november 2011 Nervgifter

16 SKL Karlskrona 2 november 2011 Cellgifter

17 SKL Karlskrona 2 november 2011 Sedativa och Hypnotika I Etylalkohol (Etanol) Metylalkohol (Metanol) Kloralhydrat (Ansopal, Kloral) avreg 1994 Leverns kapacitet att avgifta alkohol rel konstant: 7-8 g/tim (♂) och 4-5g/tim (♀)

18 SKL Karlskrona 2 november 2011

19 6 stora starköl med och utan mat (♂)

20 SKL Karlskrona 2 november 2011

21 Nedbrytning alkohol Alkoholdehydrogenas (ADH) Magslemhinnan fr a, sämre hos ♀. acet­aldehyd­dehydrogenas (ALDH) Hämmas av antabus

22 SKL Karlskrona 2 november 2011 Alkohol påverkar kroppen Giftverkan på samtliga celler –Direkt som cellgift –Indirekt via metabola förändringar Via nedbrytningsprodukten acetaldehyd I oktober 2009 ändrade Internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) acetaldehydens klassificering i fråga om cancerrisk från en förening som eventuellt orsakar cancerrisk för människor till en förening som orsakar cancerrisk för människor.

23 SKL Karlskrona 2 november 2011 Metabola förändringar Ökat protontryck genom överskott av vätejoner –Förskjutning av laktat – pyruvat- koncentrationer –Förhöjda urinsyakoncentrationer –Förhöjd koncentrationer av neutralfetter i blodet Hormonrubbningar

24 SKL Karlskrona 2 november 2011 Organ som påverkas Hjärnan. Generellt dämpande via GABA Levern, aktiveras för att ”avgifta” Matstrupe, magsäck och tarmar Bukspottkörtel – diabetes; inflammation Munhåla Immunsystemet –cancer Muskler inkl hjärtmusklerna

25 SKL Karlskrona 2 november 2011 Alkoholskador forts Olycksfall o död Lillhjärna, balans Hjärnan, depression, ångest, demens Huden – sår; psoriasis Minskad sexualdrift Benskörhet

26 SKL Karlskrona 2 november 2011 Sekundära symtom Gastrit – oesofagit – diarré Pancreatit Ryggvärk – ofta kronisk Ångest – nedstämdhet Sömnstörningar Minnesstörningar – demens HypertoniHypertoni (behandlingsresistent)

27 SKL Karlskrona 2 november 2011 Flera sjukdomsbilder Trombocytopeni – blödningar Lever – steatos – cirrhos Myopatier inkl cardiomyopati (hjärtmuskeln) Immunsystemet – Cancer Diabetes Sexuella störningar, impotens Konfabulationer

28 SKL Karlskrona 2 november 2011 AUDIT, självskattning alkohol Poängsumman kan bli högst 40 Vid 8 poäng eller mer skall undersökas om missbruksdiagnos enlig ICD 10 alt. DSM-IV föreligger.

29 SKL Karlskrona 2 november 2011 Kvantitet och risk Ett standardglas = 12 g alkohol Kvinnor: 9 standardglas/v Män: 14 standardglas/v eller Män enstaka intag > 5 enheter Kvinnor enstaka intag > 4 enheter

30 SKL Karlskrona 2 november 2011 Mängd ren alkohol i öl, vin och sprit DryckMängd Alkohol En flaska lättöl33 cl6 gram En flaska folköl33 cl9 gram En flaska starköl33 cl12-26 gram Ett glas vin15 cl12 gram Ett glas starkvin5 cl8 gram En flaska vin75 cl65 gram En flaska starkvin75 cl120 gram En fyra starksprit4 cl13 gram En sexa starksprit6 cl20 gram En flaska starksprit75 cl240 gram

31 SKL Karlskrona 2 november 2011 Abstinens Fysisk och psykisk, när drognivåer sjunker När dämpande medel lämnar kroppen blir man orolig och uppstressad; Exciterad. Dämpande droger ger tydligast fysisk abstinens Stimulerande medel ger mest psykiska symtom Abstinenssymtom talar för att man utvecklat ett beroende.

32 SKL Karlskrona 2 november 2011 Alkoholabstinens Hög puls (>100 = behandling krävs) och blodtryck Svettningar Oro, nedstämdhet Darrningar Puls > 120 = risk för Delirium Tremens (DT)

33 SKL Karlskrona 2 november 2011 Behandling alkoholabstinens B-vitaminer Bensodiazepiner (litet/stort schema) -Oxazepam -Diazepam Karbamazepin(Tegretol) Sömn

34 SKL Karlskrona 2 november 2011 Delirium Tremens Livshotande tillstånd Förvirring (konfusion), ”kissar i papperskorg” Överretning i hela kroppen Kräver omedelbar farmakologisk behandling som dämpar ”överretningen” i hjärnan. Bensodiazepiner till SÖMN, om otillräckligt: Haldol (5-10 mg) Hemineurindropp ev.

35 SKL Karlskrona 2 november 2011 Epileptisk kramp (”EP”). Vanligare hos slitna med dubbelberoende alk + bensodiazepiner Kan komma innan pat är på 0 ‰ Obs! Alk + benspat – försenad EP!

36 SKL Karlskrona 2 november 2011 Wernicke-Korsakow Demensutveckling: konfusion, desorientering, rastlöshet. Konfabulationer. Neurologiskt: Ataxi, nystagmus, blickpares Förebyggs med Thiamin (Betabion®). Ges snarast vid misstanke. 100 mg (2 ml) omedelbart långsamt i.v. och ytterligare 2-3 ggr påföljande dagar.

37 SKL Karlskrona 2 november 2011 Behandling alkohol långsikt 12-stegsbehandling; Minnesota AA Religion Disulfiram (Antabus) Naltrexon (Revia) Acamprosat (Campral)

38 SKL Karlskrona 2 november 2011 Sedativa, hypnotika II Diazepam, oxazepam, alprazolam, klonazepam, lorazepam, nitrazepam, flunitrazepam Zopiklon, zolpidem, Zaleplon, triazolam, midazolam Fenobarbital GHB, GBL, BD Pregabalin, Gabapentin

39 SKL Karlskrona 2 november 2011 Bensodiazepiner missbruk Äts, snortas eller injiceras. Ofta i tillägg till annat missbruk - förstärker opiateffekt - lugnar ner efter amfetaminrus - mot alkoholabstinens - förstärker alkoholeffekt

40 SKL Karlskrona 2 november 2011 Bensodiazepiner, abstinens Ångest, oro, irritabilitet; dysfori/nedstämd Yrsel, ”kudddkänsla” i fotsulorna, tremor Öronsus/tinnitus, ljudöverkänslig Koncentrations- o minnessvårigheter Härtklappning, svettning, spända muskler Depersonalisation, derealisation, konfusion Kramper – Epilepsi Ljuskänslig (”solglasögon” inne) Delirium (psykos)

41 SKL Karlskrona 2 november 2011 Preparatnamn benso Bensodiazepiner - -Diazepam, Stesolid ® -Oxazepam = Oxascand ®, Sobril ® -Lorazepam = Temesta ® -Alprazolam = Xanor ®, Xanor depot ®, Alprazolam ® -Nitrazepam = Apodorm ®, Mogadon ®, Nitrazepam ® -Flunitrazepam = Fluscand ®, Flunitrazepam ® -Midazolam = Dormicum ®, Midazolam® -Triazolam = Halcion ®

42 SKL Karlskrona 2 november 2011 Alk, bens, barb Bensodiazepinliknande: -Zopiklon = Zopiclone ®, Zopiklon ®, Imovane ® -Oxazepam = Oxascand ®, Sobril ® -Zaleplon = Sonata ® Barbiturater -Fenobarbital = Fenemal ®

43 SKL Karlskrona 2 november 2011 Seriell, upprepad adaptation sänker baslinjen

44 SKL Karlskrona 2 november 2011 Bens-abstinens behandling Nedtrappning stegvis, långsamt Översätt aktuell bdz till diazepam eller oxazepam, ev stegvis. Tillägg Carbamazepin i slutet och under några månader efter avslutad nedtrappning (krampprofylax och stabiliserande). Apodos!!

45 SKL Karlskrona 2 november 2011 Pregabalin (Lyrica®) Verkar huvudsakligen via GABA Ger rusupplevelse Viss toleransutveckling Utsättningsproblem (ej abstinens) Svarthandel Ej narkotikaklassat

46 SKL Karlskrona 2 november 2011 Långsiktig beh BDZ-beroende Diagnpostisera bakomliggande sjd – affektiv, neuropsyk, psykos? Återgå aldrig till högre dosnivå under nedtrappning, ta bara vilopaus. Inläggning v.b. Förklara mekanismerna. GABA-systemet mm, visa gärna ”lustcentrum”-bilden

47 Dopamin opiater Alkohol Opiat - rec. GABA Centralstim Glutamat + Diazepam Oxazepam Nitrazepam Alprazolam etc Morfin Heroin Dextropropoxifen Kodein Etc. Lust/belöning Minskad olust- relief LUSTCENTRA Per Woxler Beroendekliniken US Linköping Situation 1 Obehag Minne 1 Situation 2 Belöning/Lust Minne 2 Mesolimbiska dopamin systemet -reward ” ” GHB + GBL Frontalcortex Hippocampus Cerebellum Basala gangl. Cannabis Amfetamin Kokain etc + Serotonin Ecstasy + - Endorfiner Enkefaliner Sedation, Lugn + + CB NMDA- rec - Nicotin rec Sötsaker (+) HPA-Axeln + Amygdala-känslomässiga minnen Bensodiazepiner

48 SKL Karlskrona 2 november 2011 Hasch (THC) Hasch (kådan) Marijuana (torkade blommor o blad) Synhexel (syntetisk) Hascholja (extraherad) Skunk (extra stark…)

49 SKL Karlskrona 2 november 2011 Cannabis abstinens Irritabiliet, koncentrationssvårigheter Sömnsvårigheter, olust, ångest, oro Inlärningsproblem, försämrad kognition Mycket långvariga besvär

50 SKL Karlskrona 2 november 2011 Skador cannabis Minnesstörningar, sämre kognition Hormonrubbningar Amotivation Personlighetsförändringar Ångest Depression Psykos

51 SKL Karlskrona 2 november 2011 Behandling, cannabisberoende Under abstinens: Klorpromazin mg x 3-4 (licens Largactil®) Ev andra neuroleptica I låg dos Ev stabiliserande antiepileptica Efter abstinens: Diagnostisera o behandla eventuella andra diagnoser. Circadin 2 mg t n, eller Mirtazapin 15 mg

52 SKL Karlskrona 2 november 2011 Drogrelaterade dödsfall Sverige

53 SKL Karlskrona 2 november 2011 Beräknat antal tunga missbrukare

54 SKL Karlskrona 2 november 2011 I Morfintyp OPIATER -Opium -Morfin -Heroin -Kodein OPIOIDER -Ketobemidon -Fentanyl -Dextropropoxifen -Buprenorfin -Tramadol -Metadon

55 SKL Karlskrona 2 november 2011 Opiater som ”medicin” -Smärta -hosta -diarré -stress, oro (NP!) -posttraumatisk stress -psykos (?)

56 SKL Karlskrona 2 november 2011 Opiater missbruk - Kick, rus där fysisk o psykisk smärta blir ”oväsentlig” - Äts, röks, sniffas/snortas eller injiceras - Mångtusenårigt. Opiumhålor. Opiumkriget. - Egna receptorer. Finns kroppseget endorfin.

57 SKL Karlskrona 2 november 2011 Opiatabstinens I

58 SKL Karlskrona 2 november 2011 Opiatabstinens Rinnsnuva, gäspningar, gåshud Oro och sömnstörningar. Rastlöshet. Värk i muskler, leder och i ben Lös mage – diarré, bukkramper, kräkningar Elektrolytrubbningar som följd vid svår abstinens

59 SKL Karlskrona 2 november 2011 Opiatabstinens, behandling Nedtrappning på korstolerant preparat. Buprenorfin (”Suboxoneschema”) Mirtazapin mg t.n. Vätska och näring i.v. vid svår abstinens Neuroleptika vid svår abstinens Obs! Andra samtidiga beroenden, speciellt benso och alkohol!!

60 SKL Karlskrona 2 november : SOSFS 2009:27 Behandling erbjuds i alla landsting På Sjukvårdsenhet inrättad för beroendevård, registrerad vid SoS. Egen anmälan till SoS SoS inspekterar Förskrivning: Specialist i Psykiatri vid sådan vårdinrättning

61 SKL Karlskrona 2 november 2011 Intagningskriterier LARO Minimiålder 20 år 1 års dokumenterat opiatberoende, ICD-10 (endast heroin, morfin eller opium!!) Ej farligt sidomissbruk - interaktionsrisk Multidisciplinär behandlingsplan - helhet Ej under LVM Ej om utskriven < 3 månader från LARO

62 SKL Karlskrona 2 november 2011 Utskrivning från LARO Ej medverkat i behandlingen > 1 vecka Har upprepade återfall I narkotika Missbrukar alkohol I sådan omfattning att det innebär en påtaglig medicinsk risk Upprepat fusk med urinprover Laga kraftvunnen dom för narkotikabrott eller grovt narkotikabrott eller upprepade ringa n-brott begångna under behandlingen

63 SKL Karlskrona 2 november 2011 Jönköpings län Remisser från socialtjänsten huvudregel Behandlingsplan och ASI inkluderad Behandlingsplan uppdaterad efter behov första året, därefter en gång per år Egenremiss möjlig, liksom remiss från läkare eller exempelvis kriminalvården Central utredning Ryhov Suboxone lokalt, metadon centralt Ryhov

64 SKL Karlskrona 2 november 2011 Medicinsk behandling Metadon Avgiftning från benz och THC före medicininställning Inneliggande som regel 3-4 veckors upptrappning Plasmaprov Buprenorfin Avgiftning från benz och THC före medicininställning 3 dagars upptrappning Inneliggande om behov finns

65 SKL Karlskrona 2 november 2011 LARO Livräddande Obehandlade = x ↑ dödlighet I LARO = 3-4 x ↑ dödlighet Friv ut efter LARO = 6-8 x ↑ dödlighet Ofrivillig ut ur LARO = x ↑ dödlighet

66 SKL Karlskrona 2 november 2011 LARO-mediciner dosstorlekar Metadon: mg/dag Subutex 8 mg: mg/dag Suboxone 8 mg: mg/dag

67 SKL Karlskrona 2 november 2011

68 Amfetminer, CS Amfetamin Metamfetamin Dextroamfetamin (”ice) Metylfenidat (Ritalin) Koffein Ecstacy

69 SKL Karlskrona 2 november 2011 Amfetamin abstinens Trötthet-utmattning, dysfori (nedstämd). Ökad aptit Livliga, obehagliga drömmar Sömnstörning (både för mycket o för lite) Psykomotorisk hämning eller agitation

70 SKL Karlskrona 2 november 2011 Amfetaminintox Choreatiskt syndrom (extrem motorisk hyperaktivitet) Exitatoriskt syndrom (BT +++ Puls+++ Temp+++) Dysautonomt syndrom – kraftig ångest, katastrofkänsla men initialt rel normalt BT,Puls o temp. Plötslig atoni, blodtrycksfall. Till IVA. Hög dödlighet

71 SKL Karlskrona 2 november 2011 Amfetaminavgiftning Sova ut Äta o dricka I akutfas ev ngn dag med oxazepam 15 mg x 3. Vid kraftig motorisk oro initialt diazepam 5-10 mg x 3 eller mer. Neuroleptika ej första 24 tim Diagnostik. ADHD? Affektiv? Stabiliserande?

72 SKL Karlskrona 2 november 2011 Långtidsbehandling amfetaminberoende Antabus (!). Nykterhet minskar återfallsrisk Stabiliserande antiepileptika (Karbamazepin, Lamotrigin, Valproat, Topiramat) SSRI sällan effektiva. Ev SNRI. Agomelatin (Valdoxan®) Melatonin (Circadin®) för sömnen

73 SKL Karlskrona 2 november 2011 Skador av amfetamin Kronisk dysfori/depression Ångest Psykos Koordinationsstörningar/Danssjuka Hjärnblödning Hjärtinfarkt

74 SKL Karlskrona 2 november 2011 Dose Time + Euforia - Side effects

75 SKL Karlskrona 2 november 2011 Effect + - N

76 SKL Karlskrona 2 november 2011 Dose Time - Euforia + Side effects Effect + - N

77 SKL Karlskrona 2 november 2011 Amfetaminer som ”medicin” Amfetamin, dexamfetamin, fenmetralin, metylfenidat m fl - ADHD/ADD - (Depression) - Narkolepsi - Övervikt

78 SKL Karlskrona 2 november 2011 Intagningskriterier ADHD Neuropsykologiska test (psykolog) Självskattningsscheman Läkarbedömning och diagnostisering ADL bedömning (arbetsterapeut) Drogfrihet vid behandlingsstart Social vårdplan – boende och ekonomi

79 SKL Karlskrona 2 november 2011 Diagnosinstrument ADHD/ADD EuroCog, datoriserat test IVA+plus WAIS-III KSP (Karolinska Scales of Personality) SCID-II screening (personlighetsstörningar) WURS (Wender Utah Rating Scale) WRASS-2 (anhörigenkät) AQ (Autism-Spectrum Quotient för Asper-gers syndrom/högpresterande autism) RAADS

80 SKL Karlskrona 2 november 2011 ADHD Under tiden – har 300 utredningar genomförts vid Bermott Ryhov Av dessa utgjorde 25% kvinnor (snittålder 38 år), 75 % män (snittålder 36 år). 220 hade vuxen ADHD

81 SKL Karlskrona 2 november 2011 Av de 300 utredda hade (%) ADHD diagnos (DSM IV) 74 Aspergers Syndrom (tilläggsdignos) ingen pos behandlingseffekt 5 5 i fängelse 1,6 6 män avlidit efter utredning o diagnos 2 9 pat utvecklade psykos 2,5 115 av 198 bra behandlingseffekt 58

82 SKL Karlskrona 2 november 2011 Drogvanor vid utredningstillfället Periodvis/kontinuerligt använt Bensodiazepiner 30 Cannabis33 Centralstimulantia45 Opiater45 Hallucinogener43 Sniffat lösningsmedel 10 Exstacy50

83 SKL Karlskrona 2 november 2011 Andra diagnoser OCD Personlighetsstörningar (sekundära) Social fobi Affektiv störning (ökande) Fysiska sjukdomar

84 SKL Karlskrona 2 november 2011 ADHD läkemedel Metylfenidat OROS mg Metylfenidat tabl 10 mg Metylfenidat kaps mg Modafinil tabl 100 mg Atomoxitin kaps mg (Dexamfetamin tabl 5 mg)

85 SKL Karlskrona 2 november 2011

86

87

88

89

90 our journal journal archive vol :1

91 SKL Karlskrona 2 november 2011 Tremånaders utvärdering Frågeformuläret som används vid 3 månadersutvärderingen av ADHD har en skala från -2 till +2, där 0 betyder oförändrat, +/-1 motsvarar en måttlig och +/-2 en kraftig förändring

92 SKL Karlskrona 2 november 2011

93

94 Biverkningar Måttligt ökad muskelspänning, få patienter Ökning av paranoida symtom få patienter Tics (en patient) Ökat amfetaminsug (en patient)

95 SKL Karlskrona 2 november 2011 Toxprovsvar upp till 6 mån behandling N=12

96 SKL Karlskrona 2 november 2011 VI Hallucinogener Psilocybin, Meskalin, Blomman för dagen, spikklubba LSD, STP, 2-CI, 2-CB, DOB, Ketamin, DXM Blottlägga det ”undermedvetna”. Terapier Avgiftning

97 SKL Karlskrona 2 november 2011 Skador av hallucinogener Psykos Panik/ångestsyndrom Depression Hormonförändringar (spec cannabis) Förändrad personlighetsstruktur Amotivation

98 SKL Karlskrona 2 november 2011 Behandling hallucinogener Liknande strategi som vid Cannabis Antipsykotika Behandlingshem Psykosocial rehabilitering Attitydpåverkan

99 SKL Karlskrona 2 november 2011 Integrerade mottagningar – ett mer effektivt sätt att möta brukarens behov av samordning och helhetssyn Om man ska renovera ett badrum behöver man en rörmokare, en målare, en plattsättare och ytterligare några yrkesmän för att badrummet ska bli klart. Olika kompetenser behövs, och arbetet måste samordnas. Så kan man tänka även när det gäller missbruks- och beroendevården. Eftersom biologiska, psykologiska och sociala faktorer samvarierar på väg in i – och under – missbruk eller beroende, så måste personer med biologisk, psykologisk och social behandlarkompetens erbjudas brukaren. Dessutom behöver insatserna samordnas. Hur man åstadkommer effektiv samverkan mellan huvudmännen, men också mellan enheter inom en huvudman, har diskuterats livligt. Socialstyrelsens tillsynsrapport 2011 visar till exempel att man inte längre ser problem i samverkan mellan huvudmännen, men däremot ser man problem inom hälso- och sjukvården.

100 SKL Karlskrona 2 november 2011 Frågan är om effektiv samverkan kommer att uppstå för att man flyttar huvudmannaskapet för psykosocial behandling till landstingen, som missbruksutredningen föreslår. I de många debatter som följt i missbruksutredningens spår har deltagarna snarare lyft fram det skriande behovet av integrerade verksamheter, där brukarna kan få hjälp utifrån olika perspektiv parallellt. Flera län har redan påbörjat ett sådant utvecklingsarbete, men på många håll i landet påpekas att för att det ska kunna bli verklighet behövs ekonomiska stimulansbidrag. Insikten finns, liksom den politiska viljan, men de ekonomiska förutsättningarna saknas. Kanske är förändrade ekonomiska villkor mer effektivt än organisations-förändringar, om man är ute efter att skapa förutsättningar i praktiken för att möta de komplexa behov som personer med missbruk eller beroende har? Gunborg Brännström, projektchef Kunskap till praktik

101 SKL Karlskrona 2 november 2011

102 The final word on nutrition, alcohol and health 1. The Japanese eat very little fat and suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians. 2. The Mexicans eat a lot of fat and also suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians. 3. The Japanese drink very little red wine and suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians.

103 SKL Karlskrona 2 november 2011 Karlskrona 26 oktober 2011 Blix 4. The Italians drink large amounts of red wine and also suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians. 5. The Germans drink a lot of beer and eat lots of sausages and fats and suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians. 6. Ukrainians drink a lot of vodka, eat a lot of pirogues, cabbage rolls and suffer fewer heart attacks than the Americans, British or Canadians.

104 SKL Karlskrona 2 november 2011 Karlskrona 26 oktober 2011 Blix CONCLUSION: Eat and drink what you like. Speaking English is what kills you.

105 SKL Karlskrona 2 november 2011 Tack för visat intresse! Olof


Ladda ner ppt "SKL Karlskrona 2 november 2011 Riskbruk, Missbruk & Beroende Olof Blix, psykiater Beroendemottagningen Psykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Jönköping."

Liknande presentationer


Google-annonser