Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Språkvård Hur kan jag förbättra språket i mina texter?

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Språkvård Hur kan jag förbättra språket i mina texter?"— Presentationens avskrift:

1 Språkvård Hur kan jag förbättra språket i mina texter?

2 Språket i studentproven i modersmål och litteratur I både provet i textkompetens och essäprovet bedöms texterna som helheter: –Hur man besvarat frågan / hållit sig till ämnet –Hur man använt materialet –Innehållet i övrigt (djup, logik, argumentation, exemplifiering, sakkunskap och annat som gör innehållet bra)‏ –Hur man byggt upp sin text (disposition, ordningsföljd...)‏ –Språket

3 De språkliga kraven i modersmålsproven är stränga – särskilt i essäprovet. I bedömningskriterierna för modersmålproven står inget om poängavdrag för vissa feltyper e.dyl. (Jämför t.ex. studentproven i A-språk). I modersmålsproven ser man på språkanvändningen som en helhet.

4 Utdrag om språkbedömningen ur bedömningskriterierna för textkompetensprovet 1p: ”Skrivförmågan uppvisar allvarliga brister.” 2p: Språket är ”fattigt, delvis talspråkligt och svåröverskådligt”. 3p: Språket visar att ”skribenten behärskar grundprinciperna för normerat skriftspråk.” 4p: ”Språket ger anledningar till mindre anmärkningar.” 5p: ”Språket är gott.” 6p: ”Språket representerar klanderfri och förtjänstfull sakprosa.”

5 Utdrag om språkbedömningen ur bedömningskriterierna för essäprovet 0p: ”Examinanden behärskar inte normerat skriftspråk och framställningen lider genomgående av svåra språkliga brister.” (i-nivå)‏ 5p:”Texten uppvisar många typer av t.o.m. svåra språkfel och oidiomatiska uttryck.” (i-nivå)‏ 10-15p:”Språket visar tydlig ovana vid skriftlig framställning. /…/ Sats- och meningsbyggnaden är klumpig eller talspråklig men ändå inte språkvidrig och texten som helhet visar att skribenten hjälpligt kan använda sitt modersmål i skrift.” (a-nivå)‏

6 20-25p:”Sats- och meningsbyggnaden är i huvudsak korrekt. Språket är emellertid fattigt, innehåller talspråksdrag och är ofta mindre åskådligt. Det uppvisar stilistiska intramp eller andra klumpigheter som visar skribentens ovana vid att uttrycka sig i skrift, även om egentliga fel inte behöver förekomma.” (b-nivå)‏ 30-35p:”Språket är behärskat om än inte förtjänstfullt. Det kan förekomma fel och svagheter, men framställningen är ändå flytande och klar. Skribenten behärskar åtminstone tillfredsställande de grundläggande reglerna för skriftspråket.” (c-nivå)‏

7 40-45p:”Som helhet uppvisar en framställning på denna nivå en god behärskning av skriftspråket /…/ Denna poängsumma förutsätter dock ingen särskild språklig begåvning eller ett speciellt självständigt synsätt. Om uppsatsen för övrigt är mycket förtjänstfull kan den innehålla brister i form av enstaka språkfel, enstaka sakfel eller lindriga inkonsekvenser eller inexaktheter. Å andra sidan kan brister i språkbehandlingen hindra en till innehållet t.o.m. mycket förtjänstfull uppsats att nå högre poängtal. (m-nivå)‏

8 50-55p:”Språket är träffande, fräscht och t.o.m. nyansrikt och framställningen är retoriskt behärskad. Sats- och meningsbyggnaden är naturlig. Små sak- eller språkfel inverkar inte i avgörande grad på bedömningen. Allmänt sett finns det få eller inga orsaker till anmärkningar.” (e- nivå)‏ 60p:”Språket visar en skarp iakttagelseförmåga samt förmåga att formulera sitt budskap. Det är fräscht och nyansrikt och det kan också vara personligt. Bildspråket är lyckat och inte klichéartat. Sats- och meningsbyggnaden är flytande och skapar en effektiv rytm i texten. Helheten är felfri, eventuella rättstavningsfel är lapsusartade.” (l-nivå)‏

9 Vanliga språkfelstyper Till grova språkfel räknas bl.a. följande typer: –genusfel (en och ett)‏ –böjningsfel (t.ex. felböjda verb)‏ –ordföljdsfel och andra typer av meningsbyggnadsfel (t.ex. att man inte vet när en mening börjar och slutar)‏ –kongruensfel (t.ex. att ett adjektiv böjs enligt det substantiv det hör ihop med: ett stort land)‏ –direkta översättningar från ett annat språk (man känner inte till motsvarande uttryck på svenska)‏

10 Andra vanliga feltyper är: –inkonsekvent användning av tidsformer (t.ex. att man blandar presens och imperfekt hur som helst)‏ –inkonsekvent användning av pronomen (t.ex. att man blandar hur som helst mellan man, du och vi)‏ –prepositionsfel –skulle i om-sats (jfr engelskans regel: inte would i en if-sats)‏ –tautologier, d.v.s. ”tårta på tårta” (t.ex. ”att avancera framåt)‏ –kontaminationer, d.v.s. två uttryck som blandas ihop (t.ex. ”Han hör till en av våra mest kända författare.”)‏ –talspråkliga drag

11 Lite mindre allvarliga men onödiga feltyper –stavfel och problem med små och stora bokstäver –problem med användningen av skiljetecken (t.ex. Hon undrade varför jag inte var med på festen?)‏ –vissa finlandismer –allmän lathet, t.ex. o eller & istället för och

12 OBS! Många språkfel i inlämnade texter beror på slarv och dålig genomläsning. Också en god skribent behöver planera sin text, bearbeta och skriva om vissa delar och korrekturläsa sin text. Om man aldrig läser igenom de korrigeringar läraren gjort kommer man att göra samma fel gång på gång.

13 Även om man inte har ett så starkt språköra kan man ganska lätt undvika att göra många vanliga typer av språkfel. Det gäller ”bara” att lyssna på lektionerna, satsa ordentligt på de texter som skrivs under kurserna och som sagt ta till sig korrigeringar och feedback. Vi kan alla utvecklas, ingen är ”dömd” till att vara en dålig skribent för evigt!!! Om du skriver på dator – använd språkkontroll! Då lär du dig också om språket! Ordböcker är också bra!

14 All internationell forskning visar att man blir bättre på att skriva genom att läsa mycket – och detta gäller inte bara själva språkanvändningen. Ett av de effektivaste sätten att få ett bättre skriftspråk är att skriva om (rätta, bearbeta) de texter man får ut under modersmålskurserna. Ofta får du också lämna in den nya versionen och kan få ett bättre vitsord! Kom ihåg att spara gamla texter så att du kan gå tillbaka och se vilka fel du gjort tidigare!

15 Några goda råd Om du vet att du brukar göra många språkfel – skriv inte för långt (då blir det flera fel). Försök inte skriva onödigt ”fint” språk om du inte behärskar idiomatiska uttryck, begrepp och terminologi. Det kan lätt bli en konstig stilblandning och många fel. Satsa då heller på att skriva enkelt men korrekt.

16 Om du själv tycker att någonting du skrivit låter underligt eller verkar oklart när du läser igenom texten är det med största sannolikhet något problem med formuleringen. Ge dig inte förrän du formulerat om stället på ett sätt som du vet att är korrekt! Om du inte hittar det rätta ordet blir det inte bättre av att du sätter ett annat ord som bara är lite ditåt (eller rentav på ett annat språk) inom citationstecken. Med det visar du bara att du själv är medveten om att ordet inte är så bra men inte har orkar fundera ut ett bättre...

17 Läs alltid igenom din text så att du försöker lyssna till hur den låter (fast du läser tyst i huvudet). Då hör du om något låter underligt. Låt om det är möjligt texten ligga ett tag och titta på den med nya ögon innan du lämnar in dem. Då hittar du ofta slarvfel. Om du gör många stavfel kan du korrekturläsa texten från slutet, ord för ord (då vet du inte vad där borde stå).

18 Gör det till en vana att alltid gå igenom texten och kontrollera att tempusanvändningen och användningen av pronomen är konsekventa. Det är så enkelt att undvika inkonsekvenser här om man är medveten om saken. P.s. Regel för tempusanvändning: a) presens + perfekt (har...) eller b) imperfekt + pluskavmperfekt (hade...)‏

19 Om du inte vet hur man avstavar (delar) ord – undvik att göra det! Titta efter i materialet (textkompetens- provet och materialbaserade essäuppgifter) hur viktiga ord stavas! Tänk inte att små och stora bokstäver, skiljetecken och dylikt är oviktiga detaljer i en text – de är en viktig del av helheten och berättar mycket om skribentens kompetens!

20 Minns att det av många orsaker lönar sig att jobba för att utvecklas som skribent – att man ofta får många poäng för modersmålsvitsordet på studentbetyget när man söker studieplats är inte alls den viktigaste orsaken!!! En av de viktigaste orsakerna är däremot att man genom ett gott språk vinner trovärdighet och kan göra sin röst hörd i olika sammanhang. Ofta vet man inte heller riktigt vad man tycker och tänker om en sak förrän man försök uttrycka den i ord. Och räcker inte språket till blir tankarna också flummiga...

21 Minns också att t.ex. dyslexi, läs- och skrivsvårigheter eller ett annars svagt språk inte är något tecken på dumhet! Vi modersmålslärare finns här för att hjälpa och stödja dig i att bli en bättre skribent. Man kan göra stora framsteg på kort tid – men då krävs också motivation och vilja att utvecklas!


Ladda ner ppt "Språkvård Hur kan jag förbättra språket i mina texter?"

Liknande presentationer


Google-annonser