Från ankomst till Sverige till etablering

En presentation över ämnet: "Från ankomst till Sverige till etablering"— Presentationens avskrift:

1 Från ankomst till Sverige till etablering
Katrien Vanhaverbeke Arena för Tillväxt Intresseföreningen Bergslaget 20 maj 2015 AfT: ägs av Swedbank, ICA, SKL – privat/offentlig samverkan – bra bas att fungera som plattform och katalysator för lokal/regional utveckling och tillväxt. Genom processtöd skapar och ökar vi samverkan och dialog mellan de olika aktörer lokalt och regionalt. Vi lyfter viktigta tillväxtfrågor upp på agendan och bidrar med kunskapsstöd genom olika rapporter och statistikverktyg. Ny i Sverige är en temarapport som vi kom ut med för ett år sedan, har under tiden bara blivit alltmer aktuell. Varför fokuserar AfT på denna fråga? Migration och integration avgörande tillväxtfråga för många av Sveriges kommuner. Utan invandring skulle mer än hälften av landets kommuner ha en krympande och åldrande befolkning. Kruxet är dock att få våra nya invånare i sysselsättning och egen försörjning för att de ska känna sig delaktiga och kunna vara med och utveckla landets olika lokala samhällen. I rapporten fokuserar vi på integrationsfrågan utifrån ett sysselsättningsperspektiv i första hand. Medveten om att jag pratar för en mycket insatt publik – ni kämpar varje dag för att få våra nyanlända så snabbt som möjligt på banan. Det är lätt att fastna i det kortsiktiga när trycket är så stort som idag, och tappa det långsiktiga perspektivet kring på integrationsarbetet Jag vill ge er ett tillfälle att lyfta blicken en stund, och understryka värdet av det arbete ni lägger ned varje dag. Arena för Tillväxt – ett samarbete mellan ICA, Swedbank och Sveriges Kommuner och Landsting

2 Var femte person 20-64 år i Sverige är född utomlands
Idag: 15,9 % av Sveriges befolkning född utomlands EU snitt: 9 % Sverige: utmärker sig som ett av de EU länder som tar emot flest flyktingar Förra året invandrade personer, ökning med 9,6% sedan året innan netto Fördubbling av antalet utrikes födda sedan 70-talet 23 % är arbetskraftsinvandring och studenter Största gruppen invandrare har svensk medborgarskap, återvändare Sedan Syrien, Somalia, Polen

3 Befolknings-utveckling 2014, i procent
Fler kommuner växer – 85% av kommunerna växer (6 av 7 kommuner). Unikt hög andel. Norrlands inland, Dalarna, Värmland: minskar Sundbyberg, Nykvarn, Knivsta ökade mest. Hög migrationsnetto: utan det hade många fler minskad År 2000: 34% av kommunerna växer i befolkning, eller 2 på 3 minskar För några år sedan: hälften Befolknings-utveckling 2014, i procent

4 Asylmottagande 2014 – Asylsökande/inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem, antal/1000 invånare (genomsnitt per kommungrupp) Storstadsregionerna och större städer tar generellt sätt emot färre asylsökande i första hand. Dessutom är en stor del utav de som hamnar där så kallade EBO:s: flyktingar som har ordnat eget boende. Asylboenden i anläggningar finns främst i varuproducerande kommuner, gles-och landsbygd. Flyktingmottagandet är ett statligt åtagande, men vi ser här att bördan fördelas väldigt olika mellan kommuner. De tio kommuner som tog emot flest flyktingar har sjuttio gånger större mottagande än de sjuttio kommuner som tog emot minst antal. Därför är det viktigt att kommunerna får tillräckligt med resurser och kompensation och rimliga planeringsförutsättningar. Här behövs ett rejält omtag (Bettina!) Källa: Kolada

5 Migrationsnetto 2014 i relation till total folkmängd, i procent
Inrikes flyttnetto 2014 i relation till total folkmängd, i procent Några kommuner har ett migrationsnetto som sticker ut. 5 i topp: Ljusnarsberg: 8,2 Uppvidinge: 6,0 Norberg: 5,7 Lessebo: 5,0 Laxå: 4,7 Migrationsnetto senaste året. Endast Haparanda – marginellt minus. Hammarö också lågt. För övrigt: alla positiva I inrikes nettot ingår sekundär omflyttningen… Ganska spegelvänd kartbild: grova drag: de kommuner som har hög migrationsnetto har också negativt inrikes flyttnetto. Dels avfolkningskommuner, unga som flyttar men också stark sekundär omflyttning Några enstaka kommuner har mycket högt migrationsnettot, i relation till total folkmängd – se fem i topp. Gemensamt för kommuner med mycket högt migrationsnetto: har kraftigt negativ flyttnetto: visar på genomströmningen Obs! Så länge man är asylsökande och inte fått uppehållstillstånd är man inte folkbokförd och då inte med i statistiken. Innebär att människor i anläggningsboenden som inte fått uppehållstillstånd än inte ’räknas’. När de väl fått uppehållstillstånd kanske de bara stannar en liten stund i kommunen och flyttar sedan vidare.

6 FEM I TOPP 1 Sigtuna 165,3 2 Oxelösund 160,6 3 Upplands-Bro 149,5
4 Kungsör 148,7 5 Enköping 146,1 FEM I BOTTEN 1 Valdemarsvik 14,2 2 Kiruna 26,0 3 Boden 28,2 4 Säffle 28,3 5 Vilhelmina 29,3 Flertal kommuner i Östra Småland med högt migrationsnetto och även hög sekundär omflyttning. (t ex Hultsfred och Uppvidinge) Sekundär omflyttning: samma flyttmönster som unga vuxna. Förstärker urbaniseringen. Skäl: bättre utsikter på arbetsmarknaden, boende, sociala nätverk

7 Fördelar med en stor invandring
Yngre befolkning Bättre tillgång på arbetskraft Ökad export Innovationskraft Nya företag - Ökad export: nya marknader öppnar sig: kunskap om behoven,kulturen, språk och kontakter. T ex Iran: kärnkraftsavtalet Men också in i Sverige: nya kundgrupper

8 Men det finns en hake… Förvärvsarbetande inrikes födda 20-64: 82%
Förvärvsarbetande utrikes födda 20-64: 58% Ingen positiv trend Störst problem för flyktingar Studerande och arbetskraftsinvandrare flyttar ut Stora skillnader mellan kommuner SCB registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Sverige bland absolut sämsta inom OECD.

9 FEM I TOPP 1 Kiruna 67,5% 2 Rättvik 66,7% 3 Laxå 65,1%
4 Gällivare 65,1% 5 Sotenäs 65,0% FEM I BOTTEN 1 Storfors 20,5% 2 Vingåker 22,4% 3 Trollhättan 26,7% 4 Ronneby 26,9% 5 Vilhelmina 27,4% Faktorer som gör skillnad: Situationen på den lokala arbetsmarknaden Varifrån man invandrat Utbildningsnivå Flyttskäl Sticker ut positivt: storstadsområdena, Halland, kommuner med gruvnäring, besöksnäring, typiska företagarkommuner (med många SME företag) Sticker ut negativt: orter med hög arbetslöshet generellt, ensidig näringsstruktur, bruksorter

10 Från ankomst till etablering
- Långa väntetider: nyanlända hamnar i ’glappet’ – i kläm mellan stat och kommun. Som Lubna Hameideh från Syrien sa i SR reportaget förra veckan: All they tell me is ’wait, wait, wait, you have wait in the queue’. Där har hon varit nu i 1,3 år (Nässjö). AF hinner inte med sitt uppdrag: 180 ärenden per handläggare i stället för Då hamnar man i limbo, och försörjningsstöd hos kommunen. Kunskapsluckor: drygt hälften av nyanlända i etableringsinsatsen har högst förgymnasial utbildning (Li Jansson, Almega) Arbetsmarknad: höga trösklar. Andreas Bergh: OECD länder med högre inkomstspridning och Eller länder med stora sysselsättningsgap mellan inrikes och utrikes födda kännetecknas av omfattande kollektivavtal och generösa sociala skyddsnät och låg inkomstspridning. Validering och matchning: valideringsprocesser tar alltför lång tid, bostadssituationen gör att invandrare hamnar på orter med hög arbetslöshet Källa: Christofer Bergkvist, Arbetsförmedlingen

11 Hinder för integration och sysselsättning bland invandrare
Långa väntetider inför & under etableringsprocessen Kunskapsluckor – språk & utbildning Dålig validering och matchning Diskriminering Brist på nätverk Bostadssituationen och boendesegregering Regleringar på arbetsmarknaden Ensidig näringsstruktur och dålig företagsklimat - Långa väntetider: nyanlända hamnar i ’glappet’ – i kläm mellan stat och kommun. Som Lubna Hameideh från Syrien sa i SR reportaget förra veckan: All they tell me is ’wait, wait, wait, you have wait in the queue’. Där har hon varit nu i 1,3 år (Nässjö). AF hinner inte med sitt uppdrag: 180 ärenden per handläggare i stället för Då hamnar man i limbo, och försörjningsstöd hos kommunen. Kunskapsluckor: drygt hälften av nyanlända i etableringsinsatsen har högst förgymnasial utbildning (Li Jansson, Almega) Arbetsmarknad: höga trösklar. Andreas Bergh: OECD länder med högre inkomstspridning och Eller länder med stora sysselsättningsgap mellan inrikes och utrikes födda kännetecknas av omfattande kollektivavtal och generösa sociala skyddsnät och låg inkomstspridning. Validering och matchning: valideringsprocesser tar alltför lång tid, bostadssituationen gör att invandrare hamnar på orter med hög arbetslöshet

12 Kommuner, näringslivet och civilsamhället har en stor roll att spela…
Arbetsmarknad: höga trösklar

13 Goda exempel från olika kommuner
Med hjärtat i Sunne Strategin för ett interkulturellt Botkyrka Storumans nära samarbete mellan olika parter i samhället (kommunen, AF, företag, Svenska kyrkan…) Falköpings kombinerade SFI & yrkesutbildning Etc… Se SKL:s idébank för integrationsarbete för fler goda exempel! Arbetsmarknad: höga trösklar

14 Lärdomar från kommunerna
Ha en långsiktig integrationsstrategi Satsa på SFI och relevant vuxenutbildning Skapa mötesplatser och nätverk Fokus på samverkan, flexibilitet och öppenhet Långsiktig integrationsstrategi: hur få invandrarna att stanna kvar och komma i egen försörjning

15 Tack! Katrien Vanhaverbeke Arena för Tillväxt
Tack!