BILD 1 | Katarina Andersson Sammanfattning av PRIO-dialog konferensen Stockholm 6 mars 2015.

En presentation över ämnet: "BILD 1 | Katarina Andersson Sammanfattning av PRIO-dialog konferensen Stockholm 6 mars 2015."— Presentationens avskrift:

1 BILD 1 | Katarina Andersson Sammanfattning av PRIO-dialog konferensen Stockholm 6 mars 2015

2 BILD 2 | Katarina Andersson

3 BILD 3 | Katarina Andersson BARN & UNGA

4 BILD 4 | Katarina Andersson Vilka är era viktigaste utmaningar? Långsiktighet Fungerande samverkande flöde Politisk konsensus Ojämlik hälsa, behov av ritade insatser Samverkan med organisations”murar” som adminsystem, olika aktörer, geografiska avstånd Större/högre patientfokus/högre patientinflytande i vården Samverkan Brukardelaktighet Kompensera för socioekonomiska problem. Hur? Högt inflöde av nya patienter till ungdomspsykiatrin Ungdomarna har mer allvarlig problematik Avsaknad av resurser för skolhälsovård och andra extra resurser i skolan Saknar ungdomar bra förebilder? Far ungdomar illa av höga krav på framgång? Personalförsörjning/rekrytering

5 BILD 5 | Katarina Andersson Vilka är era viktigaste utmaningar? forts Att tidigt identifiera barn- och ungdomar i riskzonen Ge ett individuellt stöd till ett självständigt liv – ”inte fastna i systemet” Preventivt – tidig upptäckt Behålla och rekrytera kompetent personal Ökad psykisk ohälsa Synka resurserna efter de verkliga/största behoven Minska den psykiska ohälsan Synliggöra/”prata om det” Skapa och arbeta med preventionsprogram (tex i skolan) Bättre uppföljning/utvärdering Resurserna räcker inte till KVALITET & KOMPETENS Brukarsamverkan borde bli smidigare – många olika parter (psykiatri, missbruk) Tidiga insatser till unga barn – få förskola att de att de också har ansvar och stötta dem Skolor med brukarråd?

6 BILD 6 | Katarina Andersson Vilka är era viktigaste utmaningar? forts Minska stigma Nytt ”drogpanorama” Samverkan ADHD mm fler diagnoser Snabbare införande av metoder Boende – effekt för vårdkedjor Förebyggande Ökad samordning – färre stuprör Säga vad man ser Höja allmänna kunskaper Få en fungerande samverkan

7 BILD 7 | Katarina Andersson Hur kan ni arbeta med detta den närmaste tiden?  Räcka ut handen och göra lite till  Högre tillgänglighet tex videokonferenser, krav och tydlighet kring att ha samma administrativa system. Tydligare krav på upphandling tex journalsystem  Ombudsarbete, synen om patient som expert  Ta upp SIP vid tex BUS samverkan  Utbildningsinsatser/information regelbundet  Ökad samverkan inom och mellan olika huvudmän och myndigheter  Tidiga och tydliga initiativ av alla parter – ”uppsökande verksamhet”  Samordna insatser från kommun och landsting – brukare part i målet  Samverkan – dialog  Utveckla metoder för samverkan (SIP)  Ambassadörer (med egen erfarenhet)  Fokus prevention – uppföljning  KOMPETENS & KVALITET

8 BILD 8 | Katarina Andersson Hur kan ni arbeta med detta den närmaste tiden? forts Bättre uppföljningsrutiner kring orosanmälan och att jobba förebyggande med t ex skola Vikten av samverkan med elevhälsa tidigt Bättre provtagning Gemensam utslussningsverksamhet Brukarmedverkan Gemensamt ansvarstagande Struktur anpassad till individ Struktur som ger mandat Kartläggning över målgruppen

9 BILD 9 | Katarina Andersson Vilka utvecklingsaktiviteter kan vara till nytta för er? FOUU Statistik (uppmärksamma och åtgärda problemområden) och Analys tvärvetenskapligt Utveckling av IPS-metoden. Att få stöd på arbetsplatsen och vid utbildning Utbildning och information för att förändra och öka patientinflytande i sin behandling (ex parasollet – slutenvård) Tidigare och bättre rapportering mellan skola, föräldrar, socialtjänst och sjukvård … Engagera på ett tidigt stadium barn, ungdomar och föräldrar och efterfråga deras önskemål och behov SIP exempelvis: Hålla arbetet levande. Alla använda och känna till Att identifiera brukarens intresse Att ges möjlighet att utveckla/arbeta med intressen Ny teknik Kompetensutveckling Utöka elevhälsan Barnombud inom kommunen

10 BILD 10 | Katarina Andersson Vilka utvecklingsaktiviteter kan vara till nytta för er? forts Webbaserad behandling E-hälsa Tidiga insatser Samordning/samverkan med individen i centrum Mer utbildning av brukare som resurspersoner (ex revision) Metoder för fungerande preventivt arbete – uppföljning KOMPETENS & KVALITET SIP Nätverk Beforska långtidsmedicinering t ex ADHD (landsting) Forma sociala insatser för målgruppen (socialtjänsten, skolan) Till ex. ideella sektorn som kan ha projekt t.ex PFHL har Qrut som är aktivt föräldrastöd för att förhindra t.ex psykisk ohälsa hos barn och unga tidigt

11 BILD 11 | Katarina Andersson Vilket behov av nationellt stöd har ni när det gäller fortsatt utveckling? Bistå kommunerna att få struktur på elevhälsan i enlighet med skollagens intention inklusive metodstöd som är möjligt att följa upp Gemensam uppföljning och utvärdering med tydlig koppling till krav och resultat. Detta bör visa sig genom tillgång till kunskap, kompetens mm – inte bara ekonomisk ”belöning” vid uppfyllda mål Utbildningsmedel Digital SIP Tips kring brukardelaktighet. Hur jobba? Tillgång till rätt och tillräcklig kompetens i rätt sammanhang Samordning/samverkan skola/BUP/psykiatri/sociala Satsning på barnombud inom kommunen Våda satsa på målgruppen – se till att det blir en samhällsekonomisk vinst Kommun och landsting söker PRIO-medel tillsammans/gemensamt för olika projekt Samverkan från golvet vid framställan av inventeringsverktyg – de verktyg personalen som använder för att kartlägga brukarnas behov

12 BILD 12 | Katarina Andersson Vilket behov av nationellt stöd har ni när det gäller fortsatt utveckling? forts Utveckla metoder för samverkan Mer resurser för preventivt arbete Öka förutsättningarna/metoderna för utvärdering/uppföljning KOMPETENS & KVALITET Forskning som är evidensbaserad Implementering av det vi vet fungerar på vissa håll Statistiska underlag (riksnivå samt Stockholm)

13 BILD 13 | Katarina Andersson VUXNA

14 BILD 14 | Katarina Andersson Vilka är era viktigaste utmaningar?  Vikten av att erhålla sysselsättning (mer variation, fler valmöjligheter)  Hur vi ska hjälpa fler med minskade resurser  Att se resultat av SIP-skrivandet, att använda planen i praktiken  Varaktig personalrekrytering/-försörjning  Brukares ”ovilja” att söka vård (stigmatisering)  Underdimensionerad heldygnsvård  Hur kan vi få de olika parterna att ta initiativ och engagera sig?  Öka individens kunskaper och rättigheter  Att det finns aktiviteter inom slutenvården  Meningsfull sysselsättning  Patienter som ”fastnar” i heldygnsvård och inte går att skriva ut av olika skäl …  Att SIP och vårdplanen fungerar och att brukaren är med hela vägen

15 BILD 15 | Katarina Andersson Vilka är era viktigaste utmaningar? forts  Komplexa vårdbehov  Unga vuxna  Minska samtliga målgrupper  Läkare och sjuksköterska är bristyrken  Prioritering av alla över 65  Individualiserade insatser i samverkan  Snabbare implementering av ny kunskap  Hinna med kvalitativa SIP:arSIP:ar  Skola/jobb/aktiviteter  Samtidig samverkan mellan olika aktörer/resurser  ”Förverkliga” SIP:arnaSIP:arna  Somatiska behov hos psykiatriska/beroendepatienter  Den komplexa sjukdomsbilden  Minska stigmatiseringen/utanförskap/ensamhet

16 BILD 16 | Katarina Andersson Vilka är era viktigaste utmaningar? forts  Utvärdera tidigare PRIO-projekt  Brukarinflytande  ”Smartare lösningar”  Hur vi ska arbeta med den somatiska hälsan  Arbeta mot stigmatiseringen och få ett liv utanför psykiatrin  Samordna insatserna  Återfå självbestämmandet och kontroll över sitt liv  Samverkan och samarbete  Brukarmedverkan  Ökning av individer med neuropsykiatriska tillstånd och att anpassa stödet  Behov av kraftiga styrverktyg som stöder samverkan på organisatorisk nivå  Politisk konsensus, långsiktighet  Samverkan mellan kommun och landsting  Somatiska (o)hälsa

17 BILD 17 | Katarina Andersson Hur kan ni arbeta med detta den närmaste tiden?  Ökad dialog mellan politik och verksamheter  Ökat initiativ från kommuner och landsting  Våga prova nytänkande, ovanliga lösningar  Kunskapsspridning inom och utanför våra egna organisationer  Mer boendestödjare  Samverkan  Anpassa oss till målgruppen  Helhetssyn  Inventera alla över 65  Sprida ”best practice”  Bjud in brukarorganisationer i tidigt skede vid projekt/förändringar och låt detta få ta lång tid  Mellan kommun och landsting, bättre tvärsamarbete för att förhindra vräkningar  Ta reda på vad brukaren har för intressen, drömmar, visioner och ge möjlighet att förverkliga sitt liv

18 BILD 18 | Katarina Andersson Hur kan ni arbeta med detta den närmaste tiden? forts  Årliga hälsokontroller samt stöd i kontakten med primärvård  Förenkla språket i informationsmaterial med hjälp av intresseorganisationer  Fokusera på brukare/patienters delaktighet  Arbeta på att befintliga samverkansstrukturer fungerar  Regionala samrådet  Hälsan genomsyrar stödinsatsen (fysiskt och psykiskt)  SIP  Använd brukarnas kunskap i rekryteringar, upphandlingar osv.  ÖPPNA ”vara med” VERKSAMHETER: lagad ”nyttig” mat i daglig verksamhet, träffpunkt

19 BILD 19 | Katarina Andersson Vilka utvecklingsaktiviteter kan vara till nytta för er?  Samverkan med företagare inom kommunen  Beslutsstöd  Gemensamma definitioner  Samtalsstöd  SBAR  Ungdomsambassadörer  Hälsomottagningar  Ombudsarbetet  Samarbete med Hjärnkollsambassadörer  Ökad samverkan, även inom och mellan olika brukarorganisationer  SAMVERKAN bör överlag vara ett ledord i alla sammanhang, även ”internt”  Tvärprofessionella team för patienter för den mest utsatta gruppen  Ersättningssystemen ska gynna samverkan och vårdkedjan – patient processen

20 BILD 20 | Katarina Andersson Vilka utvecklingsaktiviteter kan vara till nytta för er? forts  Regionala samrådet  Ex självvald inläggning med brukarinflytande  Studiecirklar, brukar-, anhörigledning som får handledning av professionen  Lära av det som fungerar väl  Se personerna som medmänniskor och ett respektfullt bemötande. Delaktighet inte på papper (delat beslutsfattande)  Samordna PRIO-satsningar mellan kommunerna och SLL  Regionalt stöd för uppföljning/kunskapsspridning  Utveckla stöd på arbetsplatser och studier (IPS-modellen)  Gemensamma analyser av genomförda kartläggningar  Brukare med i utbildning av SIP (SIP+brukare=sant)  Brukarrevision  Långsiktig utveckling (PRIO)  Brukardelaktighet

21 BILD 21 | Katarina Andersson Vilket behov av nationellt stöd har ni när det gäller fortsatt utveckling?  Stoppa resursminskningen till kommun och landsting  Utbildning för arbetsplatser som tar emot  Långsiktigt tänkande  Kunskap och kompetens på rätt nivå och rätt plats i organisationen  Tillskott av övriga resurser, inte bara pengar  Beställning på utökade uppdrag  Konsultera med ersättning  Ersättningssystem  Riktlinjer över 65  Bostäder  Kompetensutveckling och spridning, typ ”Parasollprojektet” dvs både utbildning och lokala/regionala utvecklings- och förbättringsprojekt på kort och lång sikt som sedan kan bli varaktiga och bestående  Någon form av forum eller databas med forskning som funkar eller inte fungerar så bra

22 BILD 22 | Katarina Andersson Vilket behov av nationellt stöd har ni när det gäller fortsatt utveckling? forts  Kvalitetsregister för ångest och depression  Kommunala motsvarigheter till regionala vårdprogram  Goda exempel – kunskaps- och metodbank  Tillhandahålla och kvalitetssäkra statistik  Återkoppling (konferenser, nyhetsbrev, ev utbildning, chefsnätverk)  Spridning av resultat  Uppföljning/utvärdering  Resurser  Attitydförändringar (arbeta med detta!)  Utveckla/informera föreningsstöd  Stöd forskning kring effekter för patienter/klienter/brukare av olika insatser  Tvinga fram gemensamma ansökningar från landsting och kommun vad gäller samarbetsprojekt för att få tillgång till PRIO-medel  Ex villkora prestationsmedel för gemensamma kartläggningar  Forskningsstöd för det som boendestödjaren utför – utvecklar fastställda metoder

23 BILD 23 | Katarina Andersson Övergripande reflektioner över dagen vid borden Förmiddag: Eftermiddag: Synd att inte ngn från skolan var medFinns ett meningsfullt hopp! Ibland är det bra att gå utanför gränserna för att fåVi behöver varandra! ett bra resultat för patienten/brukarenVi behöver förstå helheten Hur kan vi ge skolan hjälp?Behöver fasa ut gammal kunskap och metoder Behöver förbättra våra vårdkedjorUtgå från det brukaren vill – ge förutsättningar Framtidsspaning gällande narkotika i SverigeMycket har blivit bättre – öppnare klimat, kommunikation Individen först med kvalitet och helhet i mittenVi ska ge en jämlik hälsa och ett gott och respektfullt 3 3 3 Tre satsningar framåt från socialdepartementet: bemötande 1. Förebyggande arbeteBehöver en personlig coach – ett Livsstöd 2. Tidiga insatserUtmaning att få till bra lösningar med skolan 3. Förutsättningar för personer med komplexa behovVi måste arbeta i tvärprofessionella team Gemensam utmaning att hitta samtalsarenor med skolanKontinuiteten behöver förbättras Alla behöver klara skolan!Bra att få till kvalitetsregister - det som mäts, det görs Regionala samverkan, vi behöver hitta en processBISAM för varje psykiatriområde – koppla ihop brukarna med personalen. Mer gemensamt arbete mellan brukarna och enheterna. Pilot i Stockholm? Viktigt att patienterna återfår sitt självbestämmande

24 BILD 24 | Katarina Andersson

25 BILD 25 | Katarina Andersson