Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

BLODET Dagens tema: 1.Blodets sammansättning 2.Blodkärlen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "BLODET Dagens tema: 1.Blodets sammansättning 2.Blodkärlen."— Presentationens avskrift:

1 BLODET Dagens tema: 1.Blodets sammansättning 2.Blodkärlen

2

3 Blodets sammansättning Blodet är en stödjevävnad samt ett transportmedel Blodet är en stödjevävnad samt ett transportmedel Vad transporteras?Vad transporteras? Människans blodmängd: 4-5 liter Människans blodmängd: 4-5 liter Blodets indelas i: PLASMA & BLODCELLER Blodets indelas i: PLASMA & BLODCELLER

4 Sammasättning

5 Blodet PLASMA: PLASMA: Proteiner Proteiner Vatten Vatten Salter Salter Glukos Glukos Fetter Fetter BLODCELLER: BLODCELLER: Röda blodceller (erytrocyter) Röda blodceller (erytrocyter) Vita blodceller (leukocyter) Vita blodceller (leukocyter) Blodplattor (trombocyter) Blodplattor (trombocyter)

6 Röda blodceller De röda blodcellerna transporterar syre mha. proteinet Hemoglobin. Syre binds till järn som finns i hemoglobinet.De röda blodcellerna transporterar syre mha. proteinet Hemoglobin. Syre binds till järn som finns i hemoglobinet. Röda blodceller bildas i benmärgen ur stamceller. Röda blodceller är kärnlösa.Röda blodceller bildas i benmärgen ur stamceller. Röda blodceller är kärnlösa. Produktionen regleras av hormonet EPO (Erytropoietin).Produktionen regleras av hormonet EPO (Erytropoietin). Livslängden för en röd blodcell: 4 månader. Nedbryts av makrofager i mjälten samt levern.Livslängden för en röd blodcell: 4 månader. Nedbryts av makrofager i mjälten samt levern. Vid nedbrytningen av hemoglobin bildas bilirubin (gult gallfärgämne) som färgar avföringen.Vid nedbrytningen av hemoglobin bildas bilirubin (gult gallfärgämne) som färgar avföringen.

7 Vita blodceller Är vårt immunförsvar.Är vårt immunförsvar. Vita blodceller bildas också i benmärgen.Vita blodceller bildas också i benmärgen. Tre huvudgrupper: Granulocyter, Lymfocyter och MonocyterTre huvudgrupper: Granulocyter, Lymfocyter och Monocyter Främst ute i vävnaderna.Främst ute i vävnaderna. Granulocyter kan omvandlas till Makrofager (ätarceller) : Nedbryter bakterier samt gamla röda blodcellerGranulocyter kan omvandlas till Makrofager (ätarceller) : Nedbryter bakterier samt gamla röda blodceller Varierande mängder av vita blodceller tyder på sjukdom.Varierande mängder av vita blodceller tyder på sjukdom. Leukemi : För mycket vita blodkroppar Leukemi : För mycket vita blodkroppar Leukopeni : För lite vita blodkroppar Leukopeni : För lite vita blodkroppar

8 Blodplattor Trombocyterna sköter om koaguleringen. Trombocyterna sköter om koaguleringen. Utsöndrar enzymer som gör att fibrinogen (ett protein i plasman) omvandlas till fibrin som är olösligt.Utsöndrar enzymer som gör att fibrinogen (ett protein i plasman) omvandlas till fibrin som är olösligt. Röda blodceller fastnar i fibrintrådarna, därför är skorpan röd.Röda blodceller fastnar i fibrintrådarna, därför är skorpan röd. Kalcium samt K-vitamin nödvändigt för koagulering. Kalcium samt K-vitamin nödvändigt för koagulering. Kan ge upphov till blodproppar.Kan ge upphov till blodproppar.

9 Blodkärlen & Lymfsystemet

10 Blodkärl

11 Blodkärl Artärer : Tjocka och elastiska. Transporterar alltid blod bort från hjärtat. Högt tryck. Artärer : Tjocka och elastiska. Transporterar alltid blod bort från hjärtat. Högt tryck. Arteriol: Liten artärArteriol: Liten artär Vener : Tunna och större än artärerna. Lägre tryck än i artärerna. Klaffar. Transporterar alltid blod till hjärtat. Vener : Tunna och större än artärerna. Lägre tryck än i artärerna. Klaffar. Transporterar alltid blod till hjärtat. Venol: Liten venVenol: Liten ven Kapillärer : Minsta formen av blodkärl. Mellan artärer och vener. Syre och näringsämnen diffunderar till vävnaderna. Slaggämnen samt koldioxid tas upp och transporteras bort. Kapillärer : Minsta formen av blodkärl. Mellan artärer och vener. Syre och näringsämnen diffunderar till vävnaderna. Slaggämnen samt koldioxid tas upp och transporteras bort. I kapillärerna sker alltså ämnesutbytet! I kapillärerna sker alltså ämnesutbytet!

12 Artär & ven

13 Struktur Artärens struktur : Artärens struktur : Innerst epitel (ett cellager tjockt)Innerst epitel (ett cellager tjockt) MuskelskiktMuskelskikt BindvävnadBindvävnad Venens struktur: Samma lager men mycket tunnare. Venens struktur: Samma lager men mycket tunnare. Transporten ”uppåt” beroende av klaffar och omgivande muskelaktivitet.Transporten ”uppåt” beroende av klaffar och omgivande muskelaktivitet. Kapillären: Endast ett cellager för ett effektivt utbyte av ämnen. Blodplasma läcker ut och blir vävnadsvätska. En del av vävnadsvätskan tas upp av lymfkärlen. Kapillären: Endast ett cellager för ett effektivt utbyte av ämnen. Blodplasma läcker ut och blir vävnadsvätska. En del av vävnadsvätskan tas upp av lymfkärlen.

14 Skillnaden mellan artär och ven ännu en gång…

15 Lymfkärlen Plasma läcker från kapillärer ut i vävnader och kallas vävnadsvätska. Tas upp av lymfkärl och blir till lymfa.Plasma läcker från kapillärer ut i vävnader och kallas vävnadsvätska. Tas upp av lymfkärl och blir till lymfa. Små lymfkärl går ihop till större och mynnar ut i en stor ven. Kärlen innehåller många klaffar.Små lymfkärl går ihop till större och mynnar ut i en stor ven. Kärlen innehåller många klaffar. Lymfa: Proteiner och fetter. Fetterna upptagna från tarmen.Lymfa: Proteiner och fetter. Fetterna upptagna från tarmen. Lymfan via lymfknutor. Knutorna är filter som tar bort bakterier ur lymfan. Lymfan via lymfknutor. Knutorna är filter som tar bort bakterier ur lymfan.

16 Repetition

17 Blodet Dagens tema: 1.Det dubbla blodomloppet 2.Hjärtat

18 Dubbelt blodomlopp

19 Blodomloppet & hjärtat Människan har ett dubbelt samt fullständigt blodomlopp.Människan har ett dubbelt samt fullständigt blodomlopp. Syrerikt och syrefattigt blod blandas inte. Syrerikt och syrefattigt blod blandas inte. Stora kretsloppet : Blodet via aortan och artärer till kroppens alla delar. Återvänder via vener tillbaka till hjärtat. Stora kretsloppet : Blodet via aortan och artärer till kroppens alla delar. Återvänder via vener tillbaka till hjärtat. Lilla kretsloppet : Syrefattigt blod från hjärtat till lungorna. Blodet syrsätts och transporteras tillbaka till hjärtat. Pumpas därefter ut i stora kretsloppet. Lilla kretsloppet : Syrefattigt blod från hjärtat till lungorna. Blodet syrsätts och transporteras tillbaka till hjärtat. Pumpas därefter ut i stora kretsloppet.

20 Hjärtat

21 Hjärtat 2 Förmak 2 Förmak 2 Kammare 2 Kammare Segelklaffar mellan förmaken och kamrarna. Segelklaffar mellan förmaken och kamrarna. Fickklaffar i aortans samt lungartärens mynning. Fickklaffar i aortans samt lungartärens mynning. Hjärtsäcken som en ballong. Skyddar hjärtat. Hjärtsäcken som en ballong. Skyddar hjärtat. Hjärtmuskelcellerna tvärstrimmiga och oberoende av viljan. Hjärtmuskelcellerna tvärstrimmiga och oberoende av viljan.

22 Tryck Normalt blodtryck: 120/80 mm HgNormalt blodtryck: 120/80 mm Hg Systole : Hjärtat kontraherar Systole : Hjärtat kontraherar Diastole : Hjärtat vilar Diastole : Hjärtat vilar 5 liter per minut!5 liter per minut! Hjärtat slår slag i minutenHjärtat slår slag i minuten Gråval: 9 ggr/minGråval: 9 ggr/min Kolibri 1200 gr/minKolibri 1200 gr/min P-piller höjer blodtrycket P-piller höjer blodtrycket

23 Hjärtat Blodets väg : Blodet syrsätts i lungorna. Kommer in via lungvenen i vänster förmak. Pressas in i vänster kammare. Från vänster kammare via aortan ut i kroppen. Via vener tillbaka till höger förmak. Härifrån till höger kammare. Från höger kammare via lungartären till lungorna.

24 Retledningen

25 retledningen Hjärtat fungerar autonomt.Hjärtat fungerar autonomt. Sinusknutan anger hjärtrytmen: Förmaken kontraherar Sinusknutan anger hjärtrytmen: Förmaken kontraherar AV-noden aktiveras: Kamrarna kontraherar AV-noden aktiveras: Kamrarna kontraherar Det autonoma nervsystemet påverkar hjärtats slagfrekvens: Vid stress ökar hjärtslagens antal. Det autonoma nervsystemet påverkar hjärtats slagfrekvens: Vid stress ökar hjärtslagens antal. Hjärtats slaghastighet och slagvolym reglerar kroppens blodmängd samt blodkärlens blodtryck.Hjärtats slaghastighet och slagvolym reglerar kroppens blodmängd samt blodkärlens blodtryck. EKG : Elektrokardiogram. Hjärtats elektriska impulser kan mätas via huden. EKG : Elektrokardiogram. Hjärtats elektriska impulser kan mätas via huden.

26 Hjärtcykeln

27 Hjärtat Hjärtat är en muskel och behöver själv syre och näring.Hjärtat är en muskel och behöver själv syre och näring. KransartärerKransartärer Angina pectoris: Förträngda kranskärl. Smärta vid ansträngning. Angina pectoris: Förträngda kranskärl. Smärta vid ansträngning. Ballongutvidgning & Bypassoperation Ballongutvidgning & Bypassoperation

28 Kransartärer

29 hjärtattack Tilltäppt kransartärTilltäppt kransartär Leder till vävnadsdödLeder till vävnadsdöd RytmstörningarRytmstörningar Nitro, AspirinNitro, Aspirin

30 hjärtattack

31 Åderförkalkning

32 Artificiellt hjärta

33

34 Fakta 14 patienter, 1 levde i 512 dagar (2011)14 patienter, 1 levde i 512 dagar (2011) Hjärtat enkelt organ men svårt att ersättaHjärtat enkelt organ men svårt att ersätta Avstötning och problem med ”strömkälla”Avstötning och problem med ”strömkälla”

35 Uppgifter


Ladda ner ppt "BLODET Dagens tema: 1.Blodets sammansättning 2.Blodkärlen."

Liknande presentationer


Google-annonser