Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

PhD, professor i barn & ungdomspsykiatrisk vetenskap Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (>KIND<) Enheten för pediatrisk neuropsykiatri.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "PhD, professor i barn & ungdomspsykiatrisk vetenskap Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (>KIND<) Enheten för pediatrisk neuropsykiatri."— Presentationens avskrift:

1 PhD, professor i barn & ungdomspsykiatrisk vetenskap Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (>KIND<) Enheten för pediatrisk neuropsykiatri Inst. för kvinnors & barns hälsa & BUP Stockholm CAP Research Center SE Stockholm ADHD: epidemi, modeflya, normala eller sjuka barn? Vad vet vi egentligen? SVEN BÖLTE

2 Modefluga? Alexander Critchton (1798) George Frederik Still (1902) Heinrich Hoffmann (1853) ”Modefluga är en tillfällig men övergående trend, oftast på grund av att det uppfattas som modernt eller som en spännande nymodighet”

3 Bäst vetenskapligt undersökt barnpsykiatrisk diagnos > „peer-reviewed“ publikationer sedan 1985 ADHD diagnos har hög: reliabilitet bland experter, stabilitet, prognostisk validitet ADHD diagnos har högre: reliabilitet och validitet än många andra diagnoser i psykiatrin (& somatiken) Kan det då vara en: „Social konstruktion“? ADHD: en omstridd diagnos?!

4 ADHD & död i förtid

5  Problem med jämnåriga  Familjekonflikter  Skillsmässa  Tonårsgraviditeter  Skolproblem  Skolvägran  Problem på jobbet  Arbetslöshet  Olyckor  Sömnproblem  Emotionella/affektiva störningar  Drogmissbruk  Kriminalitet Skola Arbete 1 DiScala C et al. Pediatrics 1998;102:1415– Leibson C et al. JAMA 2001;285:60–66. 3 NHTSA, Barkley RA et al. Pediatrics 1993;92;212– Barkley RA et al. Pediatrics 1996;98:1089– Sung V et al., Arch Pediatr Adolesc Med 2008; 164(4): 336– Wehmeier PM et al. Journal of Adolescent Health 2010; 46:209–17. 8 Biederman J et al. Biol Psychiatry 1998;44:269– Arias AJ et al. Addictive Behaviors 2008; 33: 1199– Barkley RA et al. J Am Acad. Child Adolesc Psychiatry, 1990;29(4):546– Manuzza S et al. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1997;36(9):1222– Mash E, Johnston C. J Cons Clin Psy 1983;51(1):86– Barkley RA, Fischer et al Brown R, Pacini J. J Learn Disabil 1989;22:581– Weiss M. ADHD 360. Survey of parents and physicians, on the effects and treatment of ADHD above and beyond its core symptoms. Lilly Deutschland GmbH 2009 ADHD & funktionsnedsättning

6 Fler diagnoser! Epidemi? BUP-diagnoser: unika individer i öppenvården/år (SoS registerservice, 2012)

7 Förskrivning av centrala stimulantier i Sverige per län

8 ADHD diagnoser & läkemedelsförskrivning i Stockholms län bland barn och ungdomar år 2011 (Administrativ prevalens = antal ställda diagnoser) (Dal et al., 2013)

9 ADHD diagnoser i Tyskland (2011)

10 Hur vanligt är ADHD bland barn (i världen) ? Metaanalys (Polanczyk et al., 2007; Am J Psychiatr, 164, 856-8) 102 Studier mellan 1978 bis individer < 18 år Nordamerika, Sydamerika, Europa, Asien, Oceanien, Afrika 5.29%

11 Vetenskaplig prevalens (fältförekomst) stabilt sedan 30 år (Polanczyk et al., 2012)

12 X-Kromosomet? Är XX protektivt? Andra förklaringar? 3:1

13 JAACAP, 2013 ADHD diagnoser i USA (2011)

14 Jämförbar vård?

15 Medvetenhet, kunskap, tolkning av kriterier, behandlingsmöjligheter, vårdpolicy, tillgång till vård, kulturella faktorer, avstigmatisering, skolpolitik, prestationskrav, krav på kognitiva funktioner, krav på hälsa (läkemedelsindustrin) osv… Patologisera det normala vs normalisera det patologiska?

16 Normala eller sjuka barn? Dimensionellt, kontinuerligt, kvantitativt Kategoriellt kvalitativt

17 Dimensionsiellt eller kategoriellt? Eller både och? Gör det skillnad? Forskning? Stigma? Vård-/hjälpbeslut: alltid ja eller nej!

18 5/ ?

19 ki.se/kind Varför diagnoser? Effektiv kommunikation (mellan experter & andra) Forskning! Standardisering (jämförbarhet) Transparens/legala aspekter Effektivitet av förvaltning/administration/ dokumentation/statistiker ……....nackdelar…...kompromiss…. Försök/behov att förenkla / hantera komplexa fenomen

20 ki.se/kind Hur definieras psykiatrisk diagnos idag? Försök att så bra som möjligt sammanfatta vetenskaplig evidens och klinisk erfarenhet för att systematisera beteendeproblem, psykiskt lidande Prototypisk, operationaliserat beteendebeskrivning, ej ”sjukdom” (störning, tillstånd), ej orsaksrelaterat En kvalitativ funktionsnedsättning i vardagen (eller personligt lidande/fara) [Inte mindre pålitligt än somatiska diagnoser]

21 ki.se/kind Psykologisk konstrukt („latent“, osynlig, kan ej mätas direkt, basfenomen) symptom („manifest“, synlig, mätbar, uttryck)

22 ADHD diagnoskriterier i DSM-5 Bristande uppmärksamhet (6/9) ELLER/OCH hyperaktivt / impulsivt (6/9) [mindre symptom krävs för vuxendiagnos)(5/9)] ej ålders-/utvecklingsadekvat, min. 6 månader Debut före 12 år Min. 2 miljöer och oberoende informationskällor Allvarlig funktionsnedsättning och/eller personligt lidande Förklaras inte bättre genom en annan diagnos

23 The MTA Cooperative Group, Archives of General Psychiatry 1999; 56: enbart ADHD trots 40% ångest, depression 38% uppförandestörning 14% N = 579 tics 11% ADHD 31% ADHD & andra diagnoser

24 Ångest ADHD Depression Angold et al. (1999) J Child Psychol Psychiatry 40: Uppförandestörning 10.7 Metaanalys med 21 populationsbaserade studier

25 DSM-5 & funktion/hjälpbehov

26 ICF- & ICF-CY- modellen Diagnos individ

27 s110 s120 s130 s140 s210 s230 … b110 b114 b117 b122 b126 b140 b144 b d110 d115 d120 d129 d130 d160 d166 … e110 e115 e120 e125 e130 e150 … s410 s430 s710 b110 b130 b134 b152 d240 d410 d415 d420 e110 e115 e120 ICF (core sets) ~ 1500 ~max 80 “comprehensive” ~max 30 “brief”

28

29 Gener X miljö, genexpression, hjärna, beteende, kognition, behandlingsrespons Gener: Multipla interagerande Cells: Molekylera förändringar Systemer: Dysregulation av system, neural plasticitet informationsbearbetning Funktionshinder Beteende: Avvikande beetende Socialt fungerande Behandlingsrespons temperament behandlings respons socialt beteende Miljö kognition Vad vet vi egentligen?

30

31 Genetik: ärftlighet 00,10,20,30,40,50,60,70,80,91 Willerman 1973 Matheny 1980 Goodman 1989 Gillis 1992 Edelbrock 1992 Stevenson 1992 Schmitz 1995 Thapar 1995 Gjone 1996 Silberg 1996 Sherman 1997 Levy 1997 Nadder 1998 Hudziak 2000 Willcutt 2000 Coolidge 2000 SchizofreniKroppslängd Heritabilitetskoefficienter (medelvärde = 0.76) Faraone et al., 1998

32 Inga tydliga specifika resultat for ADHD specifika risk varianter? Normvarianter? Genetik: molekylärgenetik

33 33 Genetik: kandidatgener Signifikant, men små effekter Förklarar ca. 5% av ärftligheten Kuntsi et al. Behav Brain Funct. 2006;2:27 Faraone et al. Biol Psychiatry 2005;57(11):

34 Autismus Genom-Screens (9 Screens) MLS > 3.6 MLS > 2.2 MLS > 1 = överlappnade kandidater Genetik: överlappning med andra tillstånd [t ex ADHD & autism] Smalley et al., 2002; Fisher et al., 2002; Odgie et al., 2003; Bakker et al., 2003

35 Sociala & biologiska miljöfaktorer (~30 %) Uppfostringsmönster Social grupp Barn-föräldrasamspel Livshändelser Miljögifter Graviditetsfaktorer Förlossningsskador

36 Svår deprivation i tidig barndom och ADHD symptom

37 Hjärnanatomi, hjärnfunktion, hjärnkemi Funktionella & strukturella förändringar i (pre)frontalloben & basala ganglier Dysregulation av katecholaminer (ffa dopaminsystemet) Minskad hjärnvolym (kortikal uttunning) EEG tyder på minskad aktivering Durston (2003), Shaw et al. (2006), Castellanos et al. (1997, 2002)

38 Neuropsykologi „Triple pathway“ Bristande exekutivfunktioner „Loss of cognitive supervision/ control“ (Barkley, 1994, 1996, 1997) Motivationsstil & Timing „Delay aversion“ (Sonuga-Barke, 1994, 1995) Arbetsminne, regulation av emotioner, intern dialog beteende analys & syntes m. fl.

39 ADHD behandling: ”evidens” systematiska översikter

40 BIederman & Faraone (2005) Lancet. 366(9481): Läkemedelsbehandling ADHD: evidens

41 Farmakaeffekt (för MF ) Barn med ADHD 70 bis 90% Vuxna med ADHD 25 bis 78% Placebo < 20%

42 Farmakaeffekt (för MF) forts. Responder efter 4 till 6 veckor Uppmärksamhet, impulsivitet, koncentration, uttålighet, handskrift Aggressivitet, trots Socialt beteende Prestation i skolan, minne, EF Självkänsla (Frankel et al., 1999; Wilens & Biederman, 1992; Hinshaw et al., 1992) (nästan) alltid oftast

43 ADHD: farmakaeffekt (för MF) på kriminalitetsrisken

44 ADHD: farmakaeffekt (för MF) på missbruksrisken

45 Biverkningar Vanliga (~10%) – Ofta viss irritation, ledsenhet och ibland trötthet i start av behandlingen – Minskad aptit Risk för tillväxtproblem – Insomningsproblem – Orolig sömn – Magont illamående – Huvudvärk Ovanliga (~1%) – Högt blodtryck – Takykardi – Ökad ticsfrekvens – Nedsatt kramptröskel – Hallucinos – Hudutslag

46 „Compliance / adherence“ BARN 3 månader~ 70% 3 år ~ 50% Ibrahim et al (2002) Hum Psychopharmacol 17: Thiruchelvam et al (2001) J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 40:922-8 VUXNA 20% Perwien et al (2004) J Manag Care Pharm 10:122-9

47 Vad gör MF inte ? Bara ge effekt hos personer med ADHD Bota ADHD (rebound) Framkalla missbruk (i kliniska doser/ADHD) Framkalla Parkinsons sjukdom

48 Icke farmakologisk behandling ADHD: evidens Effekter mindre än för läkemedelsbehandling & mindre konsistent: användning motiverat, men mer forskning nödvändigt, framförallt ”individualiserat behandling

49 Ca 14% av skolbarnen har särskilda behov (bl a ADHD) Individanpassat pedagogik (är möjligt) gör stor skillnad! Skollagen, kap 1 §5, rätt till anpassning och stöd i undervisningen

50 „Inclusio“ (www.inclusio.se)www.inclusio.se undersökning i skolor över hela Sverige

51

52

53 Vad gör vi på KIND inom ADHD? Grundforskning Tvillingsforskning (gener & miljöfaktorer) Tillämpad ICF core sets Utvärdering av diagnostika RCT på neurofeedback träning Inom skolvärlden Skolkontakt Inclusio ASC inclusion

54 TACK!


Ladda ner ppt "PhD, professor i barn & ungdomspsykiatrisk vetenskap Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (>KIND<) Enheten för pediatrisk neuropsykiatri."

Liknande presentationer


Google-annonser