GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI

En presentation över ämnet: "GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI"— Presentationens avskrift:

1 GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI
CDT212 VETENSKAPSMETODIK GRUNDLÄGGANDE VETENSKAPSTEORI VETENSKAPENS KULTURELLA KONTEXT Gordana Dodig-Crnkovic Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens högskola

2 FÖRELÄSNINGAR 0. INTRODUKTION - VETENSKAP, KUNSKAP, SANNING
LOGISKA ARGUMENT OCH KRITISKT TÄNKANDE FÖRKLARINGAR OCH KOMMUNIKATION VETENSKAPERNAS KULTURELLA KONTEXT

3 VETENSKAPENS KULTURELLA KONTEXT
VETENSKAP - EN BILD UTIFRÅN VETENSKAP, FORSKNING, TEKNOLOGI FORSKNING OCH DESS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLETS UTVECKLING POSTMODERNISMENS VETENSKAPSFIENTLIGHET VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS

4 KLASSISKA VETENSKAPER I RELATION TILL ANDRA KUNSKAPSOMRÅDEN
Natural Sciences (Physics, Chemistry, Biology, …) Social Sciences (Economics, Sociology, Anthropology, …) The Humanities (Philosophy, History, Linguistics …) Logic & Mathematics Kultur (religion, konst..)

5 VETENSKAPER SOM FÖRENAR FLERA OLIKA FORSKNINGSOMRÅDEN
Vårt schema visar klassiska vetenskaper.    Moderna forskningsområden sträcker sig ofta över flera fält I vårt schema. Datavetenskap / Computer science omfattar exempelvis AI som har sina rötter i matematisk logik och matematik men använder fysik, kemi, och biologi och har starka kopplingar till filosofi.

6 WHAT IS AFTER ALL THIS THING CALLED SCIENCE (CHALMERS)
En helhet är mer än summan av sina delar. Aristoteles, Metafysiken

7 VETENSKAP vs. FORSKNING
Forskning är sökande efter ny kunskap. Forskning är alltså en process. Forskningsresultat kan vara vetenskapligt relevanta. Men inte alltid! Forskning kan leda till ökade kunskaper som inte nödvändigtvis är vetenskapliga.

8 VETENSKAP, FORSKNING, UTVECKLING OCH TEKNOLOGI
Forskning Utveckling Vetenskap Teknologi

9 TECHNOLOGY EXPANDS OUR WAYS OF THINKING ABOUT THINGS, EXPANDS
OUR WAYS OF DOING THINGS. Herbert A. Simon

10 POSTMODERNISMENS VETENSKAPSFIENTLIGHET
anti-rationalistiska idéströmningar växer fram främst bland akademiska sociologer (men påverkade även konstnärer, författare mm) i Amerika, Frankrike och Storbrittnien. Tessa idéer blev kända som Deconstructionism, Sociology of Scientific Knowledge, (SSK), Social Constructivism, or Science and Technology Studies (STS).  Ett paraplyterm för dessa var Postmodernism.   Den kända Sokalaffären Sokal hoax var en viktig vändpunkt i debatten.

11 POSTMODERNISMENS VETESKAPSFIENTLIGHET
Alla former av post-modernism var anti-vetenskapliga, anti-filosofiska och generellt anti-rationella.  Vetenskapen som sökande efter sanningen om världen förkastas bestämt. Enligt post-modernister, naturen (kontra kulturen) spelar en liten eller obefintlig roll vid konstruktion av vetenskaplig kunskap.   Vetenskapen var socialt konstruerat, och producerar ``narratives'' och``myter'' som inte har mer validitet än gamla historiska myter.

12 POSTMODERNISMENS VETESKAPSFIENTLIGHET
``The dictum that everything that people do is 'cultural' ... licenses the idea that every cultural critic can meaningfully analyze even the most intricate accomplishments of art and science. ... It is distinctly weird to listen to pronouncements on the nature of mathematics from the lips of someone who cannot tell you what a complex number is!'' Norman Levitt, from "The flight From Science and Reason," New York Academy of Science. Quoted from p. 183 in the October 11, 1996 Science)

13 VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS
Higher Superstition: The Academic Left and its Quarrels with Science, by biologist Paul R. Gross and mathematician Norman Levitt. The one culture? A conversation about science Red. Jay A Labinger & Harry Collins The University of Chicago Press A book on a theme of science wars: Beyond the Science Wars: The missing discourse about science and society Red. Ullica Segerstråle State University of New York Press After the Science Wars Keith M Ashman & Philip S Baringer, Routledge

14 VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS
Sokalaffären var en bluff, iscensatt av fysikern Alan Sokal, professor i fysik vid New York University, riktad mot den ledande postmoderna kulturvetenskapliga tidskriften Social Text. 1996 skrev Sokal en text för Social Text, enligt honom själv för att se om en tidskrift inom området skulle "publicera en artikel fylld med nonsens om (a) det lät bra och (b) den spelade på redaktörens ideologiska fördomar"

15 VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS
Artikeln, med titeln "Transgressing the Boundaries: Towards a Transformative Hermeneutics of Quantum Gravity," ("Att korsa gränserna: mot en transformativ hermeneutik för kvantgravitation") publicerades i Social Texts vår/sommarnummer 1996. Samma dag som den publicerades beskrev Sokal i en annan tidskrift, Lingua Franca, att hela artikeln var: "en pastisch av vänsterns hyckleri, dyrkandes referenser, grandiosa uttalanden, och rent nonsens", och att den var "byggd kring de löjligaste citat kring ämnena fysik och matematik jag kunde finna" av akademiker inom humaniora.

16 VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS
Den debatt som vidtog fokuserade på akademisk etik, både i form om huruvida det varit korrekt av Sokal att med flit lura en akademisk tidskrift, samt huruvida Social Text hade varit tillräckligt försiktig innan den publicerade artikeln.

17 VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS
Som följd av Sokals hoax utbröt i den amerikanska akademiska världen en kontrovers som fick stor medial uppmärksamhet och som gavs den fantasilösa beteckningen "Science Wars", vetenskapskriget. Kontroversen rörde kulturvetenskapernas behandling av naturvetenskaperna, som enligt vissa var alltför negativ eller rent av fientlig. Påstått "postmoderna" forskare anklagades för att relativisera all kunskap, den västerländska kulturen sades vara hotad av en "teoretisk röta" som spreds från Frankrike till okritiska amerikanska lärare och studenter.

18 VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS
Den naturvetenskapliga forskningen, i synnerhet fysiken, var vid denna tidpunkt politiskt trängd. Kalla krigets slut hade inneburit minskade satsningar på storskaliga forskningsprojekt - bland annat beslöts 1993 att byggandet av ett gigantiskt acceleratorlaboratorium i Texas skulle avbrytas. Här finns kanske en förklaring till att naturvetenskapen nu gick till offensiv mot sina kritiker. Man sökte efter syndabockar och tyckte sig - förutom kreationister, new age-typer och andra förförare av den notoriskt obildade amerikanska allmänheten - ha funnit en grupp femtekolonnare inom universitetet, bestående av kulturvetare med en vänsterpolitisk agenda.

19 VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS
Detta gjorde han genom att späcka artikeln med ordagranna citat från auktoriteter som Jacques Derrida och Jacques Lacan, utvalda enbart för att de talade nonsens i naturvetenskapliga frågor. Här var poängen alltså att inte heller kulturvetarnas teoretiska husgudar begriper den naturvetenskap de ibland kritiserar och ibland försöker glänsa med.

20 VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS
Två begrepp som stått i centrum för diskussionen är "socialkonstruktivism" och "relativism". De används omväxlande som skällsord, retoriska tillhyggen och programförklaringar. Socialkonstruktivism betecknar en tendens att se bland annat naturvetenskapen som en kulturprodukt, till exempel genom att med antropologiska metoder analysera sambandet mellan sociala strukturer (inte minst maktstrukturer) och kunskapssystem. Relativism innebär i filosofisk mening ett ifrågasättande av föreställningen att kunskap kan vara objektiv och avspegla verkligheten.

21 VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS
Men relativismen kan också fungera som en vetenskaplig metod, vilket kunskapssociologer gärna framhåller. Den metodiska relativismen gör inte anspråk på att lösa filosofiska problem utan används vid detaljerade fallstudier av hur vetenskaplig kunskapsproduktion faktiskt går till. Metoden innebär att man ser på vetenskapliga kontroverser som processer där utslaget inte fälls av naturen utan av mekanismer som har att göra med vetenskapens sociala system. Detta betyder inte att det inte finns någon sanning, bara att sanningen inte bryter fram självklart, av egen kraft.

22 VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS
När den kände biologen Richard Dawkins säger att ingen är socialkonstruktivist i ett flygplan på fots höjd (för där måste man lita på att de vetenskapliga teorierna bakom flygplanskonstruktionen är sanna), eller när Sokal erbjuder relativisterna att testa gravitationslagens giltighet från fönstret i hans lägenhet på tjugoförsta våningen för de ner diskussionen till en låg nivå.

23 VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS
Den samhällsvetenskapliga och humanistiska (snarare än "postmoderna") forskning som kan betecknas som socialkonstruktivistisk förnekar inte tyngdkraftens existens eller att flygplan oftast når sin destination. Dess målsättning är att analysera vetenskaplig utveckling i relation till ett samhälle som i allt högre grad blivit en produkt av denna utveckling. Naturvetare och många andra borde ha intresse av att delta i det arbetet och inte avfärda det med glåpord. Detta även om vissa populära uppfattningar om det vetenskapliga framstegets natur då kanske måste ifrågasättas.

24 VETENSKAPSKRIGET – SCIENCE WARS
“But why did I do it? I confess that I'm an unabashed Old Leftist who never quite understood how deconstruction was supposed to help the working class. And I'm a stodgy old scientist who believes, naively, that there exists an external world, that there exist objective truths about that world, and that my job is to discover some of them.  --Allan Sokal “

25 VETENSKAP, TEKNIKPRODUKTION OCH SAMHÄLLE “THE TRIPLE HELIX” PARADIGM
SOCIETY CULTURE Triple Helix är en benämning på samverkan mellan forskning (universitet/högskolor), politik och näringsliv inom ett eller flera specifika områden. SCIENCES & HUMANITIES

26 VETENSKAPENS SAMHÄLLELIGA ROLL - Hållbar utveckling
“if we consider Galileo alone is his cell muttering, ‘and yet it moves,’ with the recent meeting at Kyoto–where heads of states, lobbyists, and scientists were assembled together in the same place to discuss the Earth–we measure the difference between science and research” Bruno Latour

27 VETENSKAPENS SAMHÄLLELIGA ROLL
Further reading: Essays on Science and Society Science magazine

28 FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN
“When an activity raises threats of harm to human health or the environment, precautionary measures should be taken even if some cause and effect relationships are not fully established scientifically. In this context the proponent of an activity, rather than the public, should bear the burden of proof.” People have a duty to take anticipatory action to prevent harm.

29 VETENSKAP vs. KUNSKAP Concentric Rinds (Concentric Space Filling/Regular Sphere Division). Maurits Cornelis Escher

30 Teknologi och Framsteg - Transport

31 Teknologi och Framsteg
Beam me up Scotty next?

32 Finns framsteg? Going on; under way: a work in progress. progress
Movement, as toward a goal; advance. Development or growth: students who show progress. Steady improvement, as of a society or civilization: a believer in human progress. See Synonyms at development. To advance; proceed: Work on the new building progressed at a rapid rate. To advance toward a higher or better stage; improve steadily: as medical technology progresses. Idiom: in progress Going on; under way: a work in progress.

33 Finns framsteg? Synonyms: development, evolution, progress These nouns mean a As we learn from progression from a simpler or lower to a more advanced, mature, or complex form or stage the history of science, both science and technology started from very simple form to get complex form of today – so progress&development is a historical fact.

34 Är varje (teknologisk, vetenskaplig, kunskapsmässig) framsteg bra?
Kan kunskapen vara farlig/dålig/icke-önsvärd? Vilka konsekvenser kan vetenskaplig framsteg bära med sig? Hur skulle ett alternativt samhälle utan vetenskap och teknologi se ut? Har någon gång i historien inträffat att ett samhälle frivilligt lämnade högteknologi och återvände till de enklaste levnadsformerna?

35 POSTMODERNISMEN ÄR DÖD...
Truth and Reality Noumenon ("Ding an sich") is distinguished from phenomenon ("Erscheinung"), an observable event or physical manifestation, and the two words serve as interrelated technical terms in Kant's philosophy.

36 TRUTH VS. PROVABILITY ACCORDING TO GÖDEL
After: Gödel, Escher, Bach - an Eternal Golden Braid by Douglas Hofstadter.

37 EFTER POSTMODERNISMENS DÖD
EFTER POSTMODERNISMENS DÖD ... Tvärvetenskap, Mångvetenskap, Transvetenskap - KOMPLEXITET Relationships between economy, politics, law, media, and science Emergent phenomena with nonlinear dynamics. Effects have positive and negative feedback to causes, uncertainties continue to arise, and unexpected results occur. ‘Reality’ is a nexus of interrelated phenomena that are not reducible to a single dimension (Goorhuis, 2000; Egger & Jungmeier, 2000; Caetano, et al., 2000).

38 EFTER POSTMODERNISMENS DÖD
EFTER POSTMODERNISMENS DÖD ... Tvärvetenskap, Mångvetenskap, Transvetenskap - KOMPLEXITET The new discourse centers on problem- and solution-oriented research incorporating participatory approaches: problem-oriented, beyond disciplinarity, practice-oriented, participatory, and process-oriented.

39 EFTER POSTMODERNISMENS DÖD
EFTER POSTMODERNISMENS DÖD ... Tvärvetenskap, Mångvetenskap, Transvetenskap - KOMPLEXITET Interdisciplinarity is necessitated by complexity. The nature of complex systems, provides a comprehensive rationale for interdisciplinary study, unifies the apparently divergent approaches, and offers guidance for criteria in each step of the integrative process. The ultimate objective of any interdisciplinary inquiry becomes understanding the portion of the world modeled by a particular complex system. (William Newell)

40 Kunskap på olika abstraktionsnivåer och olika funktionella plan – En ny vetenskapernas enhet
Qualitative Complexity: Ecology, Cognitive Processes and the Re-emergence of Structures in Post-humanist Social Theory

41 Kunskap på olika abstraktionsnivåer och olika funktionella plan - En ny Vetenskapernas enhet
Research into complex phenomena (Mainzer 2004) has led to an insight that research problems have many different facets which may be approached differently at different levels of abstraction and that every knowledge field has a specific domain of validity. This new understanding of a multidimensional many-layered knowledge space of phenomena have among others resulted in an ecumenical conclusion of science wars by recognition of the necessity of an inclusive and complex knowledge architecture which recognizes importance of a variety of approaches and types of knowledge. [Smith and Jenks, 2006.]

42 Kunskap på olika abstraktionsnivåer och olika funktionella plan En ny vetenskapernas enhet
Based on sources in philosophy, sociology, complexity theory, systems theory, cognitive science, evolutionary biology and fuzzy logic, Smith and Jenks present a new interdisciplinary perspective on the self-organizing complex structures. They analyze the relationship between the process of self-organization and its environment/ecology.

43 Kunskap på olika abstraktionsnivåer och olika funktionella plan En ny vetenskapernas enhet
Two central factors are - the role of information in the formation of complex structure and - the development of topologies of possible outcome spaces. Smith and Jenks argue for a continuous development from emergent complex orders in physical systems to cognitive capacity of living organisms to complex structures of human thought and to cultures. This is a new understanding of unity of interdisciplinary knowledge, unity in structured diversity, also found in (Mainzer 2004).

44 Ett exempel syntax semantik pragmatik