Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 Modellområdesprojektet Norrbus Östra Norrbotten 2009-2011 www.skl.se/ psynk norrbus.overkalix.se www.skl.se/ psynk norrbus.overkalix.se Haparanda Kalix.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 Modellområdesprojektet Norrbus Östra Norrbotten 2009-2011 www.skl.se/ psynk norrbus.overkalix.se www.skl.se/ psynk norrbus.overkalix.se Haparanda Kalix."— Presentationens avskrift:

1 1 Modellområdesprojektet Norrbus Östra Norrbotten psynk norrbus.overkalix.se psynk norrbus.overkalix.se Haparanda Kalix ÖverkalixÖvertorneå

2 2 Modellområdesprojektet Norrbus Östra Norrbotten Pågår 2009, 2010, I någon form ska det fortsätta efter 2011, det är inte ett projekt utan en ”process”. 14 modellområden i hela landet. Syfte och mening med projektet är att vi ska - synkronisera insatser. - barnet ska möta en helhet. - vi ska ta fram fungerande metoder för att främja hälsa, vara tillgängliga och tidigt göra insatser.

3 3 Behov av hjälp I Sverige ca 2 miljoner barn. Alla behöver bra skola 20-30% behöver särskilt stöd 2-3% behov av omfattande insatser Östra Norrbotten har 6834 barn 0-18 år. I de fyra kommunerna bor invånare. Patienter till BUP 2008 och 2009 var 259.

4 4 Skolan Psykisk hälsa Familjen Vänner Ekonomi Arbete Miljö Stämning i samhället Förväntningar Barnet ska möta en helhet!

5 5 NORRBUS Vägledande för samverkan kring enskilda barn och unga med sammansatta behov, är att insatserna ”skräddarsys” så långt som möjligt över sektorsgränserna. Vidare ska barn/unga, föräldrar och nätverk göras delaktiga i sökandet efter hållbara lösningar. Arbetet ska präglas av ett aktivt förhållningssätt, engagemang och hög kompetens. Samverkan på individnivå ska utgå från huvudprincipen att den som berörs samtycker och är delaktig så långt det är möjligt. Norrbottens läns landsting och länets kommuner har kommit överens om följande gemensamma riktlinjer för att samordna insatser kring barn och unga och deras familjer som är i behov av stöd från flera aktörer. KENT ÖGREN Landstingsråd Norrbottens läns landsting KARL PETERSEN Ordförande Kommunförbundet Norrbotten

6 6 Vi försöker lära oss… Politiker- och styrgruppsträffar (både lokalt och centralt i Stockholm) Webb-TV. Filmer finns på Föreläsningar, ex vis Lars H Gustafsson 2/11 i Kalix. Workshop 11/11 i Kalix, bl a föreläsning av överläkare Håkan Sjögren om autism och ADHD och diskussioner om Norrbusöverenskommelsens implementering. Till föreläsningar och Workshop har inbjudan gått ut. Just nu håller vi på och iordningsställer en Hemsida för projektet. Den finns på adress

7 7 Projektets organisation Styrgrupp (Förvaltningschefer skola/socialförvaltning + representanter från landstingets Primärvård, Barn- och ungdomsmottagning och Vuxenpsykiatri) Projektledare (Yngve Berg) Delprojektledare (Jeanette Hademalm-Berg, Övertorneå; Suvi Järvinen-Valo, Haparanda; Inger Rönnbäck, Kalix; Erik Nilsson, Överkalix) Lokala arbetsgrupper (En grupp per kommun bestående av verksamhetspersonal från alla aktörer) Lokal styrgrupp i varje kommun (på väg att införas för att implementera Norrbusöverenskommelsen.)

8 8 Vi måste veta var vi är och vart vi ska!

9 9 Nuläget Östra Norrbotten KalixHaparandaÖvertorneåÖverkalix - Invånare (totalt ;-334) (tot: 6834;-261)(19,3%)(20,2%)(19,4%)(16,5%) - Arbetslöshet ,8%33,2%25,7% 34,5% 419 st44 st21 st - Ens k flykting Brott Försörjn stöd Fam hem/hvb Avlasningsfam Hög frånvaro Gym-behörigh 87,583,083,0100 (89,8) - Pers/ 100 elev8,68,68,610,1 - Kostn/elev Nöjda med sig63% 61%72%63%(69%) själva -ADHD, ADD+ Asperger

10 10 Östra Norrbotten (september 2010) invånare (en minskning med 334 från förra året) barn/unga 0-18 år (19,3 %) 90 barn/unga med diagnos ADHD, ADD och Asperger syndrom (1,3 %) 54 barn familjehemsplacerade 78 barn/unga i grundskolan hög ogiltig frånvaro 2010 Mellan % gymnasiebehörighet i kommunerna (varierar) BUP 259 patienter 2009

11 11 HUR MÅR BARN/UNGA i ÖSTRA NORRBOTTEN På en rad områden (ryggont, sömnbesvär, huvudvärk) upplevs besvären ha ökat bland ungdomar i Sverige. 15-åringen är i Sverige, jämfört med t ex i Danmark och Finland, mindre nöjd med livet än 11-åringen. Kanske upplever sig barn/unga i Haparanda och Överkalix må något sämre än de i Kalix och Övertorneå (FHI:s och SCB:s ”Grodan”). Det finns ett samband mellan betyg i åk 9 och hur man mår (visar sig bl a i missbruk, självmordsförsök och kriminalitet). Det är mycket mer vanligt att flickor känner sig nedstämda (ökar från grundskola till gymnasium) än pojkar (Skolsköterskornas årliga hälsosammanställning). Det är mer vanligt att flickor har huvudvärk än pojkar (ökar med ålder) (Skolsköterskornas hälsoundersökning) Skillnaden mellan könen i psykisk hälsa har utökats de tre senaste läsåren (Skolsköterskornas hälsoundersökning).

12 12 Några slutsatser - problem Många barn/unga behöver stöd och hjälp. Men hur många? Finns ett mörkertal, barn/unga som vi missar? Det är alarmerande att så många inte klarar grundskolan – utbildning är den kanske viktigaste skyddsfaktorn för en god hälsa. Insatser görs ofta inte tillräckligt tidigt (både vad gäller ålder och problemutveckling). Många föräldrar behöver stöd. Framtidsutsikterna för den unge vad gäller en av de viktigaste skyddsfaktorerna för en god psykisk hälsa – arbete – är inte bra. 1/3 i åldern år saknar arbete. Det finns inte tydliga mål och bristande resultatuppföljning vad gäller psykisk hälsa för barn/unga. Rutiner är inte tillräckligt tydliga och ansvarsfördelningen mellan aktörer är oklar. Kompetensen på basnivå behöver förstärkas.

13 13 Det vi vet Vi har kartlagt nuläget (aktörsanalys, samverkansanalys, diskussion av praktikfall och insamlande av nyckeltal som förnyas varje år) Vi har hållit tre Workshops Vi har en ganska entydig generell problembild : - Insatser görs ofta inte tillräckligt tidigt (preventivt) - Det skulle behövas mer resurser för barn i de lägre åldrarna - Många föräldrar är otrygga/otydliga i sin föräldraroll - Det tar för lång tid att bli hjälpt, t ex för en elev med behov - Rutiner är inte tillräckliga tydliga och ansvarsfördelningen mellan aktörer är oklar - Finns inte tydliga mål och resultatuppföljning - Ibland vågar inte alla inblandade aktörer se behoven - Det finns vissa kompetensbrister på basnivå

14 14 Övergripande mål i Norrbus – förslag Tidig diagnos och behandlig vid neuropsykiatrisk problematik (Hur det ser ut idag håller på att kartläggas – se nulägesbeskrivning. För klassisk autism med utvecklingsstörning bör diagnos kunna sättas före 3 års ålder. Vid Asperger syndrom (högfungerande autism) och ADHD kan diagnos vanligtvis sättas i 6-7 årsåldern.) Föräldrar till barn 0-18 år ska erbjudas ett bra föräldrastöd (Vad som menas med ett ”bra föräldrastöd” håller på att preciseras liksom hur läget vad gäller föräldrastöd är idag.) Ingen elev ska ha hög ogiltig frånvaro ( Förslag på vad som menas med ”hög frånvaro”, > 1 vecka per termin. Nuläget framgår av ”Nulägesbeskrivningen”) Andelen barn/unga, som enligt skolsköterskornas årliga hälsoundersökning, upplever ett bristande välbefinnande ska minska. Skillnaden mellan flickors och pojkars upplevelse av sitt hälsotillstånd ska minska. Kommunerna ska arbeta för att alla elever ska nå gymnasiebehörighet senast Norrbusöverenskommelsen om samverkan mellan aktörer ska följas.

15 15 Handlingsplan (1-4) 1.Vi ska förbättra rutinerna för att tidigare hitta, diagnostisera och behandla barn med neuropsykiatriska problem. Detta har vi gjort: Förbättrade rutiner primärvård-BUM, förbättrade rutiner skola-BUM, utbildning för skolpersonal i ”Neuroraketen”, föreläsningar av läkare till skolpersonal och all personal som arbetar med barns hälsa i Östra Norrbotten Detta ska vi göra: Utbildning till personal via BUM (material finns) kring asperger, autism och ADHD, Kalix kommuns analys av revisionsrapporten ”Jämställd vård – Barn och ungdomar med ADHD” bör delges projektet, arbetet för att hitta ett bra sätt att dokumentera barns utveckling i förskolan ska fortsätta. 2. Kompetensen vad gäller föräldrautbildning/stöd ska höjas Detta har vi gjort: Ett utvecklingsarbete pågår inom primärvärden för att utveckla det stöd MHV/BHV ger, 8 personer utbildar sig i Tonårskomet, en ansökan om projektmedel för att utveckla föräldrastöd i glesbygd har lämnats in (beslut i november -10). Detta ska vi göra: Vi ska på ett tydligt sätt beskriva det föräldrastöd som idag ges i kommunerna, vi ska fortsätta arbetet med att utveckla ”överkalixmodellen”, utbilda fler i Komet 3-11 år.

16 16 3. Vi ska utveckla konceptet ”Familjens hus” i Kalix och Haparanda. Detta har vi gjort : Permanentat det försök som bedrivits i Kalix kommun, startat upp ett ”Familjens hus” i Haparanda Detta ska vi göra : 4.Norrbusöverenskommelsen från 2008 ska implementeras, vilket innebär att nya uppföljningsbara samverkansformer, enligt riktlinjerna i överenskommelsen, ska införas. Detta har vi gjort : En arbetsgrupp har arbetat med att formulera de frågor som behöver förtydligas, chefsmöten har hållits i alla kommuner, ytterligare frågor att förtydliga har kommit fram Detta ska vi göra: Konkretisera rutinbeskrivning för konceptet (se särskilt förslag), Ok till blanketter ”Samordnad individuell plan” och ”Avvikelserapport”, ta fram ett informationsmaterial till personal och ett till föräldrar, i varje kommun ordna en styrgrupp för styrningen av ”Norrbusrutinen”, bestämma hur information till personal och föräldrar ska gå till och med vilken tidsplan, hur det första året med de nya rutinerna ska utvärderas måste bestämmas.

17 17 NORRBUS S A M V E R K A N K R I N G B A RN O C H U N G A I N O R R B O T TEN

18 18 1.Upptäckt 2.Föräldrakontakt 3.Nätverksmöte 4.Samordnad individuell plan/uppföljning 5.Samordnare 6.Avvikelserapportering


Ladda ner ppt "1 Modellområdesprojektet Norrbus Östra Norrbotten 2009-2011 www.skl.se/ psynk norrbus.overkalix.se www.skl.se/ psynk norrbus.overkalix.se Haparanda Kalix."

Liknande presentationer


Google-annonser