Förebyggande hembesök 2014

En presentation över ämnet: "Förebyggande hembesök 2014"— Presentationens avskrift:

1 Förebyggande hembesök 2014
Sammanfattning Birgitta Halses

2 Förebyggande hembesök visar att
De som är 80 år känner att någon bryr sig Resultaten ska ses på lång sikt Hembesök ökar möjligheten till en säkrare hemmiljö Livsstilen går att påverka Tankar kring det framtida boendet har väckts Samverkan mellan olika aktörer behövs Hembesök bygger på förtroende, tydlighet och respekt. Förändringar av levnadsvanor är en process och kan skjuta upp behov av hemtjänst, hemsjukvård och färdtjänst genom ett förebyggande arbete. Medvetenhet om åldern har stärkts, utan att för den skull känna sig gammal. Den fallförebyggande informationen kan få stor betydelse för att undvika fall i framtiden och skapa en ökad trygghet. Det är svårt att dra någon slutsats om effekten av förebyggande hembesökens påverkan på livskvalitet. Flera faktorer påverkar livskvalitet som tidigare livsstil, sjukdomar, socio ekonomiska möjligheter och motivation till förändring av levnadsvanor. 4/18/2017

3 Fakta kring Förebyggande hembesök
168 personer har erbjudits hembesök, 77 procent tackade Ja, varav 56 procent kvinnor. 18 procent tackade Nej alt. önskade endast skriftlig information, 12 procent har fått hemtjänst, avlidit, flyttat eller ej fått kontakt. Under 2014 har tre nyinflyttade tagit emot hembesök. Av dem som tackade nej är det flest kvinnor. 4 personer är ensamstående. 9 procent är utlandsfödda, lika stor andel som 2013. Hembesök 2 har genomförts hos 80 personer (62%) av dem som tackat Ja. 22 personer (17%) valde telefonuppföljning istället, något fler telefonupp-följningar jämfört med 2013. Ytterligare uppföljningar relaterat till fallrisk har gjorts hos 13 personer. Ytterligare uppföljningar relaterat till minnessvikt har gjorts hos 7 personer. 95 tum- ekg har registrerats, varav 27 från anhöriga till 80-åringen. Inga nyupptäckta förmaksflimmer har framkommit, fyra hade förmaksflimmer sedan tidigare.

4 Effekter av hembesöken
Läkarkontakt föreslogs och högt blodtryck upptäcktes. Person som fallit uppmanades att kontakta läkare, där åtgärderna blev byte av läkemedel och starroperation. Kontakter förmedlades till äldrevårdsmottagning och minnesmottagning t. ex. frågor/problem kring smärta, nedstämdhet, ofrivillig viktnedgång, minnessvikt, läkemedel? Gemensamma hembesök med demensteamets sjuksköterska Kontakter förmedlades till fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut och omsorgshandläggare 4/18/2017

5 Nuvarande boendesituation
Ja Nej Känner du dig trygg och tillfreds i ditt bostadsområde och i din bostad? 128 (99%) 1 (1%) Har du både toalett, dusch, kök och ett rum på bottenplanet, alt. tillgång till hiss? 115 (89%) 14 (11%) Angående bostadens utformning har 14 personer toalett, dusch, kök och ett rum högre upp än bottenplanet, något färre jämfört med 17 personer 2013. I framtiden kan boendemiljön påverka möjligheten att bibehålla självständighet och bostadsanpassningsbidrag kan komma att bli aktuellt. Samtal kring det framtida boendet har startat tankar hos flera, vilket är positivt. Vid uppföljningen har flera påbörjat planering för flytt till något mer lättskött med bättre tillgänglighet. Angående bostadens utformning bor 11 procent (14 personer) av åttio­åringarna så att toalett, dusch, kök och ett rum är placerade högre upp än botten­planet. Fördelat på åtta personer boende i småhus och sex personer i flerbostadshus. Av dem vill fem personer som sitt framtida boende bo kvar, fyra önskar marklägenhet, tre önskar flerbostadshus med hiss och två önskar trygghets­boende. Att bo kvar kan i fram­tiden innebära svårigheter att bibehålla själv­ständighet och bostads­anpas­sningsbidrag och hemtjänst kan komma att bli aktuellt. Frågor kring det framtida boendet har startat en tankeprocess hos flera åttio­åringar, vilket är positivt. Vid uppföljningen kan flera ha påbörjat planering för en flytt till något mer lättskött, med bättre tillgänglighet. 4/18/2017

6 Nuvarande boendesituation
Önskemål om det framtida boendet 1. Bo kvar i eget hem 78 (60%) 2. Marklägenhet 17 (13%) 3. Svårt att bestämma 13 (10 %) 4. Trygghetsboende 11 (9%) 5. Flerbostadshus med hiss 10 (8%) 6. Vård-och omsorgsboende 0 (0%) 17 personer önskar marklägenhet, flest boende i Borrby, därefter följer Centrala hemtjänstområdet, Kivik, Hammenhög, Gärsnäs, Skillinge och Sankt Olof. 11 personer önskar trygghetsboende, flest i Centrala hemtjänstområdet, därefter följer Skönadal, Kivik och Sankt Olof. Sju personer i Centrala hemtjänstområdet önskar flerbostadshus med hiss, därefter följer Skönadal och Sankt Olof. Det finns en efterfrågan både på marklägenheter och trygghetsboende på landsbygden/ mindre tätorter och i centralorten Simrishamn. Vid val av ort svarar 55 personer att de vill bo i central­orten Simris­hamn med omnejd och 62 personer vill bo kvar på den ort de bor. Övriga har andra önske­mål eller svårt att veta hur de vill ha sitt framtida boende. 3 personer från landsbygd uppger att de vill flytta till centralort, från Borrby, Hammenhög och Sankt Olof. Det är färre jämfört med år Fler vill bo kvar på landsbygden jämfört med 2013. 4/18/2017

7 Önskemål om närmiljö i framtida boende
1. Centralort 55 (43%) 2. Landsbygd 62 (48%) 3. Annat önskemål 6 (5%) 4. Vet ej . Med centralort avses Simrishamn med omnejd. Med landsbygd avses övriga delar av kommunen. 3 personer från landsbygd uppger att de vill flytta till centralort. Fler vill bo kvar på landsbygden jämfört med 2013. 2014 är det 3 personer från landsbygd uppger att de vill flytta till centralort, det är färre än tidigare år, personer och personer. Det tyder på att det finns en efterfrågan på mark­lägen-heter, trygghetsboende och flerbostäder med hiss på landsbygden/mindre tätorter och i centralorten Simrishamn. 4/18/2017

8 Kan du röra dig utanför hemmet?
1. Säker gång med eller utan hjälpmedel 96 (74%) 2. Osäker gång med eller utan hjälpmedel 33 (26%) 3. Ingen gångförmåga 0 (0%) Jämfört med 2013 går fler personer säkert utanför hemmet och färre upplever att de har en osäker gång. 11 personer går även osäkert inomhus, med eller utan hjälpmedel. 4/18/2017

9 Att använda transportmedel
1. Kör bil själv 89 (69%) 2. Nyttjar allmänna kommunikationsmedel 50 (39%) 3. Blir körd, närstående 42 (33%) 4. Cyklar själv 51 (40%) 5. Färdtjänst 7 (5%) Det är flest kvinnor som blir körd av närstående och/eller åker kollektivtrafik. Andelen som åker med allmänna kommunikationsmedel är på samma nivå som 2013 och drygt 20 procent fler i jämförelse med år 2010. Andelen som cyklar har ökat betydligt. Det är flest män som cyklar. Andelen som nyttjar färdtjänst har minskat jämfört med 2013, då 14 personer hade färdtjänst. Seniorerna beklagar begränsningar i kollektivtrafiken, vilket har stor betydelse för möjligheten att kunna bibehålla självständighet. Motsvarande nivå för dem som kör själv som 2013. 4/18/2017

10 Har du fallit någon gång under det senaste året?
Svar från 149 personer, även de som tackat nej har tillfrågats. 1. Ja 37 % (55) , av dem är det flest kvinnor som faller 58 % (32) 2. Nej 63% (94) Av de som fallit tror 6 personer att de kan komma att fall igen om inte någon förebyggande insats görs.11 personer uppger sig rädda för att falla. Med stöd av DFRI (Downton Fall Risk Index) har 57 personer kartlagts att ha hög fallrisk. Information har getts om att vissa läkemedelsgrupper kan innebära fallrisk. Råd att ta upp med läkare om läkemedelsgenomgång. Samt att vara observant på att gångsvårighet, hörsel- och synnedsättning kan påverka risken att falla. Genomgång av riskfaktorer och checklista för fallprevention har erbjudits och genomförts hos 88 procent. 2011 var det 46 personer som fallit (39 %) 2012 var det 39 personer som fallit (29%) 2013 var det 48 personer som hade fallit (33%) vara 65 % (31) kvinnor 4/18/2017

11 Sammanfattning av observerad fallrisk, DFRI screening enligt Downton Fall Risk Index
1. Kan gå med vissa svårigheter inomhus 11 personer 2. Kan gå med vissa svårigheter utomhus 32 personer 3. Har fallit någon gång under året 50 personer 4. Har måttligt till kraftigt nedsatt syn eller är blind. Har behov av glasögon dagligen. 37 personer 5. Har kraftigt till måttligt nedsatt hörsel eller är döv. Har behov av hörapparat. 58 personer 6. Uppgivit/observerat kraft- eller funktionsnedsättning i någon extremitet 59 personer 7. Uppgivit/ observerat nedsättning av orienteringsfunktioner, dvs. ej orienterad till namn, plats och tid 1 person 8. Medicinering ett riskläkemedel 43 personer 9. Medicinering två eller fler riskläkemedel 10. Fallrisk vid 3 eller fler variabler 57 personer Av dem som tog emot hembesök är det 50 personer som fallit. (38 %) Av alla som erbjudits ett hembesök har frågan om fall ställts , svar från 149 pers (av 168) och 57 personer har fallit under det senaste året (37 %). Dvs 7 av dem som tackat nej till besök har fallit 4/18/2017

12 Förebyggande fallriskgenomgång
Finns behov av insats eller ytterligare bedömning 1. Ja 81% (104) 2. Nej 3. Givit information 99% (128) 4. Annat Informationen är uppskattad och väcker många tankar. Gäller det mig? Vad kan jag göra för att undvika fall? Förebyggande hembesök ger råd, motiverande samtal och erbjudande att förmedla kontakt till t. ex. läkare, fysioterapeut/ sjukgymnast, arbetsterapeut m.fl. 4/18/2017

13 Fysisk aktivitet och motion/träning
Nio av tio gör dagligen någon form av fysisk aktivitet, t. ex korta promenader, cykeltur, hushållsarbete och /eller trädgårdsarbete, fler jmf med 2013 Tre av fem tränar regelbundet minst 30 minuter minst en gång i veckan t.ex. stavgång, gym, träningsprogram och simning, fler jmf. med 2013 En av tio tränar regelbundet mindre än 30 minuter minst en gång i veckan

14 Förebyggande riskgenomgång Finns fungerande brandvarnare?
2011 var det 7 personer som saknade brandvarnare vid det första hembesöket. 2012 var det 11 personer som saknade brandvarnare 2013 var det 17 personer (15%) som saknade brand- varnare 2014 var det 18 personer (14%) som saknade brandvarnare Vid uppföljningen har flera låtit montera brandvarnare, skaffat sig brandvarnare eller brandfilt 2012 var det 8% som saknade fungerande brandvarnare. 2013 var det 15 % 17 pers. som saknade brandvarnare. 4/18/2017

15 Personlig vård/ Hemliv
Klarar du dig själv utan hjälp när det gäller: Ja Nej Att städa bostaden? 90 (70%) 38 (29%) Att städa köksutrymmen och köksredskap? 103 (80%) 26 (20%) Att handla? 111(86%) 18 (14%) Att tvätta och torka kläder? 113 (88%) 15 (12%) Att tillreda enkla måltider? 121(94%) 6 (5%) Att avlägsna avfall? 5 (4%) Bada eller duscha? 126 (98%) 3 (2%) Att klä dig? 126 (98%) Att använda hushållsapparater? 128 (99%) 1 (1%) Att sköta toalettbehov? 129 (100%) 0 (0%) 4/18/2017

16 Vem är huvudsaklig hjälpare?
Make/maka/sambo personer Barn/släkting/vänner och bekanta personer Privat företag personer Fler anlitar privata företag för hushållsnära tjänster jämfört med tidigare år. Möjligheten till RUT-avdrag ger förmånligt pris.

17 Personlig vård/ Hemliv
Kan du få hjälp om du blir akut sjuk eller tillfälligt sängliggande med att: Ja Nej Kontakta rätt vårdinstans? 123 (96%) 5 (4%) Inköp, matlagning, bäddning, disk mm. 109 (85%) 19 (15%) Personlig vård- hygien, påklädning 103 (80%) 25 (20%) Det är fler personer 2013 som svarar att de inte har någon som kan hjälpa dem vid sjukdom, jämfört med 2012. 2014 är det fler som har någon som kan hjälpa dem vid dessa tillfällen. 73 personer kan få hjälp av make/maka/sambo. 57 personer kan få hjälp av barn/annan släkting. 17 personer kan få hjälp av vänner/bekanta 9 personer hade trygghetslarm vid första besöket, jmf. med 10 personer 2013 4/18/2017

18 Personlig vård/ Hemliv
Hjälper du andra? JA svarade 79 personer (61%), vilket är fler jämfört med 2013 1. Anhörigvårdare 9 personer 2. Omsorgsgivare 1 personer 3. Hjälpare 3 personer 4. Arbetande senior 11 personer 5. Nöjesaktivisten( t.ex. hjälper familj, vänner, förenings-verksamhet) 65 personer Anhörigvårdare är person som vårdar närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har funktionsnedsättning. Hjälp ges dagligen eller flera gånger per vecka Omsorgsgivare ger hjälp med ungefär samma frekvens, men utanför det egna hushållet. Hjälpare ger hjälp en gång per vecka eller mer sällan och framför allt till personer de inte delar hushåll med. (Peter Westlund, Salutogen GPS för ett gott bemötande) Jämfört med 2011 var det lika många procent som hjälper andra, men fördelningen var annorlunda. 2012 var det färre antal anhörigvårdare, färre omsorgsgivare, fler hjälpare samt fler nöjesaktivister var det fler anhörigvårdare. Den största ökning står nöjesaktivisterna för. Färre arbetande seniorer, jmf med 12 personer 2013 4/18/2017

19 Ekonomi Har du avstått från hemtjänst, läkarbesök , läkemedel eller tandläkare/tandhygienist för att du tycker att det är för dyrt? 1. Nej, aldrig 116 (92%) 2. Ja, tandläkare/tandhygienist 5 (4%) 3. Ja, hemtjänst 3 (2%) 4. Ja, läkarbesök 1 (1%) 5. Ja, läkemedel År 2013 är det fler jämfört med tidigare år som avstår från hemtjänst för att de tycker att det är för dyrt. Många tycker att tandläkarbesök är för dyra, men har ej avstått från dem. De anser att det är svårt att avgöra vilka kostnaderna är och vad man betalar för. 2014 är det kostnader för tandläkare som gör att fler väljer att avstå ifrån tandläkaren. 4/18/2017

20 Aptit, mat och dryck Vad äter du? Ge exempel på måltid? Kostsammansättning, grönsaker, frukt? Nattfasta<11 tim? Har aptit och födointaget minskat? Viktminskning? D-vitamin (ute eller tillskott)? Vilka sorters drycker dricker du? Hur mycket dricker du om dagen? 70 procent äter lagad frukost, dvs. mer än endast kaffe/te och smörgås, såsom gröt, fil, ägg. Av 90 personer är det 57 som också äter lagad lunch och 52 personer äter lagad middag. 82 procent äter lagad lunch. Av 82 personer äter 57 också lagad frukost och 22 äter också lagad middag. 69 procent äter lagad middag. Av 69 personer äter 52 också lagad frukost och 22 äter också lagad lunch. Vilket tyder på att 22 personer äter såväl lagad lunch som middag. De flesta 80- åringar är medvetna om vikten av att dricka mellan måltiderna för att må bra. Dock behöver några en påminnelse.

21 Användande av ny teknik
77 procent använder mobiltelefon 47 procent använder internet År 2014 är det något färre mobilanvändare och fler internet användare jämfört med 2013. 4/18/2017

22 Läkemedel Ja Nej Tar du läkemedel? 112 (87%) 17 (13 %) Tycker du att du får några besvär-/biverkningar av läkemedlen? 26 (24%) 82 (76%) År 2014 är det fler som uppger att de inte tar något läkemedel, en av fyra upplever biverkningar av läkemedel, kanske kan detta tolkas som en ökad medvetenhet om läkemedelsbiverkningar och skäl att ta upp med läkare igen. 2014 svarar 22 personer att de besöker läkare mer sällan än en gång per år var det 14 personer. År 2012 var det 21 personer och 2011 var det 17 personer. Önskar bättre kommunikation med den läkare som man träffat tidigare. Önskar bli kallad 1 gång/år. Capio - svårt att få tid hos den läkare som man är listad hos, 6-7-veckors väntetid. Nekad årlig hälsokontroll, två år sedan sist. Kontroll av läkemedel prioriteras. Kostnader för sjukvård är dyrt, t.ex. specialistläkare, primärvård, sjukgymnastik, tekniska hjälpmedel, hörhjälpmedel samt synhjälpmedel om dessa inte kan lånas från Syncentral. Tycker att det är svårt att ringa till läkare/hälsocentralen, då man ska följa instruktion för att bli uppringd. . 4/18/2017

23 Har du haft hälsosamtal?
2014 svarar 9 procent att de haft hälsosamtal vid 75 års ålder eller annan ålder. 2013 svarade 25 procent att de haft hälsosamtal vid 75 års ålder eller annan ålder. 2008 och 2009 pågick ett projekt inom Region Skåne, att erbjuda hälsosamtal till 75 åringar. Vilket kan vara en förklaring till att färre erbjudits hälsosamtal efter 2009. 4/18/2017

24 Mellanmänskliga interaktioner och relationer
Upplever du att du har ett bra socialt nätverk, ex grannar, familj, förening m.m.? Om Ja 1. Kontakten med familj/vänner 122 (97%) 2. Kontakten med grannar 56 ( 44%) 3. Är aktiv i förening/organisation 20 (16%) 4. Deltar i sociala aktiviteter (för utom föreningsverksamheterna) 41 (33%) 5. Annat 1 (1%) Att känna social gemenskap är en av hälsans grundpelare 4/18/2017

25 Specifika psykiska funktioner- minnesfunktioner, emotionella funktioner och högre kognitiva funktioner Bra Mindre bra Dåligt Tveksamhet Ej svar Hur tycker du att det går att komma ihåg nya händelser? 105 (83%) 16 (13%) 5 (4%) 0 (0%) Aldrig Ibland Ofta Ständigt Brukar du känna dig nedstämd? 83 (66%) 36 (29%) 6 (5%) 1 (1%) Brukar du känna oro eller ångest? 90 (73%) 29 (23%) 5 (4%) 0 (0%) 2014 är det fler som uppmärksammas på att minnet ej är bra jämfört med 2013 och 2012, dvs. något mer än åldersglömska. Värdefullt att upptäcka minnessvikt i ett tidigt skede. Det är fler som känner sig nedstämda och känner oro nu, jämfört med tidigare år. Ytterligare uppföljningar och hjälp till att förmedla lämplig kontakt har gjorts. 4/18/2017

26 Vad tyckte du om hembesöket?
Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer ej Ej svar Upplever du att du haft eller att du kommer att ha någon nytta av informationen du fick vid hembesöket? 79 (63%) 34 (27%) 2 (2%) 11(9%) 75 procent svarade att det stämmer helt att informationen som gavs vid hembesöket var värdefull. 17 procent svarade att det stämmer delvis. 10 procent ej svar, 88 procent svarade att det stämmer helt att de upplevde att de fick ett gott bemötande av personen som besökte dem, 3 procent svarade stämmer delvis,1 procent svarade stämmer ej och 8 procent ej svar. Motsvarande resultat som 2013, dock nu att bemötandet ej upplevdes som gott av en person. Personen kände sig ”gammal” efter besöket, vilket var värdefullt att veta, så vi kan förklara bättre för möjligheten till en ökad medvetenhet om åldern. 4/18/2017

27 Vid hembesöket uppmärksammades behov av kontakt eller åtgärd:
1. Annat, t. ex. halksskydd, stödhandtag I dusch, bra belysning, telefon vid sängen 127(98%) 2.Fixartjänst 107(83%) 3. Annan vårdgivare 66(51%) 4. Distriktsläkare 61(47%) 5. Arbetsterapeut/ fysioterapeut/sjukgymnast primärvård 58(45%) 6. Arbetsterapeut/ fysioterapeut/sjukgymnast i kommun 35(27%) 7. Färdtjänst, Skånetrafiken 14(11%) 8. Kontakt med frivilligarbetare/Väntjänst 9. Anhörigstöd 12(9%) 10. Omsorgshandläggare 8(6%) 11. Demensomsorg 3(2%) 12. Distriktssköterska i primärvården 13. Kontakt med frivilligorganisationer 1(1%) 14. Distriktsköterska i kommun Under 2014 har fler uppmärksammats ha behov av kontakt. Förändringen är markerad med röd text. Det visar på vikten av förebyggande hem-besöks möjligheter att ge generella råd och tips om vart man kan vända sig i olika situationer.

28 Förmedlat kontakt till:
1. Arbetsterapeut/fysioterapeut/ sjukgymnast i kommunen 7 personer 2. Arbetsterapeut/fysioterapeut/sjukgymnast primärvård 4 personer 3. Omsorgshandläggare 4. Distr.läkare 3 personer 5. Annat 3 person 6. Demensomsorg 2 personer 7. Distr.sköterska primärvård 8. Färdtjänst Skånetrafiken 9. Distr.sköterska kommun 1 person 10.Frivilligverksamhet/ Väntjänst 11.Fixartjänst Fler kontakter har förmedlats under 2014, jämfört med tidigare år Annat, kan vara kontakt med anhörig, dagcentral, fastighetsbolag etc. Även förmedlat kontakter och/eller lämnat information till personer som tidigare erhållit förebyggande hembesök 4/18/2017

29 Kommentarer från seniorerna
” Den samlade informationen. Jag har fått större fokus på fallrisker” ” Information om vägar att få hjälp” ”Helt enkelt blivit mer medveten om hur det är att vara 80 år” ”Informationen jag fick var mycket värdefull. Där är saker och ting som jag inte har tänkt på tidigare” ”ICE nr i mobilen, sömntips och avslappning. Livsboken för min framtid och anhöriga” ”Besöket okey, men jag blev nedstämd efteråt. Jag kände mig gammal, vilket jag inte tidigare gjort. Ångrar besöket” Värdefull info att kunna bemöta om man känner sig gammal efter besöket (uppföljningen viktig). Forskning visar att livlängden kan förkortas om man känner sig äldre än vad man faktiskt är, omvänt men lever längre om man känner sig yngre (känner sig 3 år yngre) än vad man faktiskt är. 4/18/2017

30 Livskvalitet EQ 5D Livskvalitetsvikt återger individens livskvalitet som mäts på en skala 0 - 1, där 1 motsvarar perfekt hälsa. Det nuvarande hälso-tillståndet värderas på en skala 0-100, där 100 är bästa tänkbara tillstånd. I Simrishamn visas generellt högre livskvalitetsvikter för 80-åringar vid en jämförelse med åldersgruppen år. Detta enligt en rapport om Fallolyckor bland äldre, en samhälls-ekonomisk analys och effektiva preventionsåtgärder (Folkhälsoinstitutet, 2009). Fem variablar ingår i EQ5D, dvs. rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärta/besvär och rädsla/nedstämdhet. Flest personer upplever någon form av smärta/besvär, samt någon form av rädsla/nedstämdhet. Svar redovisas från dem som värderat sin livskvalitet från båda hembesöken, dvs. svarsfrekvens på 63 % (81 personer av 129 hembesök) 2014 värderar män högre livskvalitet än kvinnor, dock lägre vid hembesök 2. Kvinnor värderar högre livskvalitet vid hb 2. Fler värderar rädsla och nedstämdhet, flest kvinnor.

31 Hembesök uppföljning Givna råd/rekommendationer att följa upp 1. följt helt 22 (22%) 2. delvis 73 (72%) 3. inte följt 6 (6%) 2013 och 2014 har fler följt de råd som erbjudits, jämfört med 2011 och 2012. T.ex. handtag i dusch, halkskydd under mattor, kontakt med hörseltjänst och fysioterapeut/ sjukgymnast, ta upp med läkare om läkemedelsbiverkningar, smärta, nedstämdhet, kontakt med fixartjänst, telefon vid sängen, ledstång vid trappa "Handtag i dusch, Halkskydd under mattor, ev.kontakt med hörseltjänst, ev. ta upp om biverkningar" "Anv. stege med handtagev. markering i trapp?" "Fixartjänst ,Halkmatta i dusch" "Fixartjänst, Färdtjänst, Sätta upp brandvarnare, "Ställa sig i kö till annan bostad, "halkmatta i badkar, ledstång vid gång, markera trappsteg, räcke vid trapp, ej kliva upp påpall trappstege" ,kontakt At för strumppådragare, ,kontakta anhörigcenter, mobiltelefon, telefon vid sängen, kontakta frivilligarbetare, sjukgymnastkontakt, dsk kontakt" 4/18/2017

32 Förebyggande hembesök och gruppträffar gör skillnad
En studie från Vårdalinstitutet 2011, visar att förebyggande hembesök och gruppträffar gör skillnad, de äldre klarar sig bättre, lever ett självständigare liv och är mindre deprimerade. Resultatet visar att de 80 åringar och äldre som fått hembesök eller seniorträffar är mer självständiga i vardagsaktiviteter, städar, handlar och lagar mat och är mindre beroende av hjälp från hemtjänst och närstående, än personer i en kontrollgrupp. Vikten av samtalets betydelse, lyssna- lära av 80 –åringen och motiverande samtal. Information om hälsans fyra grundpelare: fysisk aktivitet goda matvanor social gemenskap meningsfullhet/delaktighet i vardagen 4/18/2017

33 Du gör själv dina vägval - ”Aktivt eller passivt” åldrande
Samhället måste skapa förutsättningar för: ett aktivt liv en förbättrad tillgänglighet en god service Skrivelse lämnas årligen till Socialnämnden på synpunkter från åttioåringarna Information erbjuds om ny teknik för seniorer, smarta ting, med förhoppning att butiker tar hem användarvänliga produkter Information om möjligheter att lära sig mer om teknikutvecklingen i samhället t.ex. att använda mobiltelefon, internet eller åka kollektivtrafik 4/18/2017

34 Synpunkter från åttioåringarna
Läkemedel/tandvård/hjälpmedel - Ej bra att läkemedel ersätts så som det nu sker med billigare alternativ, trots att man ej mår bra av dessa - Fler tar upp att tandvård är dyrt - Avgifter för tekniska hjälpmedel är för höga, borde vara gratis. Avstår från besök av arbetsterapeut/fysioterapeut/sjukgymnast Tillgänglighet i kollektivtrafiken - Önskemål om bussförbindelse/anslutningstrafik från Hammenhög till Smedstorp alt. Tvärförbindelse från Vitaby över Smedstorp till Borrby - Önskemål om cykelväg Sankt Olof/ Vitaby/ Ravlunda och Kivik/Brösarp. Tillgänglighet i bostad/bostadsområden - Önskemål om hiss i alla trappuppgångar på Bruket, att kunna bo kvar på 2:a och 3:e våningen, känna sig trygg, kunna gå med rollator till lägenheten. Även önskemål om hiss i flerbostadshus på andra platser i kommunen. Tillgänglighet på allmänna platser - Bättre tillgänglighet för rollatoranvändare och rullstolsburna att komma in/ut från butiker, saknar ledstänger vid trappor. Likaså höga trottoarkanter. Bättre gångvägar/slät underlag och behov av bredare och ej lutande gångväg t.ex. i Simrishamn från torget till Kristianstadsvägen. Det är generella problem i hela kommunen. Övriga synpunkter - Hyreskostnader för nybyggda och renoverade lägenheter är för höga - Bromsa nedläggningen av biblioteksfilialerna - Det byggs för lite hyreslägenheter i Vitaby/Kivik Läkemedel ·  Att behöva betala mer för läkemedel som förskrivs, då man inte nöjer sig med att ta den billigaste som Apoteket lämnar ut. Högkostnadsskyddet gäller inte för det dyrare läkemedlet. ·        Högkostnadsskyddet gäller inte för det dyrare läkemedlet, dvs. svårare och dyrare att få förskrivet läkemedel. ·   Apotekets service har försämrats i och med konkurrensen, exempelvis när det gäller hjälpen att se om aktuell medicin finns på annat ”Apotek”. Tillgänglighet i kollektivtrafiken Önskemål att Snurringen borde gå helger och kvällar som kunde samordnas med övrig kollektivtrafik. Tillgänglighet i bostad/bostadsområden Önskemål om hiss i flerbostadshus. Önskemål om fler och högre parkbänkar för att kunna vila vid promenader. Förbättra säkerheten i hygienutrymmen, bostäder som byggs ska från början vara utrustade med stödhandtag. Det finns behov av att formulera en basanpassning för bostäder i kommunen, där stödhandtag är en del. Önskan framförs även om högre WC stolar vid nybyggnationer.  Tillgänglighet på allmänna platser Brist på tillsyn från kommun att fastighetsägare fullgör sitt ansvar att hålla trottoarer fria från växtlighet och skötsel av snöröjning. Bättre halkbekämpning för fotgängare. Dåligt underhåll av trottoarer i Borrby och Hammenhög Övriga synpunkter 34

35 HÄLSA är att lyfta på hatten HÄLSA är att sova om natten
Ett gott liv hela livet! HÄLSA är att lyfta på hatten HÄLSA är att sova om natten HÄLSA är att dricka rent vatten HÄLSA är att bjuda på skratten HÄLSA ÄR ALLT-ta mig katten 4/18/2017

36 Adresser www. simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och-vard/aldreseniorer/forebyggande-hembesok 4/18/2017