Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Förebyggande hembesök 2014 Sammanfattning Birgitta Halses.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Förebyggande hembesök 2014 Sammanfattning Birgitta Halses."— Presentationens avskrift:

1 Förebyggande hembesök 2014 Sammanfattning Birgitta Halses

2 Förebyggande hembesök visar att 7/26/2015  De som är 80 år känner att någon bryr sig  Resultaten ska ses på lång sikt  Hembesök ökar möjligheten till en säkrare hemmiljö  Livsstilen går att påverka  Tankar kring det framtida boendet har väckts  Samverkan mellan olika aktörer behövs Hembesök bygger på förtroende, tydlighet och respekt. Förändringar av levnadsvanor är en process och kan skjuta upp behov av hemtjänst, hemsjukvård och färdtjänst genom ett förebyggande arbete. Medvetenhet om åldern har stärkts, utan att för den skull känna sig gammal. Den fallförebyggande informationen kan få stor betydelse för att undvika fall i framtiden och skapa en ökad trygghet.

3 Fakta kring Förebyggande hembesök 168 personer har erbjudits hembesök, 77 procent tackade Ja, varav 56 procent kvinnor. 18 procent tackade Nej alt. önskade endast skriftlig information, 12 procent har fått hemtjänst, avlidit, flyttat eller ej fått kontakt. Under 2014 har tre nyinflyttade tagit emot hembesök. Av dem som tackade nej är det flest kvinnor. 4 personer är ensamstående. 9 procent är utlandsfödda, lika stor andel som Hembesök 2 har genomförts hos 80 personer (62%) av dem som tackat Ja. 22 personer (17%) valde telefonuppföljning istället, något fler telefonupp- följningar jämfört med Ytterligare uppföljningar relaterat till fallrisk har gjorts hos 13 personer. Ytterligare uppföljningar relaterat till minnessvikt har gjorts hos 7 personer. 95 tum- ekg har registrerats, varav 27 från anhöriga till 80-åringen. Inga nyupptäckta förmaksflimmer har framkommit, fyra hade förmaksflimmer sedan tidigare.

4 Effekter av hembesöken Läkarkontakt föreslogs och högt blodtryck upptäcktes. Person som fallit uppmanades att kontakta läkare, där åtgärderna blev byte av läkemedel och starroperation. Kontakter förmedlades till äldrevårdsmottagning och minnesmottagning t. ex. frågor/problem kring smärta, nedstämdhet, ofrivillig viktnedgång, minnessvikt, läkemedel? Gemensamma hembesök med demensteamets sjuksköterska Kontakter förmedlades till fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut och omsorgshandläggare 7/26/2015

5 Nuvarande boendesituation JaNej Känner du dig trygg och tillfreds i ditt bostadsområde och i din bostad? 128 (99%) 1 (1%) Har du både toalett, dusch, kök och ett rum på bottenplanet, alt. tillgång till hiss? 115 (89%) 14 (11%) Angående bostadens utformning har 14 personer toalett, dusch, kök och ett rum högre upp än bottenplanet, något färre jämfört med 17 personer I framtiden kan boendemiljön påverka möjligheten att bibehålla självständighet och bostadsanpassningsbidrag kan komma att bli aktuellt. Samtal kring det framtida boendet har startat tankar hos flera, vilket är positivt. Vid uppföljningen har flera påbörjat planering för flytt till något mer lättskött med bättre tillgänglighet.

6 7/26/2015 Nuvarande boendesituation Önskemål om det framtida boendet 1. Bo kvar i eget hem 78 (60%) 2. Marklägenhet17 (13%) 3. Svårt att bestämma13 (10 %) 4. Trygghetsboende11 (9%) 5. Flerbostadshus med hiss 10 (8%) 6. Vård-och omsorgsboende 0 (0%) 17 personer önskar marklägenhet, flest boende i Borrby, därefter följer Centrala hemtjänstområdet, Kivik, Hammenhög, Gärsnäs, Skillinge och Sankt Olof. 11 personer önskar trygghetsboende, flest i Centrala hemtjänstområdet, därefter följer Skönadal, Kivik och Sankt Olof. Sju personer i Centrala hemtjänstområdet önskar flerbostadshus med hiss, därefter följer Skönadal och Sankt Olof. Det finns en efterfrågan både på marklägenheter och trygghetsboende på landsbygden/ mindre tätorter och i centralorten Simrishamn.

7 7/26/2015 Önskemål om närmiljö i framtida boende Med centralort avses Simrishamn med omnejd. Med landsbygd avses övriga delar av kommunen. 3 personer från landsbygd uppger att de vill flytta till centralort. Fler vill bo kvar på landsbygden jämfört med Centralort55 (43%) 2. Landsbygd62 (48%) 3. Annat önskemål 6 (5%) 4. Vet ej 6 (5%).

8 7/26/2015 Kan du röra dig utanför hemmet? 1. Säker gång med eller utan hjälpmedel96 (74%) 2. Osäker gång med eller utan hjälpmedel33 (26%) 3. Ingen gångförmåga 0 (0%) Jämfört med 2013 går fler personer säkert utanför hemmet och färre upplever att de har en osäker gång. 11 personer går även osäkert inomhus, med eller utan hjälpmedel.

9 7/26/2015 Att använda transportmedel 1. Kör bil själv89 (69%) 2. Nyttjar allmänna kommunikationsmedel50 (39%) 3. Blir körd, närstående42 (33%) 4. Cyklar själv51 (40%) 5. Färdtjänst7 (5%) Det är flest kvinnor som blir körd av närstående och/eller åker kollektivtrafik. Andelen som åker med allmänna kommunikationsmedel är på samma nivå som 2013 och drygt 20 procent fler i jämförelse med år Andelen som cyklar har ökat betydligt. Det är flest män som cyklar. Andelen som nyttjar färdtjänst har minskat jämfört med 2013, då 14 personer hade färdtjänst. Seniorerna beklagar begränsningar i kollektivtrafiken, vilket har stor betydelse för möjligheten att kunna bibehålla självständighet.

10 7/26/2015 Har du fallit någon gång under det senaste året? Svar från 149 personer, även de som tackat nej har tillfrågats. 1. Ja37 % (55), av dem är det flest kvinnor som faller 58 % (32) 2. Nej63% (94) Av de som fallit tror 6 personer att de kan komma att fall igen om inte någon förebyggande insats görs.11 personer uppger sig rädda för att falla. Med stöd av DFRI (Downton Fall Risk Index) har 57 personer kartlagts att ha hög fallrisk. Information har getts om att vissa läkemedelsgrupper kan innebära fallrisk. Råd att ta upp med läkare om läkemedelsgenomgång. Samt att vara observant på att gångsvårighet, hörsel- och synnedsättning kan påverka risken att falla. Genomgång av riskfaktorer och checklista för fallprevention har erbjudits och genomförts hos 88 procent.

11 Sammanfattning av observerad fallrisk, DFRI screening enligt Downton Fall Risk Index 7/26/ Kan gå med vissa svårigheter inomhus11 personer 2. Kan gå med vissa svårigheter utomhus32 personer 3. Har fallit någon gång under året50 personer 4. Har måttligt till kraftigt nedsatt syn eller är blind. Har behov av glasögon dagligen. 37 personer 5. Har kraftigt till måttligt nedsatt hörsel eller är döv. Har behov av hörapparat. 58 personer 6. Uppgivit/observerat kraft- eller funktionsnedsättning i någon extremitet 59 personer 7. Uppgivit/ observerat nedsättning av orienteringsfunktioner, dvs. ej orienterad till namn, plats och tid 1 person 8. Medicinering ett riskläkemedel43 personer 9. Medicinering två eller fler riskläkemedel11 personer 10. Fallrisk vid 3 eller fler variabler57 personer

12 7/26/2015 Förebyggande fallriskgenomgång Finns behov av insats eller ytterligare bedömning 1. Ja81% (104) 2. Nej 0 3. Givit information99% (128) 4. Annat 0 Informationen är uppskattad och väcker många tankar. Gäller det mig? Vad kan jag göra för att undvika fall? Förebyggande hembesök ger råd, motiverande samtal och erbjudande att förmedla kontakt till t. ex. läkare, fysioterapeut/ sjukgymnast, arbetsterapeut m.fl.

13 Fysisk aktivitet och motion/träning Nio av tio gör dagligen någon form av fysisk aktivitet, t. ex korta promenader, cykeltur, hushållsarbete och /eller trädgårdsarbete, fler jmf med 2013 Tre av fem tränar regelbundet minst 30 minuter minst en gång i veckan t.ex. stavgång, gym, träningsprogram och simning, fler jmf. med 2013 En av tio tränar regelbundet mindre än 30 minuter minst en gång i veckan

14 7/26/2015 Förebyggande riskgenomgång Finns fungerande brandvarnare? 2011 var det 7 personer som saknade brandvarnare vid det första hembesöket var det 11 personer som saknade brandvarnare 2013 var det 17 personer (15%) som saknade brand- varnare 2014 var det 18 personer (14%) som saknade brandvarnare Vid uppföljningen har flera låtit montera brandvarnare, skaffat sig brandvarnare eller brandfilt

15 7/26/2015 Personlig vård/ Hemliv Klarar du dig själv utan hjälp när det gäller: JaNej Att städa bostaden? 90 (70%)38 (29%) Att städa köksutrymmen och köksredskap? 103 (80%)26 (20%) Att handla? 111(86%)18 (14%) Att tvätta och torka kläder? 113 (88%)15 (12%) Att tillreda enkla måltider? 121(94%) 6 (5%) Att avlägsna avfall? 121(94%) 5 (4%) Bada eller duscha? 126 (98%) 3 (2%) Att klä dig? 126 (98%) 3 (2%) Att använda hushållsapparater? 128 (99%) 1 (1%) Att sköta toalettbehov? 129 (100%) 0 (0%)

16 Vem är huvudsaklig hjälpare? Make/maka/sambo 26 personer Barn/släkting/vänner och bekanta 9 personer Privat företag 31 personer Fler anlitar privata företag för hushållsnära tjänster jämfört med tidigare år. Möjligheten till RUT-avdrag ger förmånligt pris.

17 7/26/2015 JaNej Kontakta rätt vårdinstans?123 (96%) 5 (4%) Inköp, matlagning, bäddning, disk mm.109 (85%) 19 (15%) Personlig vård- hygien, påklädning103 (80%) 25 (20%) Kan du få hjälp om du blir akut sjuk eller tillfälligt sängliggande med att: Personlig vård/ Hemliv Det är fler personer 2013 som svarar att de inte har någon som kan hjälpa dem vid sjukdom, jämfört med är det fler som har någon som kan hjälpa dem vid dessa tillfällen. 73 personer kan få hjälp av make/maka/sambo. 57 personer kan få hjälp av barn/annan släkting. 17 personer kan få hjälp av vänner/bekanta 9 personer hade trygghetslarm vid första besöket, jmf. med 10 personer 2013

18 7/26/2015 Personlig vård/ Hemliv Hjälper du andra? JA svarade 79 personer (61%), vilket är fler jämfört med Anhörigvårdare 9 personer 2. Omsorgsgivare 1 personer 3. Hjälpare 3 personer 4. Arbetande senior11 personer 5. Nöjesaktivisten( t.ex. hjälper familj, vänner, förenings-verksamhet) 65 personer Anhörigvårdare är person som vårdar närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har funktionsnedsättning. Hjälp ges dagligen eller flera gånger per vecka Omsorgsgivare ger hjälp med ungefär samma frekvens, men utanför det egna hushållet. Hjälpare ger hjälp en gång per vecka eller mer sällan och framför allt till personer de inte delar hushåll med. (Peter Westlund, Salutogen GPS för ett gott bemötande) Jämfört med 2011 var det lika många procent som hjälper andra, men fördelningen var annorlunda var det färre antal anhörigvårdare, färre omsorgsgivare, fler hjälpare samt fler nöjesaktivister var det fler anhörigvårdare. Den största ökning står nöjesaktivisterna för. Färre arbetande seniorer, jmf med 12 personer 2013

19 7/26/2015 Ekonomi Har du avstått från hemtjänst, läkarbesök, läkemedel eller tandläkare/tandhygienist för att du tycker att det är för dyrt? 1. Nej, aldrig116 (92%) 2. Ja, tandläkare/tandhygienist 5 (4%) 3. Ja, hemtjänst 3 (2%) 4. Ja, läkarbesök 1 (1%) 5. Ja, läkemedel 1 (1%) År 2013 är det fler jämfört med tidigare år som avstår från hemtjänst för att de tycker att det är för dyrt. Många tycker att tandläkarbesök är för dyra, men har ej avstått från dem. De anser att det är svårt att avgöra vilka kostnaderna är och vad man betalar för är det kostnader för tandläkare som gör att fler väljer att avstå ifrån tandläkaren.

20 Aptit, mat och dryck Vad äter du? Ge exempel på måltid? Kostsammansättning, grönsaker, frukt? Nattfasta<11 tim? Har aptit och födointaget minskat? Viktminskning? D-vitamin (ute eller tillskott)? Vilka sorters drycker dricker du? Hur mycket dricker du om dagen? 70 procent äter lagad frukost, dvs. mer än endast kaffe/te och smörgås, såsom gröt, fil, ägg. Av 90 personer är det 57 som också äter lagad lunch och 52 personer äter lagad middag. 82 procent äter lagad lunch. Av 82 personer äter 57 också lagad frukost och 22 äter också lagad middag. 69 procent äter lagad middag. Av 69 personer äter 52 också lagad frukost och 22 äter också lagad lunch. Vilket tyder på att 22 personer äter såväl lagad lunch som middag. De flesta 80- åringar är medvetna om vikten av att dricka mellan måltiderna för att må bra. Dock behöver några en påminnelse.

21 Användande av ny teknik 77 procent använder mobiltelefon 47 procent använder internet År 2014 är det något färre mobilanvändare och fler internet användare jämfört med /26/2015

22 JaNej Tar du läkemedel?112 (87%)17 (13 %) Tycker du att du får några besvär- /biverkningar av läkemedlen? 26 (24%)82 (76%) Läkemedel År 2014 är det fler som uppger att de inte tar något läkemedel, en av fyra upplever biverkningar av läkemedel, kanske kan detta tolkas som en ökad medvetenhet om läkemedelsbiverkningar och skäl att ta upp med läkare igen svarar 22 personer att de besöker läkare mer sällan än en gång per år var det 14 personer. År 2012 var det 21 personer och 2011 var det 17 personer. Önskar bättre kommunikation med den läkare som man träffat tidigare. Önskar bli kallad 1 gång/år. Capio - svårt att få tid hos den läkare som man är listad hos, 6-7-veckors väntetid. Nekad årlig hälsokontroll, två år sedan sist. Kontroll av läkemedel prioriteras. Kostnader för sjukvård är dyrt, t.ex. specialistläkare, primärvård, sjukgymnastik, tekniska hjälpmedel, hörhjälpmedel samt synhjälpmedel om dessa inte kan lånas från Syncentral. Tycker att det är svårt att ringa till läkare/hälsocentralen, då man ska följa instruktion för att bli uppringd.

23 Har du haft hälsosamtal? 2014 svarar 9 procent att de haft hälsosamtal vid 75 års ålder eller annan ålder svarade 25 procent att de haft hälsosamtal vid 75 års ålder eller annan ålder och 2009 pågick ett projekt inom Region Skåne, att erbjuda hälsosamtal till 75 åringar. Vilket kan vara en förklaring till att färre erbjudits hälsosamtal efter /26/2015

24 Mellanmänskliga interaktioner och relationer Upplever du att du har ett bra socialt nätverk, ex grannar, familj, förening m.m.? Om Ja 1. Kontakten med familj/vänner122 (97%) 2. Kontakten med grannar 56 ( 44%) 3. Är aktiv i förening/organisation 20 (16%) 4. Deltar i sociala aktiviteter (för utom föreningsverksamheterna) 41 (33%) 5. Annat 1 (1%) Att känna social gemenskap är en av hälsans grundpelare

25 Specifika psykiska funktioner- minnesfunktioner, emotionella funktioner och högre kognitiva funktioner 7/26/2015 AldrigIblandOftaStändigt Brukar du känna dig nedstämd?83 (66%)36 (29%)6 (5%)1 (1%) Brukar du känna oro eller ångest?90 (73%)29 (23%)5 (4%)0 (0%) Bra Mindre bra DåligtTveksamhet Ej svar Hur tycker du att det går att komma ihåg nya händelser? 105 (83%) 16 (13%) 5 (4%) 0 (0%) 2014 är det fler som uppmärksammas på att minnet ej är bra jämfört med 2013 och 2012, dvs. något mer än åldersglömska. Värdefullt att upptäcka minnessvikt i ett tidigt skede. Det är fler som känner sig nedstämda och känner oro nu, jämfört med tidigare år. Ytterligare uppföljningar och hjälp till att förmedla lämplig kontakt har gjorts.

26 7/26/2015 Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer ej Ej svar Upplever du att du haft eller att du kommer att ha någon nytta av informationen du fick vid hembesöket? 79 (63%)34 (27%)2 (2%)11(9%) Vad tyckte du om hembesöket? 75 procent svarade att det stämmer helt att informationen som gavs vid hembesöket var värdefull. 17 procent svarade att det stämmer delvis. 10 procent ej svar, 88 procent svarade att det stämmer helt att de upplevde att de fick ett gott bemötande av personen som besökte dem, 3 procent svarade stämmer delvis,1 procent svarade stämmer ej och 8 procent ej svar. Motsvarande resultat som 2013, dock nu att bemötandet ej upplevdes som gott av en person. Personen kände sig ”gammal” efter besöket, vilket var värdefullt att veta, så vi kan förklara bättre för möjligheten till en ökad medvetenhet om åldern.

27 Under 2014 har fler uppmärksammats ha behov av kontakt. Förändringen är markerad med röd text. Det visar på vikten av förebyggande hem- besöks möjligheter att ge generella råd och tips om vart man kan vända sig i olika situationer. Vid hembesöket uppmärksammades behov av kontakt eller åtgärd: 1. Annat, t. ex. halksskydd, stödhandtag I dusch, bra belysning, telefon vid sängen 127(98%) 2.Fixartjänst 107(83%) 3. Annan vårdgivare 66(51%) 4. Distriktsläkare 61(47%) 5. Arbetsterapeut/ fysioterapeut/sjukgymnast primärvård 58(45%) 6. Arbetsterapeut/ fysioterapeut/sjukgymnast i kommun 35(27%) 7. Färdtjänst, Skånetrafiken 14(11%) 8. Kontakt med frivilligarbetare/Väntjänst 14(11%) 9. Anhörigstöd 12(9%) 10. Omsorgshandläggare 8(6%) 11. Demensomsorg 3(2%) 12. Distriktssköterska i primärvården 3(2%) 13. Kontakt med frivilligorganisationer 1(1%) 14. Distriktsköterska i kommun 1(1%)

28 7/26/2015 Förmedlat kontakt till: 1. Arbetsterapeut/fysioterapeut/ sjukgymnast i kommunen 7 personer 2. Arbetsterapeut/fysioterapeut/sjukgymnast primärvård 4 personer 3. Omsorgshandläggare4 personer 4. Distr.läkare3 personer 5. Annat3 person 6. Demensomsorg2 personer 7. Distr.sköterska primärvård2 personer 8. Färdtjänst Skånetrafiken2 personer 9. Distr.sköterska kommun1 person 10.Frivilligverksamhet/ Väntjänst1 person 11.Fixartjänst1 person Fler kontakter har förmedlats under 2014, jämfört med tidigare år Annat, kan vara kontakt med anhörig, dagcentral, fastighetsbolag etc. Även förmedlat kontakter och/eller lämnat information till personer som tidigare erhållit förebyggande hembesök

29 Kommentarer från seniorerna ” Den samlade informationen. Jag har fått större fokus på fallrisker” ” Information om vägar att få hjälp” ”Helt enkelt blivit mer medveten om hur det är att vara 80 år” ”Informationen jag fick var mycket värdefull. Där är saker och ting som jag inte har tänkt på tidigare” ”ICE nr i mobilen, sömntips och avslappning. Livsboken för min framtid och anhöriga” ”Besöket okey, men jag blev nedstämd efteråt. Jag kände mig gammal, vilket jag inte tidigare gjort. Ångrar besöket” 7/26/2015

30 Livskvalitet EQ 5D Livskvalitetsvikt återger individens livskvalitet som mäts på en skala 0 - 1, där 1 motsvarar perfekt hälsa. Det nuvarande hälso- tillståndet värderas på en skala 0-100, där 100 är bästa tänkbara tillstånd. I Simrishamn visas generellt högre livskvalitetsvikter för 80-åringar vid en jämförelse med åldersgruppen år. Detta enligt en rapport om Fallolyckor bland äldre, en samhälls- ekonomisk analys och effektiva preventionsåtgärder (Folkhälsoinstitutet, 2009). Fem variablar ingår i EQ5D, dvs. rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärta/besvär och rädsla/nedstämdhet. Flest personer upplever någon form av smärta/besvär, samt någon form av rädsla/nedstämdhet.

31 7/26/2015 Hembesök uppföljning Givna råd/rekommendationer att följa upp 1. följt helt22 (22%) 2. delvis73 (72%) 3. inte följt6 (6%) 2013 och 2014 har fler följt de råd som erbjudits, jämfört med 2011 och T.ex. handtag i dusch, halkskydd under mattor, kontakt med hörseltjänst och fysioterapeut/ sjukgymnast, ta upp med läkare om läkemedelsbiverkningar, smärta, nedstämdhet, kontakt med fixartjänst, telefon vid sängen, ledstång vid trappa

32 Förebyggande hembesök och gruppträffar gör skillnad 7/26/2015 En studie från Vårdalinstitutet 2011, visar att förebyggande hembesök och gruppträffar gör skillnad, de äldre klarar sig bättre, lever ett självständigare liv och är mindre deprimerade. Resultatet visar att de 80 åringar och äldre som fått hembesök eller seniorträffar är mer självständiga i vardagsaktiviteter, städar, handlar och lagar mat och är mindre beroende av hjälp från hemtjänst och närstående, än personer i en kontrollgrupp. Vikten av samtalets betydelse, lyssna- lära av 80 –åringen och motiverande samtal. Information om hälsans fyra grundpelare: fysisk aktivitet goda matvanor social gemenskap meningsfullhet/delaktighet i vardagen

33 7/26/2015 Du gör själv dina vägval - ”Aktivt eller passivt” åldrande Samhället måste skapa förutsättningar för:  ett aktivt liv  en förbättrad tillgänglighet  en god service  Skrivelse lämnas årligen till Socialnämnden på synpunkter från åttioåringarna  Information erbjuds om ny teknik för seniorer, smarta ting, med förhoppning att butiker tar hem användarvänliga produkter  Information om möjligheter att lära sig mer om teknikutvecklingen i samhället t.ex. att använda mobiltelefon, internet eller åka kollektivtrafik

34 Synpunkter från åttioåringarna Läkemedel/tandvård/hjälpmedel - Ej bra att läkemedel ersätts så som det nu sker med billigare alternativ, trots att man ej mår bra av dessa - Fler tar upp att tandvård är dyrt - Avgifter för tekniska hjälpmedel är för höga, borde vara gratis. Avstår från besök av arbetsterapeut/fysioterapeut/sjukgymnast Tillgänglighet i kollektivtrafiken - Önskemål om bussförbindelse/anslutningstrafik från Hammenhög till Smedstorp alt. Tvärförbindelse från Vitaby över Smedstorp till Borrby - Önskemål om cykelväg Sankt Olof/ Vitaby/ Ravlunda och Kivik/Brösarp. Tillgänglighet i bostad/bostadsområden - Önskemål om hiss i alla trappuppgångar på Bruket, att kunna bo kvar på 2:a och 3:e våningen, känna sig trygg, kunna gå med rollator till lägenheten. Även önskemål om hiss i flerbostadshus på andra platser i kommunen. Tillgänglighet på allmänna platser - Bättre tillgänglighet för rollatoranvändare och rullstolsburna att komma in/ut från butiker, saknar ledstänger vid trappor. Likaså höga trottoarkanter. Bättre gångvägar/slät underlag och behov av bredare och ej lutande gångväg t.ex. i Simrishamn från torget till Kristianstadsvägen. Det är generella problem i hela kommunen. Övriga synpunkter - Hyreskostnader för nybyggda och renoverade lägenheter är för höga - Bromsa nedläggningen av biblioteksfilialerna - Det byggs för lite hyreslägenheter i Vitaby/Kivik

35 7/26/2015 Ett gott liv hela livet! HÄLSA är att lyfta på hatten HÄLSA är att sova om natten HÄLSA är att dricka rent vatten HÄLSA är att bjuda på skratten HÄLSA ÄR ALLT-ta mig katten

36 7/26/2015 Adresser www. simrishamn.se/sv/omsorg-stod-och- vard/aldreseniorer/forebyggande-hembesok


Ladda ner ppt "Förebyggande hembesök 2014 Sammanfattning Birgitta Halses."

Liknande presentationer


Google-annonser