Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska sjukhuset, Uppsala

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska sjukhuset, Uppsala"— Presentationens avskrift:

1 Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska sjukhuset, Uppsala

2 Med ett och samma piller kan vi… Minska risken för flera vanliga former av cancer, bla tjocktarm och bröst Ge ett bra skydd mot många folksjukdomar, hjärt/kärl, stroke, diabetes, benskörhet och demens Minska risken för depression och ångest Förbättra minne- och koncentrationsförmågan Förstärka immunförsvaret Förlänga ditt liv med många år Du kommer dessutom förbättra livskvaliten och må bättre, få mer energi, sova bättre och bli mer koncentrerad

3 Vilket är pillret och vad kostar det?

4 Fysisk aktivtet® - 30 minuter snabb promenad dagligen

5

6 Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har många fördelar jämfört med sjukhusvård Behövde mindre smärtlindring Mindre behov av näring intravenöst Kortare tid till utskrivning Färre komplikationer Billigare Förbättrad överlevnad Svahn et al, Blood 2002

7 För mer än 2000 år sedan…

8 ”Om man ger varje individ en passande mängd näring och motion, icke för lite och icke för mycket, skulle man ha den säkraste vägen till hälsa” Hippokrates, f.Kr

9 Även i Sverige låg vi tidigt i framkant…

10 Du skall med jämna mellanrum taga dig lätt kroppsrörelse intill en tredjedel av dagen Både den som äter för mycket och för litet förstör så småningom sin kropp Veklighet försvagar kroppen Tobaksrök, snus, tuggtobak äro alla giftiga Brännvin är ett förgift för dig Läkekonst utan diet gör föga nytta En dåre är den som sätter sin lit till medicin, om dieten har förmåga att hjälpa (Utdrag ur Linnés 136 levnadsregler 1733)

11 Och i modern tid …

12 Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet. Han individualiserade och följde upp sina ordinationer noga –”Jag har inte frågat om hon kan, jag har frågat om hon vill” –”Att hvila är att göra något annat” –"Lugn och mod. Allt i stor mängd. Resultatet blir gott” ( text på recept)

13 Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Ohälsosamma levnadsvanor -levnadsvanor viktiga för hälsan

14 Levnadsvanor påverkar vår hälsa, enligt WHO; Sunda levnadsvanor kan förebygga –90% av all diabetes –80% av alla hjärtinfarkter och stroke –30% av all cancer Fördelningen av ohälsosamma levnadsvanor –13% daglig rökning –14% riskabla alkoholvanor –20% ohälsosamma matvanor –35% otillräcklig fysisk aktivitet

15 Att tänka på, även vid kronisk sjukdom och cancer Den som inte röker, äter hälsosamt, har en måttlig konsumtion av alkohol och är måttligt fysiskt aktiv lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor

16 Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor - ger rekommendationer om hur sjukdom kan förebyggas Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

17 Varför nationella riktlinjer? I Sverige… …har 50 % av alla kvinnor och 65 % av alla män minst en ohälsosam levnadsvana …beror 20 % av den samlande sjukdomsbördan på ohälsosamma levnadsvanor …av de som dör av kronisk sjukdom hade 90 procent en sjukdom som går att förebygga och behandla Saknas enhetlig praxis för hälsofrämjande arbete i vården Socialt utsatta grupper har oftare ohälsosamma levnadsvanor Vi har inte råd att inte jobba förebyggande

18 Sveriges Kommuner och Landsting anser: Att hälso – och sjukvården skall genomsyras av ett hälsofrämjande arbete Att hälsofrämjande och förebyggande insatser kan vara betydligt mer effektiva än sjukdomsbehandlande och möjliggör åtgärder som motverkar sjukdom och främjar hälsa Källa: Positionspapper – Hälsofrämjande hälso – och sjukvård, 2013, SKL

19 Vårdavtal och styrkort Arbetet med levnadsvanor på Akademiska sjukhuset ingår i sjukhusets uppdrag via vårdavtal och styrkort under Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. HFS - Nationellt och internationellt nätverk för hälsofrämjande sjukvård

20

21 Vad tycker patienterna?

22 Tobaksbruk Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Ska diskuteras även med cancerpatienter och kroniskt sjuka! Ohälsosamma levnadsvanor

23 Hälsofrämjande cancervård Varför skall vi prata om levnadsvanor med cancerpatienter?

24 Nationella cancerstrategins 5 mål 1.Minska risken att insjukna i cancer 2.Förbättra omhändertagandet av patienter med cancer 3.Förlänga överlevnadstiden och förbättra livskvaliteten efter diagnos 4.Minska regionala skillnader i överlevnadstid 5.Minska skillnader mellan befolkningsgrupper i insjuknande och överlevnadstid

25 Ett vårdprogram med fokus på levnadsvanor

26 Vid cancer spelar –ärftlighet en stor roll i 5-10% av fallen –livsstilsfaktorer en stor roll i 70% av fallen personer/år får cancer i Sverige 1/3 får en cancerdiagnos under sin livstid 65% lever 10 år efter diagnos Cancer

27 En satsning från regeringen ”Det är viktigt med ett starkare fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser”

28 Tunnelseende i vården Så lätt att fokusera på behandlingen – döda bakterien, ta bort tumören, byta ut höften, ge cellgifter, ge insulin, följa rutiner etc.

29 Vilka är de största fallgroparna? Nutrition Malnutrition – kronisk eller akut Felnäring – ohälsosamma matvanor Fysisk aktivitet Sängliggande Stillasittande

30 Vilka är de största riskerna? Infektioner Dålig sårläkning Förlust av muskulatur Trycksår Smärtor Långa vårdtider Lång rehabilitering

31 Ett vårdprogram med fokus på levnadsvanor ”Livsstilsrelaterade faktorer kommer in i cancerehabiliteringen i varierande grad, men blir vanligare med växande kunskap och vetenskaplig evidens”

32 Omvårdnadspersonal bör ha ett rehabiliterande förhållningssätt i den dagliga vården… uppmuntra och stödja patienter i att utöva fysisk aktivitet under sin cancerbehandling Källa: Vårdprogram cancerrehabilitering … påverkar både tillfrisknandet och välbefinnande samt livskvalitet hos individer med cancer

33 Fysisk aktivitet Fysisk funktion och livskvalité förbättras Färre biverkningar av behandling Minskad trötthet Positiva effekter på kondition Ökad/bibehållen muskelmassa Förlängd överlevnad/minskad återfallsrisk? (Källa: Doyle m.fl., Rajarajeswaran & Vishnupriya, Holick, Meyerhardt) Det finns studier på patienter med koloncancer där fysisk aktivitet minskar risken för återfall!

34 Tidigare studier Kortare isoleringstid Mindre smärta Kortare trombocytopeni Kortare sjukhusvistelse Dimeo et al (1997), n=60:

35 Forts… Bättre styrka Bättre uthållighet Bättre lungfunktion Bättre livskvalitè Baumann et al (2009), n=64

36 Forts… Mindre mucosit/inflammation och sår i munhåla Mindre magtarm besvär Bättre livskvalité Jarden et.al (2009), n=42

37 Forts… Ökad fysisk styrka och ork Mindre antiemetika Mindre fatigue/trötthet Bättre kognitiv och psykosocial funktion Oechsle et.al (2014),n=58

38 ”It appears that exercise is more effective at preventing loss of muscle than of restoring lost muscle mass” Källa: The underappreciated role of muscle in health and disease, Wolfe R, 2006

39 Stillasittande tidsålder Sömn Stillasittande Fysisk aktivitet med låg intensitet Fysisk aktivitet med måttlig intensitet

40 Sammanfattning rekommendationer fysisk aktivitet Pat som har eller haft cancer: Bör om möjligt följa de rekommendationer som gäller för friska individer Alternativt vara så aktiva som sjukdomen tillåter Undvika inaktivitet, ffa långvarigt stillasittande eller sängläge

41 Hur anpassar vi då vården och vårdmiljön?

42

43

44

45 Kost/matvanor Välnutrierad patient under behandlingstiden Regelbundna anpassade måltider Kostregistrering Kaloririk mat och dryck vid malnutrition – sond? Kostråd vid cellgifts – och strålbehandling Kostråd som del av rehabiliteringen

46 33% av patienterna på sjukhus är undernärda

47 Sammanfattning rekommendationer kostvanor Pat som har eller haft cancer: Om möjligt bör följa det allmänna kostrekommendationerna Svårt att göra studier som visar hur kost påverkar cancersjukdomen Under vissa perioder kan patienterna behöva öka intaget av tex söta drycker, ”vara onyttiga”, för att få i sig tillräckligt med kalorier

48 Rökning Sämre strålbehandlingsresultat Sämre cytostatikaeffekt Sämre immunförsvar Fler biverkningar Fördröjd läkning och fler komplikationer postoperativt Ökad risk för sekundär cancer Rökslut ger allmänt bättre hälsa och livskvalitet (Källa: Cooley et al)

49 Sammanfattning rekommendationer vid tobaksbruk Varje cancerenhet bör erbjuda kvalificerad rådgivning angående rökavvänjning till patienter som har eller har haft cancer.

50 Följsamhet till behandling påverkas negativt Interaktioner med läkemedel Påverkan på organ, ffa lever och njurar Bidrar till nedstämdhet Kan förstärka fatigue Lokal smärta Ökar risken för sekundär och ny primärcancer Alkohol

51 Sammanfattning rekommendationer vid alkoholkonsumtion Ett mycket moderat alkoholintag under cancerbehandling och rehabilitering

52 Omvårdnad vid cancer KRAMKRAM ost ökning lkohol otion

53 Jämlik vård Alla personer med cancersjukdom bör ha rätt till samma information kring levnadsvanornas påverkan på behandlingsresultatet oavsett vart i landet man söker vård

54 Idag lever ca (5%) personer som har eller har haft cancer Allt fler lever längre även med andra kroniska sjukdomar Viktigt med ökat fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser även efter diagnos och behandling för bättre hälsa och livskvalitet Cancer

55 Läkemedelskostnaderna på min klinik (ca 150 miljoner) var 2013 dubbelt så stora som personalkostnaderna Bättre resultat av behandling om patienten är ”frisk” Även den som är sjuk kan göra hälsovinster Vid sjukdom viktigt att underlätta och förbättra tillfrisknande och förbättra livskvalitén Vårdprogram, riktlinjer och kvalitetsregister Kontaktsjuksköterskor och individuell vårdplan – diskutera och följa upp levnadsvanor Cancervården resurskrävande

56 Johan 34 år

57 Johan 2 år efter transplantationen

58 Är ett samlingsbegrepp för alla insatser som görs för att möta fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov som patienter och närstående har i samband med cancersjukdom Syftar till bästa möjliga livskvalitet inför, under och efter behandling Ingår i den individuella vårdplanen, och ska innehålla råd om egenvård, tex rökstopp, motion och särskilda kostråd Cancerrehabilitering – nationellt vårdprogram. Sammanfattning

59 Kontaktsjuksköterskans roll och rehabiliteringskompetensen är viktig, arbetsterapeut, kurator, dietist, sjukgymnast, mfl Även viktigt att omvårdnadspersonal och läkare har ett rehabiliterande förhållningssätt i den dagliga omvårdnaden, tex uppmuntra fysisk aktivitet Fysisk aktivitet ger förbättrad livskvalitet, minskad trötthet, förbättrad överlevnad Cancerrehabilitering – nationellt vårdprogram. Sammanfattning

60 Omorientering av hälso- och sjukvården mot en mer hälsofrämjande inriktning Otydlighet från ledningen, tidsbrist, personalbrist, resursbrist, ”för många” mål/kvalitetsindikatorer Svårigheter

61 För att nå målsättningen - bättre hälsa/livskvalitet och resursbesparing Hälso- och sjukvårdspersonal måste ha tillräcklig kunskap Patienterna har rätt att få veta hur levnadsvanor kan påverka hälsotillståndet genom samtal och rådgivning Patienten har en centrala roll i sin egen hälsoutveckling Bättre resultat om Hälso- och sjukvården samarbetar med kommun, skola, arbetslivet etc Framgångsfaktorer

62 Kunskap om levnadsvanor i samhället, utbildning bör starta tidigt Sprida kunskap om ”Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011” Levnadsvanor ska diskuteras även med cancerpatienter och kroniskt sjuka Tydliga signaler och stöd från beslutsfattare och ledningen till verksamheterna, tex styrkort Hur når vi dit?

63 Struktur, förutsättningar och fungerande arbetssätt Utbildning av personal och patienter, tex kontaktsjuksköterska ”Plocka upp goda exempel” Uppföljning av resultat och feedback, tex individuell vårdplan Annan ekonomisk styrning, öronmärkt ersättning/intäkt, projektform Kampanjer och projekt! (6-8 skivor bröd …) Livsstilskliniker på sjukhusen? Begränsa behandlingen vid osunda levnadsvanor? Hur når vi dit?

64 Sölvi Veijby, sköterska på hematologen, Akademiska i Uppsala Anslag blodcancerfonden, nov 2014 ”Implementering av ett rehabiliterande förhållningssätt gällande fysisk aktivitet på en hematologisk vårdavdelning”

65 Sölvi Veijby, sköterska på hematologen, Akademiska i Uppsala Målsättning 1.Planera och genomföra en observationsstudie 2. Interprofessionellt samarbete 3. Vårdplan för fysisk aktivitet 4. Anpassa patientrummet 5. Sprida budskap/resultat i nationellt och internationellt

66 "God hälsa är mer värd än största rikedom" Medicus curat, natura sanat


Ladda ner ppt "Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska sjukhuset, Uppsala"

Liknande presentationer


Google-annonser