Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

ÄMNENA I MATEN Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "ÄMNENA I MATEN Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL."— Presentationens avskrift:

1 ÄMNENA I MATEN Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL

2 KOLHYDRATER  Samlingsnamn på ämnen som vi får (största delen av) vår energi ifrån.  Kommer från växtriket.  Används av växterna som  Energikälla  Energiförråd  ”Byggmaterial”  De 3 vanligaste sorterna:  Socker  Stärkelse  Cellulosa

3 SOCKER GLYKOS - UPPBYGGNAD  Finns flera olika sorters socker  Olika molekyler, men liknande egenskaper  Det finns ”enkla” och ”sammansatta” sockerarter  Enklaste sockerarten: glykos  Kemisk formel C 6 H 12 O 6  En molekyl består alltså av kolatomer, väteatomer och syreatomer  Kolatomerna är skelettet – sitter ihop i en kedja C O H CCCCCC

4 GLYKOS - UPPBYGGNAD  Istället för väteatomer på alla tomma platser sitter det en syreatom på varje kolatom.  Kemisk formel C 6 H 12 O 6  En molekyl består alltså av kolatomer, väteatomer och syreatomer C O H CCCCCC O OO OO O

5 GLYKOS - UPPBYGGNAD Varje syreatom kan binda till två atomer. På ”andra sidan” har varje syreatom därför en väteatom.  Kemisk formel C 6 H 12 O 6 CCCCCC O OO OO O H H HH HH

6 GLYKOS - UPPBYGGNAD Som om inte det vore nog så har kolkedjan dessutom snott ihop sig till en 6-hörning istället för en rak kedja!  Kemisk formel C 6 H 12 O 6 C C CC C C O O O O O O H H H H H H H H H H H H Kolkedjan finns kvar som skelett O som har släppt sitt H och binder ihop kedjan C längst ut på kedjan – har plats för 2 H

7 GLYKOS - UPPBYGGNAD Hur ritar man då strukturformeln för denna molekyl? För att förenkla brukar man inte märka ut kolatomerna och de ensamma väteatomerna.  Kemisk formel C 6 H 12 O 6 C C CC C C O O O O O O H H H H H H H H H H H H Kolkedjan finns kvar som skelett O som har släppt sitt H och binder ihop kedjan C längst ut på kedjan – har plats för 2 H

8 GLYKOS  Glykos = druvsocker  Det ämne som bildas i de gröna bladen vid fotosyntes  Det ämne som kroppen kan ta upp direkt som näring  Finns alltid löst i blodet (ca 0,1%)  Andra enkla sockerarter:  Fruktos (fruktsocker)  Galaktos

9 JÄMFÖRELSE ENKLA SOCKERARTER GlykosFruktos  Kemisk formel C 6 H 12 O 6  Utgörs av en 6-kant  Kan tas upp direkt av cellerna som näring  Kemisk formel C 6 H 12 O 6  Utgörs av en 5-kant  Kan endast brytas ner i levern

10 SAMMANSATTA SOCKERARTER SACKAROSLAKTOS  = ”vanligt” socker  Finns i strösocker, bitsocker, florsocker, etc.  Uppbyggt av glykos och fruktos  =mjölksocker  Finns i alla sorters mjölk & mejeriprodukter  Uppbyggt av glykos och galaktos

11 STÄRKELSE  Finns i potatis, bröd, pasta, ris, m.m.  Vanligaste kolhydraten i vår föda!  Kallas även polysackarid  Består av ca glykosringar som sitter ihop i en kedja  Enkla eller förgrenade kedjor  Bryts lätt ner i människokroppen till glykos = socker

12 CELLULOSA  Också en polysackarid  Också en lång kedja av glykosringar  Dock mycket ”rakare” än stärkelse, och mer stabil molekyl  => mycket svårare att bryta ner (omöjligt för människan)  Kan brytas ner av idisslare, termiter, vissa svampar och bakterier  Används av oss för att tillverka papper (trämassa) och kläder (bomullsfibrer)

13 FETTER  Finns i alla levande celler  15-20% av vår kroppsvikt  40% av vår energi får vi genom fettrik mat  Kan vara fasta eller flytande (olja)

14 FETTER – KEMISK UPPBYGGNAD  Kallas för triglycerider  Man börjar med alkoholen glycerol  …kallas även propan-tri-ol  …kolkedja med 3 kol  …antal OH-grupper: 3 (en på varje kol)  …väteatomer på de ”tomma” platserna CCC OOO HH HHH H H H

15 FETTER – KEMISK UPPBYGGNAD  Varje OH-grupp byts sedan ut mot en fettsyra.  Fettsyror är organiska syror, det finns några olika.  Vad var nu en organisk syra nu igen…? CCC OOO HH HHH H H H ??

16 ORGANISKA SYROR (EN PARANTES)  Kolkedjor av olika längd  Väteatomer på de tomma platserna  Den sista kolatomen byts ut mot en karboxylgrupp  Karboxylgrupp: -COOH  T.ex. myristinsyra CCC O O HH H HH H H H H

17 ORGANISKA SYROR (EN PARANTES)  Fettsyror finns i olika längd  => olika egenskaper CCC O O HH H H H H

18 ORGANISKA SYROR (EN PARANTES)  Fettsyror finns i olika längd  => olika egenskaper  Dessutom finns det mättade eller omättade fettsyror  Mättad: bara enkelbindningar mellan kolen  Omättad: en eller flera dubbelbindningar CCC O O HH H H H H

19 FETTER – KEMISK UPPBYGGNAD  …så…  …fetter består av en alkohol (glycerol)…  …som är kombinerad med 3 organiska syror (fettsyror)  Det betyder att…  FETTER = ESTRAR!!!

20 PROTEINER  Kallas även äggviteämnen.  Ägget: består till stor del av protein – men kan även omvandlas till en levande kyckling efter 21 dagar!!!  Proteiner = ”livets molekyler”  Byggstenar i alla celler  Även enzymer (som styr processer i kroppen) är proteiner  Hud, hår och muskler = proteiner

21 PROTEINER – KEMISK UPPBYGGNAD  Består av kedjor av aminosyror.  Vissa proteiner har upp till aminosyror som sitter ihop i en kedja!  Kortare kedjor (ca 50 aminosyror) kallas ibland för peptidkedjor istället för proteiner.  Det finns 20 olika aminosyror som kombineras i oändlighet till olika proteiner.

22 PROTEINER – KEMISK UPPBYGGNAD  Aminosyra: kolkedja med varierande längd  På det sista kolet sitter…  En karboxylgrupp –COOH  En aminogrupp: NH 2  Det enda som skiljer de olika aminosyrorna åt är ”svansen”  Kallas i det här fallet för ”R”

23 PROTEINER – KEMISK UPPBYGGNAD  Förenklat brukar man rita en aminosyra som ett ”Y”  ”Foten” symboliserar kolkedjan  De 2 ”skaften” symboliserar karboxylgruppen och aminogruppen

24 UPPGIFTER 1. Bygg en aminosyra med en ”kolsvans” med 2 kol. 2. Rita av molekylen (med alla atomer utsatta). 3. Rita förenklat hur en proteinkedja är uppbyggd. 4. Bygg en glykosmolekyl. 5. Rita en glykosmolekyl med alla atomer utsatta. 6. Rita en förenklad modell av en glykosmolekyl. 7. Rita förenklat hur en stärkelsekedja och en cellulosakedja är uppbyggda. Vad är skillnaden? 8. Bygg en glycerolmolekyl. 9. Vad kallas den med ett annat namn? 10. Rita en glycerolmolekyl med alla atomer utsatta. 11. Rita en förenklad glycerolmolekyl. 12. Bygg en fettsyra (valfri), rita av den och namnge den.


Ladda ner ppt "ÄMNENA I MATEN Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL."

Liknande presentationer


Google-annonser