Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

1 4:e nationella redovisningskonferensen Högskolan Halmstad 2010-09-30 Gunvor Pautsch.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "1 4:e nationella redovisningskonferensen Högskolan Halmstad 2010-09-30 Gunvor Pautsch."— Presentationens avskrift:

1 1 4:e nationella redovisningskonferensen Högskolan Halmstad Gunvor Pautsch

2 2 Bokföringsnämndens organisation Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholm Ordförande Hans Edenhammar Ordförande Hans Edenhammar Finansdepartementet Skatteverket Finansdepartementet Skatteverket FAR SRS SRF Programvaruföretagen FAR SRS SRF Programvaruföretagen Svenskt Näringsliv Företagarförbundet LRF Svenskt Näringsliv Företagarförbundet LRF Kanslichef Gunvor Pautsch Kanslichef Gunvor Pautsch 2 jurister 1 bakgrund: HHS 2 (3) bakgrund: revisionsbyrå 1 bakgrund: Sv kyrkan 1 bakgrund: Skatteverket 1 administratör 2 jurister 1 bakgrund: HHS 2 (3) bakgrund: revisionsbyrå 1 bakgrund: Sv kyrkan 1 bakgrund: Skatteverket 1 administratör Nämnd Kansli Regeringsrätten

3 3 Utveckla god redovisningssed med Vägledningar med Uttalanden –Informationsmaterial Att föra bok Bokföring, bokslut och deklaration för enskild näringsidkare –2009 besvarades telefonfrågor (1 900), mailfrågor (1 100), gratis nyhetsbrev (6 100) Statens expertorgan på redovisningsområdet –biträder regeringskansliet i redovisningsfrågor –deltar i utredningar inom kommittéväsendet –yttrar sig över författningsförslag –avger yttranden till domstolar om vad god redovisningssed innebär i olika avseenden, 2009 avgavs nedanstående yttranden: Avsättning för skogsvårdsåtgärder Redovisning av återförsäljarprovisioner Är verifikationen riktig? (Bokföringsbrott) Vad gör BFN?

4 4 - IFRS Årsredovisning (6 kap. 1 §) Årsbokslut (6 kap. 3 § första st.) Förenklat årsbokslut (6 kap. 3 § andra st.) - Förenkling mot K3 - ÅRL K4 K3 K1 Bokförings- lagen Koncernredov. enl. IAS/IFRS (7 kap. 33 § ÅRL) 1) 2) Frivilligt val för: 1)Enskilda näringsidkare, HB med fysiska ägare och ideella föreningar med en omsättning < 3 miljoner kronor 2)Mindre företag (se 1 kap. 3 § ÅRL) 3)Koncerner 3) Hur räkenskapsåret avslutas i BFNs olika regelverk K2 K2-ÅB -ÅR

5 5 Huvudalternativ vid upprättande av årsredovisning Bygger på –IASBs SME-standard Beslutades i juni 2009 K3 har samma kapitelnumrering SME utgör grunden till kommentartexten i K3 –BFNs nuvarande normgivning för större företag –Redovisningsrådets RR 1 – RR 29 Följer ÅRL Principbaserad standard Remisstiden går ut K3

6 6 IFRS for SME 230 sidor För onoterade SME-företag (95% av företagen i världen) Tagit fem år att utveckla Standarden står på egna ben Regler för vad som ska redovisas (recognition) och för värderingen är förenklade jämfört med ”stora boken”. Regler i ”stora boken” som inte är relevanta för SMEs har tagits bort Färre tilläggsupplysningar Uppdatering högst vart tredje år Möjlighet att jämföra årsredovisningar mellan länder Ökar trovärdigheten för redovisningen i SMEs Minskar kostnaden att ta fram nationella regler Förenklar tillämpning av full IFRS för företag som har planer på att noteras Upp till respektive land att tillåta standarden i landet Nerladdningsbar på

7 7 Skillnader mellan SME och K3 Skillnader mellan SME och ÅRL –Aktivering av forskning och utveckling är inte tillåten i SME –ÅRL innehåller detaljerade regler om koncernredovisning –Finansiella instrument –SME kräver kassaflödesanalys och koncernredovisning –Fler upplysningskrav i SME än i ÅRL –… Skillnader mellan SME och K3 –Vissa avsnitt läggs till, t.ex. forskning och utveckling –Vissa avsnitt tas bort, t.ex. löpande redovisning –Vissa avsnitt skrivs om, t.ex. finansiella instrument –Förenklingar i upplysningskraven – särskilt för mindre företag K3

8 8 Huvudregelverk Kapitel 1, Tillämpning –Större företag eller större koncern enligt 1 kap. 3 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554), –Moderföretag i en koncern som enligt 1 kap. 3 § första stycket 6 samma lag är större koncern, samt –Publika aktiebolag. Alla företag som upprättar årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) får tillämpa detta allmänna råd. Företag som är IFRS-företag får inte tillämpa detta allmänna råd –Hierarki för val av redovisningsprincip (flyttat från kapitel 3 i SME) K3

9 9 Skillnader mellan SME och K3 Kapitel 2, Begrepp och grundläggande principer –Begreppen inkomst och intäkt är definierade, viss skillnad jämfört med income och revenue Kapitel 3, Årsredovisningens utformning och förvaltningsberättelsen –Utformning enligt ÅRL –Regler för förvaltningsberättelsen har lagts till K3

10 10 Skillnader mellan SME och K3 Kapitel 4, Balansräkning –Uppställning enligt ÅRL –Vilka tillgångar är anläggnings- respektive omsättningstillgångar –Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Kapitel 5, Resultaträkning –Uppställning enligt ÅRL, dvs. ingen rapport över totalresultatet –Byte mellan kostnadsslagsindelad och funktionsindelad resultaträkning Kapitel 6, Förändring i eget kapital –Specifikationen kan lämnas i egen rapport eller som en not till eget kapital –Tillagt regler för redovisning av aktieägartillskott och koncernbidrag K3

11 11 Skillnader mellan SME och K3 Kapitel 7, Kassaflödesanalys –Utbetalad utdelning redovisas endast under Finansieringsverksamhet Kapitel 8, Noter –Ett antal särsvenska noter enligt ÅRL har lagts till (vissa föreslås försvinna fr.o.m. 2011) –Nettoomsättningens fördelning på verksamheter och geografiska marknader tillagt enligt ÅRL Kapitel 9, Koncernredovisning –ÅRL är tydlig så kapitlet har kortats betydligt K3

12 12 Skillnader mellan SME och K3 Kapitel 10, Byte av redovisningsprincip, ändrad uppskattning och bedömning samt rättelse av fel –Endast byte av redovisningsprincip (se kapitel 1) –Endast jämförelseåret behöver räknas om –Framtida effekter behöver ej anges vid byte av redovisningsprincip Kapitel 11, Finansiella instrument värderade till anskaffningsvärde –Huvudregel enligt ÅRL, alla regler från kapitel 11 och 12 i SME har samlats här, t.ex. säkringsredovisning Kapitel 12, Finansiella instrument värderade till verkligt värde –Frivilligt val enligt ÅRL, behöver ej läsas om värdering till anskaffningsvärde K3

13 13 Skillnader mellan SME och K3 Kapitel 13, Varulager –Undantagen i SME för t.ex. lager av finansiella instrument finns inte pga. ÅRL –Värdering till lägsta värdets princip flyttat från nedskrivningskapitlet –Färre tilläggsupplysningar Kapitel 14, Intresseföretag –Verkligt värde inte tillåtet enligt ÅRL –Tillagt regler för redovisning i juridisk person Kapitel 15, Joint venture –Verkligt värde inte tillåtet enligt ÅRL K3

14 14 Skillnader mellan SME och K3 Kapitel 16, Upplysningar om förvaltningsfastigheter –Endast regler för vilka upplysningar som ska lämnas i övrigt tillämpas kapitel 17 Kapitel 17, Materiella anläggningstillgångar –Ingen omklassificering av tillgångar som hålls till försäljning –Tillagt regler för uppskrivning enligt ÅRL –Kostnader för nedmontering får redovisas som avsättning i juridisk person pga. skattekopplingen K3

15 15 Skillnader mellan SME och K3 Kapitel 18, Immateriella tillgångar andra än goodwill –Tillagt regler för aktivering av egenupparbetade immateriella tillgångar –Grundregeln är 5 års avskrivning enligt ÅRL, dock ej över 10 år Kapitel 19, Rörelseförvärv och goodwill –Endast contingent liablilities (ansvarsförbindelser) som uppfyller skuldkriteriet tas med –Normalt 5 års avskrivning annars upplysning Kapitel 20, Leasingavtal –Direkta utgifter i samband med ingående av ett finansiellt leasingavtal får kostnadsföras eller periodiseras hos leasegivaren (ej tillverkare) –Alla leasingavtal får redovisas som operationell leasing i juridisk person K3

16 16 Skillnader mellan SME och K3 Kapitel 21, Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar –Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen enligt ÅRL –Tillagt regler om avsättning för omstrukturering Kapitel 22, Skulder och eget kapital –Tillagt definition av egetkapitalinstrument –Eget kapital enligt ÅRL ska ej klassificeras som skuld (t.ex. i ek. för.) Kapitel 23, Intäkter –Sammanslagning av reglerna för tjänsteuppdrag och entreprenaduppdrag –Särskilda regler i juridisk person vad gäller tidpunkt för vinstavräkning pga. skatteregler K3

17 17 Skillnader mellan SME och K3 Kapitel 24, Offentliga bidrag –Gäller bidrag från EU, staten kommuner och formellt fristående organ som bildats av dessa i stället för bara staten –Tillagt regler i juridisk person pga. skatteregler (minska anskaffningsvärdet på anläggningstillgångar) Kapitel 25, Lånekostnader –Tillagt en alternativregel för aktivering av räntekostnader enl. ÅRL Kapitel 26, Aktierelaterade ersättningar –Statliga planer finns inte i K3 (eller i Sverige) K3

18 18 Skillnader mellan SME och K3 Kapitel 27, Nedskrivningar –Förvaltningsfastigheter och biologiska tillgångar ingår då de ej får värderas till verkligt värde enligt ÅRL –Nedskrivning av varulager flyttat till kapitel 13 Kapitel 28, Ersättningar till anställda –En förmånsbestämd plan ska redovisas antingen enligt IAS 19 eller enligt reglerna för - planer som baseras på kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter, - pensionsförpliktelser som är tryggade genom överföring av medel till en pensionsstiftelse, - pensionsförpliktelser i utländska dotterföretag, och - pensionsförpliktelser som uteslutande är beroende av värdet på en av företaget ägd tillgång. K3

19 19 Skillnader mellan SME och K3 Kapitel 29, Inkomstskatter –Endast förhållanden på balansdagen (skattesats, återvinning av tillgången) –Tillagt redovisning av obeskattade reserver i juridisk person enl. ÅRL Kapitel 30, Effekter av ändrade valutakurser –Endast bokslutsregler varför allt om funktionell valuta är borta –Inget upplysningskrav på valutakursdifferenser som ingår i resultaträkningen Kapitel 31, Redovisning i höginflationsländer –Kapitlet är tomt förutom en hänvisning till kap. 30 för omräkning av utlandsverksamhet i höginflationsland K3

20 20 Skillnader mellan SME och K3 Kapitel 32, Händelser efter balansdagen –Endast krav på upplysning om väsentliga händelser efter balansdagen som inte beaktats i balans- eller resultaträkningen Kapitel 33, Upplysning om närstående –Förkortat med hänvisning till ÅRL som har tydliga regler Kapitel 34, Jord- och skogsbruk samt råvaruproduktion –Hänvisning till allmänna regler i kap. 13 och 17 (ej verkligt värde) –Avtal om samhälleliga tjänster utgår Kapitel 35, Första gången detta allmänna råd tillämpas –Ingångsbalansräkning och förstagångstillämpare har definierats –Ej avstämning av resultatet i ingångsbalansräkningen –Ej omräkning i flerårsöversikten i förvaltningsberättelsen K3

21 21 K2 – tre paket Årsredovisningslagen (direktivstyrt) K2 mindre aktiebolag (BFNAR 2008:1) –Får tillämpas på räkenskapsår som avslutas 31 december 2008 eller senare –Mindre uppdatering dec 2009 – pga. ändringar i ÅRL Ändringar i ÅRL –Ändringar som trätt i kraft 2009 –Inventarier av mindre värde Ytterligare ändringar pga. propositionen ”Enklare redovisning” när lagändringen beslutats K2 ekonomiska föreningar (BFNAR 2009:1) –Beslutades november 2009 K2 årsbokslut –Arbetet inte påbörjat K2

22 22 Utgångspunkter 1 Heltäckande –Ett komplett regelverk för upprättande av årsredovisning –Befintliga regler –Utfyllnad med tidigare ej normgivna områden Enklare –Färre valmöjligheter (om ej skatteeffekter) –Tydliga gränser för vad som är ringa, väsentligt etc –Schablonvärderingar möjliga –Färre tilläggsupplysningar K2

23 23 Utgångspunkter 2 Försiktighet –Anskaffningsvärden (ej marknadsvärdering) –Begränsade uppskrivningsmöjligheter Lättläst –Enkelt språk –Presentation som i en årsredovisning –Scheman för Förvaltningsberättelse, Resultaträkning och Balansräkning –Många exempel Enkla övergångsregler Tillämpas i sin helhet K2

24 24 I Tillämpning och principer Kap. 1 Tillämpning Vilka företag får tillämpa det allmänna rådet? –Mindre privata aktiebolag och ekonomiska föreningar –Ej moderföretag i större koncern Tillämpning –I sin helhet och utan avvikelse Vad gäller om en fråga inte är reglerad? –Sök vägledning i: a)regler i det allmänna rådet som behandlar liknande frågor b)ÅRLs grundläggande redovisningsprinciper och grundläggande principer i det allmänna rådet K2

25 25 K1 - Tre paket Bokföringslagen (ej direktivstyrt) –K1 enskilda näringsidkare (BFNAR 2006:1) Får tillämpas på räkenskapsår som inleds efter 31 december 2006 Samlade regler för bokföring och förenklat årsbokslut –Förenklingsregler –Överensstämmelse med inkomstskattelagen Broschyr utvecklad tillsammans med Skatteverket –Bokföring, bokslut och deklaration för enskild näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut, del 1 –Del 2 hanterar deklarationen Samordning med IL Uppdaterades dec 2009 –Skatteverkets styrsignaler –Inventarier av mindre värde –K1 Ideella föreningar En speciell målgrupp Ingen samordning med IL Remisssammanställning pågår, ska beslutas i höst –K1 Handelsbolag fysiska ägare Arbetet inte påbörjat K1

26 26 Förr – tillämpa följande normgivning från BFN Nu – mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar kan välja mellan K2 eller befintlig normgivning I framtiden – gammal normgivning upphävs – ersätts av K2 och K3 Normgivning förr, nu och i framtiden R1, 4, 5, 7, 9 6 st BFNAR med vägledning 6 st BFNAR med uttalande RR1-RR29 24 st uttalanden (före 1999) R1, 4, 5, 7, 9 6 st BFNAR med vägledning 6 st BFNAR med uttalande RR1-RR29 24 st uttalanden (före 1999) K2 eller K2K3 R1, 4, 5, 7, 9 6 st BFNAR med vägledning 6 st BFNAR med uttalande RR1-RR29 24 st uttalanden (före 1999)

27 27 Prenumerera gärna på BFNs nyhetsbrev


Ladda ner ppt "1 4:e nationella redovisningskonferensen Högskolan Halmstad 2010-09-30 Gunvor Pautsch."

Liknande presentationer


Google-annonser